Öringen har en massa olika skepnader och går igenom olika stadier. Skall försöka ge lite vägledning till de som inte är så vana.
Det hela bygger på mina erfarenheter och på den kunskap jag fått från öringfiskare i min närhet och som besitter stor kunskap och erfarenhet.
Under sensommaren och förhösten byter de blanka öringarna skepnad. De börjar sätta lekdräkt blir mörka slemmiga ( för att lättare vandra upp i grunda vattendrag) , stora röda prickar , hannen få en rejäl krok - för att nämna de viktigaste. Om dessa fiskar fångas bör de sättas tillbaka. Vissa öringar leker inte , varför får ngn biolog besvara. Dessa öringar kan du fånga i början av året,eller annan tid om den inte är fredad, och är blanka och tjocka då de gått i havet o käkat , sill,strömming , räk mm.
När öringen lekt backar de ut i havet. I inledningsskedet är de smala , stort huvud i förhållande till kropp , gråbleka , skadade mörka fenor , mörka gällock , inget hull. Tar du en sån och tror att du fått en riktig fisk - då är dags för ett besök hos optikern ( kanske inte räcker ). Efter ett tag i havet börjar de hämta sig och det är då som det tas upp fisk som borde gått tillbaks. Vissa vill inte inse sanningen andra har inte kunskapen ännu. Fisken kan va riktigt blank men den har inte rundat till sig , fenorna är fortvarande mörka och fisken har ovanligt många stora svarta prickar. Jag har fått öringar som släppt fjäll men som ändå varit rehabbesor. Den är lite slank. När man matchar den ( generalisering ) så rullar den ofta krokodilrullningar , går ofta mot botten , hoppar inte så mycket och gör inte snabba upprepade rusningar , självklart gör inte alla likt. Fultonvärdet är en bra riktlinje som stämmer som ett bra konditionsvärde, funkar lite illa på riktigt stora öringar , men det är ett problem man kan leva med om det händer. Formeln finns på Spinnstopp/fultonvärde. En öring som är ok bör ligga en bit över 1.0 . Öringar som ligger klart under 1 är besor oavsett hur blanka de är .
Blankfisk eller "nyfisk" som en del kallar dem har : ett litet huvud , silvrig färg med fjäll som släpper , en rundning över rygg ( hög från buk -rygg ) genomskinliga fenor , få prickar, välmatad .
Att en ung grabb/flicka tar en rehabbesa och är glad för det är helt ok , jag har tagit fisk tidigare som jag aldrig skulle plockat idag= kunskap/erfarenhet. Men när man ser vuxna män som ser sig själva som vana fiskare stoltsera med öringar som ser ut slipsar från ett 70 tals dansband då blir jag störd.
Om du står o tvekar på en fisk som du fått upp , då är den inte värd att ta med - låt den gå så kan du ta den om ett några veckor när den ätit upp sig.
Hoppas infon varit till nån nytta .
Peter b
Det hela bygger på mina erfarenheter och på den kunskap jag fått från öringfiskare i min närhet och som besitter stor kunskap och erfarenhet.
Under sensommaren och förhösten byter de blanka öringarna skepnad. De börjar sätta lekdräkt blir mörka slemmiga ( för att lättare vandra upp i grunda vattendrag) , stora röda prickar , hannen få en rejäl krok - för att nämna de viktigaste. Om dessa fiskar fångas bör de sättas tillbaka. Vissa öringar leker inte , varför får ngn biolog besvara. Dessa öringar kan du fånga i början av året,eller annan tid om den inte är fredad, och är blanka och tjocka då de gått i havet o käkat , sill,strömming , räk mm.
När öringen lekt backar de ut i havet. I inledningsskedet är de smala , stort huvud i förhållande till kropp , gråbleka , skadade mörka fenor , mörka gällock , inget hull. Tar du en sån och tror att du fått en riktig fisk - då är dags för ett besök hos optikern ( kanske inte räcker ). Efter ett tag i havet börjar de hämta sig och det är då som det tas upp fisk som borde gått tillbaks. Vissa vill inte inse sanningen andra har inte kunskapen ännu. Fisken kan va riktigt blank men den har inte rundat till sig , fenorna är fortvarande mörka och fisken har ovanligt många stora svarta prickar. Jag har fått öringar som släppt fjäll men som ändå varit rehabbesor. Den är lite slank. När man matchar den ( generalisering ) så rullar den ofta krokodilrullningar , går ofta mot botten , hoppar inte så mycket och gör inte snabba upprepade rusningar , självklart gör inte alla likt. Fultonvärdet är en bra riktlinje som stämmer som ett bra konditionsvärde, funkar lite illa på riktigt stora öringar , men det är ett problem man kan leva med om det händer. Formeln finns på Spinnstopp/fultonvärde. En öring som är ok bör ligga en bit över 1.0 . Öringar som ligger klart under 1 är besor oavsett hur blanka de är .
Blankfisk eller "nyfisk" som en del kallar dem har : ett litet huvud , silvrig färg med fjäll som släpper , en rundning över rygg ( hög från buk -rygg ) genomskinliga fenor , få prickar, välmatad .
Att en ung grabb/flicka tar en rehabbesa och är glad för det är helt ok , jag har tagit fisk tidigare som jag aldrig skulle plockat idag= kunskap/erfarenhet. Men när man ser vuxna män som ser sig själva som vana fiskare stoltsera med öringar som ser ut slipsar från ett 70 tals dansband då blir jag störd.
Om du står o tvekar på en fisk som du fått upp , då är den inte värd att ta med - låt den gå så kan du ta den om ett några veckor när den ätit upp sig.
Hoppas infon varit till nån nytta .
Peter b
