Årets varma del börjar lida mot sitt slut och därmed även dess satsning efter gräskarparna som ju är något extra för mig.
Jag tänkte därför se tillbaks lite på året som gått och helt enkelt se hur resultatet blev och hur jag gjort. Dels för min egna skull men även för eventuellt andra som är intresserade efter att fiska efter denna art.
Fisket började ovanligt sent i år pga en seg vinter som dröjde sig långt in på året. Det var först den 6e maj som jag vid ett besök vid vattnet såg gott om aktiv fisk på ett och samma ställe vilket motiverade årets första mäskning. Dagen efter mäskningen skulle jag tyvärr jobba men efter en vinter av sug på mete kunde jag inte hålla mig från att kolla platsen innan jag åkte iväg för att jobba. Väl på plats höll jag på att smälla av. Jag kunde med polaroidglasögon se massvis med gräskarp på mäskplatsen som stod med huvudet bökandes i gruset och fullständigt ockuperade sig på mäsket. Det såg ut som att hade man haft ett krokbete liggandes där hade det varit omöjligt att misslyckas, verkligen. Tanken att ringa jobbet och säga att jag tyvärr brutit benet helt plötsligt blev väldigt lockande men det var bara att bita i det sura och åka till jobbet.
Den 10e maj fick jag till slut möjlighet att fiska på platsen, äntligen. Tyvärr hade vind helt ändrat sig och jag fick mer eller mindre lägga ut i mörkret eftersom jag kom iväg sent. Det mesta kändes helt plötsligt väldigt icke-optimalt och jag kunde nästan lukta att årets första pass skulle bli ett blankpass.
Plötsligt, strax innan tolvslaget dönar ena larmet entonigt och efter en ganska enkel drillning landar jag årets första fisk som i efterhand också kan sägas blev den största.
En 103cm lång fisk på 14930g att starta året med.
Tyvärr fick jag väldigt dåliga bilder på denna fisken eftersom jag hade kameran helt felinställd under bildserien men jag brydde mig inte så mycket om det helt ärligt. Med en sån här fisk nyfångad känns det mesta annat i livet rätt enkelt.
Dagen med stort D
3e juni var det dags för nästa pass. Jag hade kvällen innan lagt ut 3 krokbeten varav 2 var på nästan samma plats. Jag hade precis tappat min andra fisk för morgonen och jag var riktigt irriterad på mig själv och situationen i stort. 2 napp på ett pass är långt ifrån vanligt för mig och jag kände så klart att det var kört för denna gången. Helt plötsligt går ett av spöna iväg igen och denna gången landar jag fisken. En uppenbart riktigt stor fisk ligger i håven och jag säckar den direkt för att kasta ut på nytt, det är ju uppenbarligen fisk kvar på mäskplatsen. Samtidigt som jag började göra i ordning för foto tjöt helt plötsligt larmet igen och jag trodde knappt det var sant. En fin men inte lika stor fisk som den förra landades i håven. Min reservsäck blev tvunget att användas och nu hade jag helt plötsligt 2 fiskar ståendes i vattnet väntandes på bilder. Detta hade aldrig hänt mig innan men jag kände mig glad över att jag hade en extra säck med mig när det väl hände. Ut med betet igen och nu tänkte jag att nu måste det ju bli lugnt, dessutom hade jag ju ingen mer säck. Så tänkte dock inte den gräskarp som efter en kort stund ändå plockade upp betet och helt plötsligt blev jag stående med 3 gräskarpar och 2 säckar. Den tredje fisken var uppenbart större än den första och såg garanterat ut att väga åtminstone 14 kilo. Den enda lösningen jag såg var att försöka ha den i samma säck som den mindre gräskarpen ett kort tag så jag tog upp säcken och försökte fösa in den. Tyvärr lyckades jag i detta moment tappa kontrollen över fisken på mattan som lyckades simma ut från mattan och ut i vattnet. Ett annat pass hade jag blivit knäckt av detta men detta var min femte kontakt på en hektisk morgon och även om det var den största av fiskarna så kunde jag inte bli arg över det. Däremot ledde det omedelbart till att jag skaffade en högre matta och flera nya säckar, "just in case".
Ett pass jag aldrig glömmer.
Juli blev en annan historia och de pass jag lade resulterade i att jag fångade ganska många spegel och fjällkarpar men inte de gräskarpar jag var ute efter.
I augusti blev det bättre igen och den 5e landade jag denna snygga fisk.
Den 12e var det dags igen och då landade jag denna fisk som blev årets minsta och enda under 10kg.
Sen dröjde det till mitten av september innan det landades någon gräskarp. En ursinnig fisk som brände fingrarna på mig när jag hade dom över linan. Den visade sig vara en återfångst från flera år sedan och är en av de få fiskar i vattnet som har skolios (krökt ryggrad). Det är samma fisk som syns på omslaget av det sista numret som gjordes av Metemagasin.
Där tog gräskarpsäsongen slut för mig och jag kan titta tillbaks till ett riktigt lyckat år för mig.
Nu till lite konkret fisketaktik och kuriosa.
Jag har inte lagt särskilt många pass i år men jag har däremot mäskat väldigt, väldigt mycket. I de flesta fall har jag lagt ut mäsk varannan dag, vissa perioder till och med varje dag. För att lyckas med detta har jag 2 st jästunnor från City gross som jäser partiklar i form av tigernötter, fodermajs, foderärtor och duvblandning - hela tiden. Nästa år kommer jag troligtvis köra med 3st för att öka mängden.
Det finns enligt mig en missuppfattning inom karpfisket att partiklar måste kokas för att inte bli farliga. Så är inte fallet. Om jästa partiklar står tillräckligt länge (under högsommar inte särskilt många dagar) så kommer de att bli mättade med vätska och sluta expandera och bli helt ofarliga för fisk och annat att äta. Ska man mäska stora mängder med partiklar är detta nästan ett måste om man inte vill göra något annat än att koka hemma. Det förekommer skilda åsikter kring huruvida effektiviteten är sämre eller bättre mellan jästa eller kokta (endast) partiklar men för egen del fungerar det utmärkt med endast jästa.
Taktikmässigt har jag kört vidare på det som fungerade så bra för mig i slutet på förra året vilket är att köra hårt med stora mängder partiklar och genom att fiska med små krokar och tunga blyn (stl 8 krank och 3.5oz Korda COG) betet till samtliga mina fiskar i år har varit plastmajs och tigernöt. Jag har testat andra beten under året om dock sparsamt men det har inte gett något.
En sak jag har börjat med i år som jag inte kört innan är att vässa krokarna. Jag skaffade mig ett krokvässarkit från Nash i början på säsongen och har sen dess vässat alla krokar jag fiskat med. Givetvis är det svårt att veta hur det hade gått om jag inte gjort det men jag kan ärligt säga att jag kommer få svårt att fiska med icke-vässade krokar igen. Det är sån skillnad i skarphet på spetsen. Nackdelen är att det tar lite längre tid att göra riggar och att krokarna blir slöa efter att du använt dom pga korrosion men en bra grej är att det går snabbt att skärpa upp dom igen. Många av de fiskar jag tagit i år har varit på "gamla" riggar som jag fått vässa upp igen för att de blivit slöa. Det går fort och fungerar hur bra som helst.
Förra året tappade jag 2 fiskar på chod innan jag tog min riktigt stora på nästan 16,5kg. Båda dessa rätade krokarna och det är efter detta jag har börjat ändra mitt tackel för att göra krokning så lätt som möjligt i gräskarparnas hårda och sega mundelar. Det innebär kortfattat väldigt vassa krokspetsar som lätt penetrerar, och tunga blyn som ger det hårda stoppet som behövs för att den ska tränga in direkt innan fisken börjar ruska på huvudet. Om kroken bara sitter i krokspetsen när en gräskarp börjar ruska så rätas kroken omedelbart!
Nästa år väntas tillökning i familjen igen så vi får väl se hur mycket fiske det blir av då men jag ska försöka fiska så många pass som möjligt. Det är ett bra sätt att komma iväg med vår son Charlie också så att min sambo Sara får vara lite ifred med bebisen som kommer i mars.
Tack för läsningen!
/Simon
Läs mer på bloggen
Jag tänkte därför se tillbaks lite på året som gått och helt enkelt se hur resultatet blev och hur jag gjort. Dels för min egna skull men även för eventuellt andra som är intresserade efter att fiska efter denna art.
Fisket började ovanligt sent i år pga en seg vinter som dröjde sig långt in på året. Det var först den 6e maj som jag vid ett besök vid vattnet såg gott om aktiv fisk på ett och samma ställe vilket motiverade årets första mäskning. Dagen efter mäskningen skulle jag tyvärr jobba men efter en vinter av sug på mete kunde jag inte hålla mig från att kolla platsen innan jag åkte iväg för att jobba. Väl på plats höll jag på att smälla av. Jag kunde med polaroidglasögon se massvis med gräskarp på mäskplatsen som stod med huvudet bökandes i gruset och fullständigt ockuperade sig på mäsket. Det såg ut som att hade man haft ett krokbete liggandes där hade det varit omöjligt att misslyckas, verkligen. Tanken att ringa jobbet och säga att jag tyvärr brutit benet helt plötsligt blev väldigt lockande men det var bara att bita i det sura och åka till jobbet.
Den 10e maj fick jag till slut möjlighet att fiska på platsen, äntligen. Tyvärr hade vind helt ändrat sig och jag fick mer eller mindre lägga ut i mörkret eftersom jag kom iväg sent. Det mesta kändes helt plötsligt väldigt icke-optimalt och jag kunde nästan lukta att årets första pass skulle bli ett blankpass.
Plötsligt, strax innan tolvslaget dönar ena larmet entonigt och efter en ganska enkel drillning landar jag årets första fisk som i efterhand också kan sägas blev den största.
En 103cm lång fisk på 14930g att starta året med.
Tyvärr fick jag väldigt dåliga bilder på denna fisken eftersom jag hade kameran helt felinställd under bildserien men jag brydde mig inte så mycket om det helt ärligt. Med en sån här fisk nyfångad känns det mesta annat i livet rätt enkelt.
 |
| Helt otrolig början av året i form av en ryggbred fisk på 14930g |
3e juni var det dags för nästa pass. Jag hade kvällen innan lagt ut 3 krokbeten varav 2 var på nästan samma plats. Jag hade precis tappat min andra fisk för morgonen och jag var riktigt irriterad på mig själv och situationen i stort. 2 napp på ett pass är långt ifrån vanligt för mig och jag kände så klart att det var kört för denna gången. Helt plötsligt går ett av spöna iväg igen och denna gången landar jag fisken. En uppenbart riktigt stor fisk ligger i håven och jag säckar den direkt för att kasta ut på nytt, det är ju uppenbarligen fisk kvar på mäskplatsen. Samtidigt som jag började göra i ordning för foto tjöt helt plötsligt larmet igen och jag trodde knappt det var sant. En fin men inte lika stor fisk som den förra landades i håven. Min reservsäck blev tvunget att användas och nu hade jag helt plötsligt 2 fiskar ståendes i vattnet väntandes på bilder. Detta hade aldrig hänt mig innan men jag kände mig glad över att jag hade en extra säck med mig när det väl hände. Ut med betet igen och nu tänkte jag att nu måste det ju bli lugnt, dessutom hade jag ju ingen mer säck. Så tänkte dock inte den gräskarp som efter en kort stund ändå plockade upp betet och helt plötsligt blev jag stående med 3 gräskarpar och 2 säckar. Den tredje fisken var uppenbart större än den första och såg garanterat ut att väga åtminstone 14 kilo. Den enda lösningen jag såg var att försöka ha den i samma säck som den mindre gräskarpen ett kort tag så jag tog upp säcken och försökte fösa in den. Tyvärr lyckades jag i detta moment tappa kontrollen över fisken på mattan som lyckades simma ut från mattan och ut i vattnet. Ett annat pass hade jag blivit knäckt av detta men detta var min femte kontakt på en hektisk morgon och även om det var den största av fiskarna så kunde jag inte bli arg över det. Däremot ledde det omedelbart till att jag skaffade en högre matta och flera nya säckar, "just in case".
Ett pass jag aldrig glömmer.
 |
| Fisk nr 2 på 10600g |
 |
| Fisk nr 1 på 13700g |
I augusti blev det bättre igen och den 5e landade jag denna snygga fisk.
 |
| Snygg fisk på 11570g |
 |
Min son beundrar samma fisk. Han har varit med på flera av årets pass och tycker som tur är att det är kul  |
 |
| Årets minsta på 9750g |
 |
| "Curvy" på 13330g |
Nu till lite konkret fisketaktik och kuriosa.
Jag har inte lagt särskilt många pass i år men jag har däremot mäskat väldigt, väldigt mycket. I de flesta fall har jag lagt ut mäsk varannan dag, vissa perioder till och med varje dag. För att lyckas med detta har jag 2 st jästunnor från City gross som jäser partiklar i form av tigernötter, fodermajs, foderärtor och duvblandning - hela tiden. Nästa år kommer jag troligtvis köra med 3st för att öka mängden.
Det finns enligt mig en missuppfattning inom karpfisket att partiklar måste kokas för att inte bli farliga. Så är inte fallet. Om jästa partiklar står tillräckligt länge (under högsommar inte särskilt många dagar) så kommer de att bli mättade med vätska och sluta expandera och bli helt ofarliga för fisk och annat att äta. Ska man mäska stora mängder med partiklar är detta nästan ett måste om man inte vill göra något annat än att koka hemma. Det förekommer skilda åsikter kring huruvida effektiviteten är sämre eller bättre mellan jästa eller kokta (endast) partiklar men för egen del fungerar det utmärkt med endast jästa.
 |
| "Never skip pre-bait day" - även om det innebär att du måste mäska i mörkret. |
 |
| Riggen och betet som stod för samtliga gräskarpar i år. |
En sak jag har börjat med i år som jag inte kört innan är att vässa krokarna. Jag skaffade mig ett krokvässarkit från Nash i början på säsongen och har sen dess vässat alla krokar jag fiskat med. Givetvis är det svårt att veta hur det hade gått om jag inte gjort det men jag kan ärligt säga att jag kommer få svårt att fiska med icke-vässade krokar igen. Det är sån skillnad i skarphet på spetsen. Nackdelen är att det tar lite längre tid att göra riggar och att krokarna blir slöa efter att du använt dom pga korrosion men en bra grej är att det går snabbt att skärpa upp dom igen. Många av de fiskar jag tagit i år har varit på "gamla" riggar som jag fått vässa upp igen för att de blivit slöa. Det går fort och fungerar hur bra som helst.
Förra året tappade jag 2 fiskar på chod innan jag tog min riktigt stora på nästan 16,5kg. Båda dessa rätade krokarna och det är efter detta jag har börjat ändra mitt tackel för att göra krokning så lätt som möjligt i gräskarparnas hårda och sega mundelar. Det innebär kortfattat väldigt vassa krokspetsar som lätt penetrerar, och tunga blyn som ger det hårda stoppet som behövs för att den ska tränga in direkt innan fisken börjar ruska på huvudet. Om kroken bara sitter i krokspetsen när en gräskarp börjar ruska så rätas kroken omedelbart!
Nästa år väntas tillökning i familjen igen så vi får väl se hur mycket fiske det blir av då men jag ska försöka fiska så många pass som möjligt. Det är ett bra sätt att komma iväg med vår son Charlie också så att min sambo Sara får vara lite ifred med bebisen som kommer i mars.
Tack för läsningen!
/Simon
Läs mer på bloggen
Kommentera