En dag i mitten av oktober.

[Luis]

Vädret var gynnsamt för karpfiske, fast dimman gillade jag inte. ett par dagar innan hade jag varit nere och rotat runt med lodet och insett att det stod fisk på exakt samma plats som under mitt tidigare vinterfiske och jag mäskade med endast boilies i små spridda mängder under ett par dagar.

Dimman var tjock, men den skulle förhoppningsvis dunsta bort under morgonen och förmiddagen och trött startade jag silverpilen och drog ner till sjön. Av med grejerna och sedan runt sjön för att hämta Ali Babbas fina Recliner chair, som han hade på andra sidan av sjön och det gick bra att styra och ha stolen i andra handen, nu skulle det fiskas!

Allt kom på plats väldigt fort, dimman minskade sakta och jag kunde se mina backgroundfeatures och med linorna i spolens linclips, så var det bara att placera mina riggar och övergå till sista spö som ställdes på udden och det gick fort och 15 stycken boilies runt krokbetet.

Kaffet och fimparna kom fram och min väntan kunde börja. Jag fördrev tiden med kaffe och lite vässanden av 4 Ronnie-riggs, samtidigt som jag funderade över hela situationen: Ligger allt rätt, backleads o s v ni vet säkert vad jag menar.

Jag hade efter en timme ett par bleep från spöt på udden, min tanke var att något hade kommit in och jag slackade linan helt och återgick till mitt arbete med riggarna.

Dimman lättar sakta och hela sjön låg blank som en nyputsat spegel, inte det bästa, men lite vind skulle komma framåt förmiddagen, så på det hela taget kändes det bra.

Mina riggar blir klara med beten och skärpan blir sanslös med J-A-G´s sharpening kit, jag trixar lite med dem olika rig swivels, ibland är det med ring och ibland som här utan ring.

Jag har ibland märkt en väsentlig skillnad på vad som är bäst, ibland vill fisken ha betet nära bottnen, ibland lite högre och jag testar allt från Whafters till olika höjer över bottnen och det skulle verkligen visa sig under dagen.

Ali Babbas stol var bra och vid min sida fanns även ett bord och jag satt som en kung och han får leta för att hitta den! Funderar faktisk på att strama alla skruvar och ge den lite färg och då har jag en fin tron att ta till under mitt fiske.

Nog om den brädhög! Jag avbryts av ett run och får lite snabbt springa till spöt på udden och det skulle visa sig vara en liten spegelkarp som hade hittat min lilla dumbell pop-up.

Fisk i rörelse, det är bra, men det händer inget ute på djupet och jag funderar lite. Denna rigg som gav fisk var en stiff hinged, var betet stor ca 4 cm över bottnen ... hm ...

Fisken får sin frihet direkt efter bilden, ny bag och betet dippas i en fruktdoft och läggs ut igen och jag återgår till kaffet och mina tankar.

Det går nästan ett par timmar och jag ser enstaka bubblor i området var jag ligger med två Ronnie riggar med en gul och en orange pop-up och det kliar både här och där och jag får nog.

In kommer båda riggarna och jag byter till dessa riggar på bilden ovan. Två vita 14 mm pop-ups med en röd och en gul fake maggot som hairstopp, kanske ska doften, den vita färgen och dem små läckerheterna locka en fisk till napp?

Riggarna läggs ut och lugnet lägger sig, det går en stund och så kommer runnet på vänstra spö, det är inget tvekan om vad det är och snart ligger dagens andra karp i håven.

Bild, frihet och nytt utlägg och tillbaka till stolen och så kommer tankerna: Vad gjorde jag rätt? Var det färgen, doften, synligheten på betet? Jag vet fortfarande inte riktigt vad det var, men 20 minuter senare var det dags igen ...

... ingen stor fisk, men lite större än den senaste och med tre fiskar under bältet denna förmiddag, så var jag ganska nöjd.

Ja får ut riggen med en bag igen på samma plats och fixar till lite käk, vinden kommer sakta som utlovad från syd och det kan aldrig skada med vind under karpfiske och denna vind var varm och fin.

Precis när jag tar första tuggan, kommer det ett bleep och jag ryckte till lite och hinner inte ställa maten ifrån mig, innan högre Delkim tar ton och snart står jag och drillar dagens fjärde karp.

Vit ska det vara och coconutdoft tänker jag flinande och tar min bild av fisken som avbröt mitt eget födointag. Den får sin frihet och jag byter bete och monterar en ny Mistral Coconut ice och precis när jag ska kasta, så går larmet på andra spöt och jag får lite hastigt lägga undan spö och drilla igen.

Lite stressigt blev det, men man börjar bli van efter alla år och allt går bra. Bilder tas och allt kommer på plats och fisken simmar lycklig ifrån mig och jag återgår till den kalla maten.

Det blir lugnt en stund, så pass att jag hänger mattan på tork och förbereder hemgången, men så enkelt skulle det inte bli och mitt i ett telefonsamtal är det dags igen och jag får en vacker fisk på mina vita pop-ups.

Det roliga är att fyra fiskar valde betet med den röda maggot och bara en togs på bete med gul maggot, lite tänkvärt eller hur? Nåväl det kan vara ett konstigt sammanträffande eller inte, vad vet jag?

Fisken får friheten och jag sitter och myser över dagens förlopp, timmarna går och det händer inget mera, jag är dock mer än nöjd och med facit i hand, så är det så att hittar du ett ställe var fisken ställer sig inför vintern, så kan du vara ganska säker på att du hittar dem där igen nästa höst/vinter.

Experimentera gärna med avståndet ditt bete ska stå över bottnen, jag tror att det betyder mycket och med dessa ord vill jag önska er alla skitfiske och vi ses snart här igen.


Läs mer på bloggen