En fråga om "kräftabborrar"

[Robbansjogren]

Dessa borrar e tagna i en liten skogstjärn, Lägg märke till dem röd/orangea bukarna på dem! Men tycker inte fenorna är särskilt överdrivet röda? Vad jag vet så finns det inte kräftor i den sjön. I princip alla har samma fläckar på bukarna stora som små!



Slänger upp en bild på en bekants abborre han tagit uppe i norrland med snarlika färg.

[AKEN79]

Intressant tråd!

Har själv varit aningen skeptisk när diverse sportfiskeprofiler i valfri Youtube-kanal snabbt konstaterar "Detta är en riktig kräftätare!" eller "Denna borre har löja som huvudföda, syns tydligt på den avlånga formen..."

En fråga, hur många har fångat abborre med kräfta i svalg eller mage? Löja och annan småfisk är ju vanligt och ibland är ju svalget proppat med småfisk. Känns inte lika vanligt att det sitter en kräfta där...

Tror denna strikta indelning av abborrens diet till stor del beror på marknadsföringen av kräftimitationer och andra "creature baits". Dock inte avsiktligen, för så långt tror jag inte man lyckas tänka.

Har fått många abborrar med oväntat stora kräftor i magen i en sjö jag ofta fiskar i, dom är ofta så pass stora så du känner det " utifrån" på fiskarna. Och dom är alltid vbäldigt röda om buken fenor osv.
frågan är ju hur dom kan tänka på att äta när det är så fullt neråt att man nästan ser kräftan i svalget

[lsjonsson]

Köp och läs senaste numret av Fiskejournalen Nr 7 September där handlar det om abborrar som äter kräftor.

[Team Colibri]

Frågan är om pigmenten från kräftdjur (övriga kräftdjur, inte flod/signal-kräftor) kan påverka större abborre via betesfisk som ett mellansteg.

Svaret på dette er utvilsomt ja.
Hvis noen er i tvil, så er det bare å se på kjøttet til stor fiskespisende ørret fra feks Vänern. Dette er fisk som ikke spiser noe annet enn byttefisk, men de farges uansett sterkt fra byttefiskens kosthold.

[holden]

I de två insjöar jag fiskar finns stora bestånd signalkräftor, där har jag aldrig fått någon abborre som är speciellt rödaktig, större abborrar i skärgården brukar ha mycket starkare röd färg. Min teori är att det nog inte bara handlar om vad de äter utan även genetik, och att den färgen på något sätt premierats av evolutionen för vissa levnadsmiljöer. De abborrar som drar runt i stora stim ute i pelagialen äter småfisk och är oftast bleka i färgen, troligen byter de levnadsmiljö när de blir större och börjar jaga i mindre grupper och då blir vissa abborrar av någon anledning mer rödaktiga.

[hewzter]

Hej igen, Jag tänkte försöka dra tillbaka den här tråden till vad den handlar om egentligen.
Frågan är alltså inte om abborrar äter flod/signal-kräftor eller ibland mysis, däri ligger egentligen ingen fråga, det gör dom. Det är belagt sedan länge.
Frågan är om pigmenten från kräftdjur (övriga kräftdjur, inte flod/signal-kräftor) kan påverka större abborre via betesfisk som ett mellansteg. Jag fångar två typer av abborre i flera sjöar jag fiskar, det är olika platser och tider i sjöarna. "Kräftabborrarna" är byggda som tegelstenar med en betydligt högre snittvikt per längd i cm jämfört med dom artfränderna som har mindre röda pigment, saknar röda fläckar på magen och har en tydligare grå/blek ton i pigmenten.

Min egen hypotes är att det finns betesfisk som specialiserar sig på att äta mysis som finns i överflöd, det finns abborrar i sjöarna som specialiserar sig på att äta mysisätande betesfisk och därför är dom i bättre skick och får pigment i andra led från dessa betesfiskar.


Sedan är tankegången att abborre kan få dessa röda pigment utan att äta något slags kräftdjur intressant, men finns det några belägg för det? Med tanke på att Mysis finns i 83% av alla svenska undersökta vatten är det ju troligt att det slinker ner lite pungräka i var och varannan abborres diet året runt?

[Capsizer 2]

I Tidan på 60- och 70-tal, innan kräftpesten, fick jag ofta abborrar med kräftor i magen, Jag har även fått det senare i andra vatten.

Frågan är intressant. I sjön där jag nu brukar fiska är köttet på de lite större abborrarna svagt guldrosa, medan det på de mindre är i det närmsta vitt när man filéar de fiskar man valt att ta hem. Huruvida färgskillnaden beror på kräftdiet kan inte jag avgöra däremot.

P.

[BeBest]

I samband med att kräftorna ömsar skal är de lätta att svälja för såväl ål, lake, abborre, gädda som dykande fåglar. Kräftorna skyddar sig då genom att gömma sig under stenar och rötter men de visar sig emellanåt och då löper de risken att bli uppätna.
Honkräftor vårdar ynglen en tid innan de ger sig av för att på egen hand söka föda. Dessa små kräftor blir ofta mat åt de predatorer som rår på dem vilket även inkluderar större kräftor. Jag har fångat abborrar med mindre flodkräftor i magen.

[lsjonsson]

På 60- & 70-talet fanns det flodkräftor i sjön vid förädlarnas sommarstuga. Titt som tätt så fick jag abborrar som var svagt röda i köttet och lite rödare fenor som du beskriver. Dom smakade även kräfta. Det var speciellt abborrar på ca 3 hg o uppåt i vikt som åt kräftor. Ibland så hade dom osmält kräfta i magen när man rensade dom. Det var i en sjö n Aneby och den fick kräftpest -79.

[husbehov]

Intressant tråd!

Har själv varit aningen skeptisk när diverse sportfiskeprofiler i valfri Youtube-kanal snabbt konstaterar "Detta är en riktig kräftätare!" eller "Denna borre har löja som huvudföda, syns tydligt på den avlånga formen..."

En fråga, hur många har fångat abborre med kräfta i svalg eller mage? Löja och annan småfisk är ju vanligt och ibland är ju svalget proppat med småfisk. Känns inte lika vanligt att det sitter en kräfta där...

Tror denna strikta indelning av abborrens diet till stor del beror på marknadsföringen av kräftimitationer och andra "creature baits". Dock inte avsiktligen, för så långt tror jag inte man lyckas tänka.

Jag har fått abborre med kräfta i magen. Kräftorna är dock alltid små 4-5 cm. Alltid abborre över 5 hg. Som regel också på hösten.

Tror det var Curt Lindé som skrev att i sjöar med kräfta tar abborren bättre på balansare under tidig vintertid. Ett påstående jag kan hålla med om. Sjöar utan kräfta får man hålla sig till vertikalare och myskor fram till mitten på februari.