Det börjar skymma och vi har fått ett par gäddor under dagen men ingen stor. Då plötsligt fäller Victors ena vippa långt borta vid ett hål som ligger nära en bergskant. Victor rusar dit. Linan har slutat att mata ut från rullen och vi tror att gäddan släppt sitt byte. Victor drar försiktigt i linan med sin fingrar. Han känner något betydligt tyngre i andra änden än mörten. Häng med på ismete i Drevviken och få lite ismetetips samtidigt!
Vi möts vid en badplats i sjön Drevviken strax söder om Stockholm. Här gäller Sportfiskekortet som administreras av Sportfiskarna. Victor Söderberg, som jag ska fiska med, arbetar på Sportfiskarna för Region Mälardalen som sjöförvaltare/fiskevårdare. Han har förutom en biologisk utbildning med fiskevård och sportfisketurism i fokus, även ett genuint fiskeintresse. Gäddan är favoritfisken. Därför är han extra entusiastisk när en ny gäddfabrik ska anläggas eller som i dag när han får komma ut på isen för att fiska sin favoritfisk.
Det gäller att ha en rejäl ispulka så att man får med sig all utrustning ut. Hinken med mörtar väger en hel del och är betydligt lättar att dra med än pulka jämfört med att bära den.
Slit och släp
Vi vandrar ut på isen med våra ismetepulkor släpandes efter oss. Det går lätt att dra dem i dag då det är blankis. Detta trots att de är överfyllda med utrustning. Vi har med oss en isborr med stor diameter på kronan, en massa mörtar och flera ismetespön med specialtillverkade vippor i Lexan, som Victor tillverkat själv. Medan vi går ut mot vårt spot där vi ska fiska berättar Victor att vi ska fiska pelagiskt i dag. Vi ska alltså sätta mörtarna i mellanvattnet. Han har också med sig ett portabelt ekolod som vi ska använda för att hitta betesfisken.
När vi kommer fram till fiskeplatsen börjar jag att borra hål medan Victor stoppar ner givaren i dem för att se om det är någon betesfisk hemma. Det är tomt i de tre första hålen men plötsligt ropar Victor på mig.
– Pär, kom och kolla på skärmen!
– Ja kommer, vad är det du ser? frågar jag.
– En himla massa betesfisk! ropar Victor glatt.
Med hjälp av ett portabelt ekolod lokaliserar vi betesfisken.
Ta bort issörjan ur hålet så att du lättare ser gäddan när du skall leda in den i hålet. Annasr är risken stor att den slår sig loss i det ögonblicket.
Ismete behöver inte vara avancerat. Det räcker med lite issörja för att hålla vippan på plats.
Victor anser att det räcker med en trekrok ytligt fastsatt framför ryggfenan. Det underlättar vid losskrokningen också med endast en krok.
Fiske i mellanskiktet
Vi har nu funnit ett intressant område att fiska kring. Det är cirka åtta meter djup och betesfisken är som mest koncentrerad runt fyra meter. Victor sätter ner de första mörtarna på cirka två och en halv till tre meters djup under isen. Jag följer Victors strategi då han är betydligt mer erfaren än vad jag är på fisket i den här sjön.
Fisket börjar rätt segt, men solen har inte riktigt kommit upp ännu. Vi tar en fika och småpratar lite medan midvintersolen långsamt tar sig upp över horisonten. Den ger ett vackert sken åt vinterlandskapet som bara har ett begränsat snötäcke.
– Rör inte den där vippan sig lite väl mycket? säger jag.
– Det kan vara en gädda som står och tittar på mörten som blivit stressad, säger Victor.
– Kom, vi går fram så vi är beredda om den tar mörten, säger jag.
Gäddan tar mörten men hinner spotta ut den innan Victor får fatt i spöet. Det var en försiktig rackare konstaterar vi och sätter ner en ny mört på samma djup som tidigare. Victor har räkneverk på sina rullar som han nollställer när han sänkt ner mörtarna. På så vis kan han alltid hitta tillbaka till samma djup efter ett napp. Han släpper ner mörten och när räkneverket åter är på noll så vet han att den är på samma djup igen där gäddan nappade. Kanske får vi en chans till på samma gädda. Det är det som är så spännande med fiske att man aldrig vet vad som komma ska.
Vi travar tillbaka till vårt basläger och fyller på lite varmt kaffe i termosmuggarna. Fast det är inte kallare än runt nollan. Victor berättar att han undviker att ismeta i allt för många minusgrader, då han släpper tillbaka de flesta gäddorna. Ögonen och även slemskiktet kan skadas om det är minusgrader ute och blåser det så ökar köldfaktorn. Men i dag så är det perfekt väder för att återutsätta gäddor, bara vi får några…
Trög start
Vi börjar undra om det inte ska bli någon gädda i dag när klockan närmar sig tolv. Vi har haft flera fällningar och sett mindre bitmärken i mörtarna som vi börjar misstänka är från gös. Eller möjligen från riktigt försiktiga gäddor. Vi tänder grillen och lägger på några korvar när kolet börjat gråna. Precis när det är dags att ta var sin korv löser en lina ut en vippa. Typiskt tänker vi – när det äntligen nappar ordentlig så måste det tydligen vara mitt i vår grillning.
Victor springer iväg medan jag petar undan korvarna från glöden så att de inte ska bli brända. Han tar spöet och höjer det för att kroka en möjlig gädda. Jag ser i hans ansiktsuttryck att han nästan förväntar sig att det inte ska vara något motstånd i andra änden. Jag ser också hur förvånad, men glad han blir, när det nu istället blir ett rejält motstånd i den andra linänden!
– Är den fin? frågar jag.
– Den känns hygglig men är nog ingen best, meddelar Victor.
– Men kul att det äntligen händer något, säger jag och gör mig redo med kameran.
Nu är det napp. Vänta en liten stund innan du gör mothugg men inte för länge. Då sväljer gäddan kroken för djupt.
Spöet skall flexa bra så att det jämnar ut gäddans knyckar. En parabolisk aktion är att föredra på spöet.
Dagens första gädda är landad. Inte någon bamse men nollan är knäckt.
Tafsen är viktig
Det är en gädda på knappa tre kilo. Victor är glad för nu vet han att chansen är stor att vi kan få fler gäddor under eftermiddagen. Kanske, om vi har tur, kan vi få en bjässe. Men de riktigt stora gäddorna nappar inte varje dag och de är dessutom svårare att överlista. Victor använder långa tafsar som skydd mot gäddornas vassa tänder. De har han tillverkat av transparent nylon- eller fluorocarbon lina i stället för stålwire. Många gäddor spottar ut mörten innan man hinner kroka den om de känner tafsen, berättar Victor. Han använder endast en trekrok knuten till tafsen, vilket gör det lättare att kroka av gäddorna. Vipporna, som han tillverkat själv av Lexan, är fastsatta på en pinne som har en liten platta undertill. Isfraset som blir kvar efter att han borrat upp hålen räcker för att stabilisera den enkla konstruktionen om man trycker ihop det runt donet, som faktiskt står riktigt stadigt på isen.
- Fiske ska vara enkelt, säger Victor, och man ska inte släpa med sig onödig utrustning.
- Men ekolodet är ändå ett riktigt bra hjälpmedel som jag inte skulle vilja vara utan, tillägger han.
Jag förstår honom och det är ju den enda möjligheten att lokalisera stimmen av betesfisk. Och runt dem så står det ju alltid gäddor och lurar.
– Nu fäller det nog snart där borta, säger Victor och pekar mot ett don i mitten av sundet vi fiskar i.
– Japp, nu fällde det, säger jag.
– Kom, vi springer dit men glöm inte att sakta ner innan vi når fram så att vi skrämmer gäddan, tillägger Victor.
Victor avvaktar kanske tjugo sekunder innan han gör mothugg. Det paraboliska ismetespöet får formen av båge och bugar sig snart av knyckarna från gäddan. Den gör några rusningar ut åt sidan och försöker att skaka loss kroken, men den sitter stadigt fastkilad i brosket i ena mungipan. Victor lyfter varsamt upp den dryga fyra kilo tunga torpedformade gäddan ur hålet.
Gäddan är en av fiskevärldens mest accelerationssnabba fiskarter, tack vare sin perfekt utvecklade anatomi, utformad för att blixtsnabbt överraska sitt byte.
En perfekt krokad gädda som är lätt att återutsätta helt oskadd. Notera tafsen som Victor anser skall vara av transparent monolina i 0,9-1 mm i diameter för att inte gäddorna skall se den.
Har man glömt kroklossningstången hemma så duger det bra med en pinne i stället!
Såja, nu börjar det ta sig. En gädda i bättre format är uppe en kort stund innan den får simma tillbaka.
Nya hål
Vi fiskar på, men det är ganska lugnt så Victor föreslår att vi ska flytta några spön. Vi vandrar bort med isborren och Victor pekar vart han vill att jag ska borra de nya hålen. Isen är runt tjugo centimeter och känns trygg att gå på. Den stora diametern på isborren på två hundra millimeter gör ändå att jag får ta i när jag borrar. Men det ger lite skön värme, då jag känner mig lite ruggig efter stillasittande den senaste timmen i väntan på napp. Det är något grundare där vi nu borrat och bara cirka fyra meter djupt i de grundaste hålen. I dessa sätter Victor ner mörten på bara cirka en meters djup under isen. Victor berättar att gäddorna nästan alltid står under stimmen av betesfisk och attackerar snett underifrån. Deras konvinkelformade synfält gör att en mört högre upp i vattenskiktet lättare uppmärksammas och ökar alltså chansen till napp för oss. När vi är klara vandrar vi tillbaka för att dela på det sista kaffet i termosen. Det är nu bara halvljummet men det går ner i alla fall. Den sista chokladbiten delar vi broderligt på och den ger oss den extra energi vi behöver för att hålla ute den sista timmen av dagen, innan vintermörkret åter lägger sig igen över sjön. Drevviken är en spännande sjö där det dragits upp många stora gäddor igenom åren.
Ismete efter gädda är riktigt kul. Man får sådan direktkontakt med gäddorna när man drillar dem på de korta ismetespöna – och det är en skön känsla!
Jag ismetar helst när det är plusgrader ute eller runt nollan, då jag nästan alltid släpper tillbaka mina gäddor. Då riskera jag inte att de får frysskador.
Victor Söderberg har fångat många stora gäddor på ismete. Den här grova skärgårdsgäddan vägdes till 10,35 kilo och mättes till 108 centimeters längd innan den återutsattes av Victor.
Bra vatten runt Stockholm
Gäddfiskelegenden Leif Engström, som även är författare till boken ”Gäddfiskarens specialknep”, drog många riktigt stora gäddor i sjön när han aktivt fiskade där som ung. Om jag inte minns fel vägde ett par av dem över femton kilo. Sjön är belägen på norra delen Södertörn och ingår i Tyresåns vattensystem och har en totalyta om 5,71 km2. Den får anses som en medelstor sjö. Den innehåller mycket vitfisk, så gäddorna har gott om mat vilket är en förutsättning för att de ska kunna växa sig stora.
Men det finns många andra bra vatten runt Stockholm och i Mälardalen. Stockholms skärgård har levererat många stora gäddor och så även Mälaren.
Tänk bara på att man måste ha ett separat fiskekort i dessa två vatten för att fiska med fler än ett ismetespö åt gången. Sportfiskarna Region Mälardalen kan informera om till vilka vatten du kan köpa fiskekort för ismetet. Sportfiskekortet innehåller många vatten där ismete med flera spön är tillåtet och så även TDA- kortet som administreras av Stockholms Stad.
Victor fixerar linan precis så mycket att mörten inte kan dra av den från vippan men heller inte så hårt att gäddan känner motstånd när den tar mörten.
Det smäller på i skymningen
Det börjar nu skymma ordentlig och vi börjar ta upp våra don. När vi hunnit plocka upp ett var så ser jag att en vippa längre bort nära en bergskant verkar ha löst ut.
När vi kommer fram smyger vi extra försiktigt den sista biten mot hålet. Det är nu nästan mörkt. Rullen ger lina och nog är det någonting annat än mörten där nere i djupet som drar i andra linänden. Plötsligt slutar linan att mata ut. Antingen har den stannat för att vända mörten eller så har den känt motstånd och spottat ut den, säger Victor innan han drar till. Den hade inte spottat ut den och spöet böjer sig mer än tidigare. Betydligt mer faktiskt! Gäddan blir irriterad av att sitta fast och gör envisa tjurrusningar för att ta sig loss. Men Victor fajtar den med van hand och efter cirka tio minuter ger den upp. Det är en grann insjögädda som Victor fångat på närmare sju kilo.
Den blir en perfekt avslutning på dagen. Jag tar några bilder i det nu mycket svaga fotoljuset. Victor sätter försiktigt tillbaka den i det stora borrhålet som inte alls ser stort ut längre. Vi vandrar belåtna hem med ytterligare en fiskehistoria att lägga till alla de andra som vi samlat på oss genom åren. Hoppas att även du kommer ut på isen i vinter och får spännande fiskeupplevelser!
Precis när det håller på att mörkna nappar en av Drevikens större gäddor. Den ger rejält motstånd men Victor fajtar hem den lugnt och metodiskt.
En riktigt fin bit. Det lönar sig att hålla ut i det längsta. Tänk på det och sluta inte dagen för tidigt. Stora gäddor går ofta på jakt när ljuset blivit svagare då de inte är lika lätta att upptäcka då för bytesfisken.
Victors tips för pelagiskt ismete
- Pröva det pelagiska fisket, betesfisken simmar ofta i stora stim högt upp i vattnet över de djupa delarna av sjön.
- Tillgång till ett portabelt ekolod gör att man kan leta upp betesfiskstimmen innan man riggar ut sina ismetespön, fiska nära- eller i stimmen.
- Gryning och skymning är oftast de hetaste perioderna, använd pannlampa och rigga upp spöna i mörkret.
- Använd enkla tafsar på 40-45 cm med endast en trekrok. Victor använder nylon eller flourcarbon i 0,90 - 1 mm grovlek.
- Studera alltid en djupkarta innan du fiskar om en sådan finns tillgänglig. Det blir lättare att placera ut spöna om man har en plan.
- Undvik att ta upp fisk ovanför ytan om den skall släppas tillbaka om det är många minusgrader ute.
- Kolla isen noga innan du ger dig ut. Den skall vara minst tio cm tjock och använd isdubbar.
Sportfiskekortet
- Drevviken - Trångsund/Sköndal
- Orlången - Huddinge
- Källtorpssjön - Nacka
- Ältasjön - Älta
- Magelungen - Farsta
- Rönningesjön - Täby
- Ullnasjön - Täby
- Yngern - Nykvarn
TDA
- Stora Värtan - Täby
- Brunnsviken - Solna/Stockholm
- Kalvfjärden - Tyresö
- Albysjön - Vårby
- Biskop Arnö - norr om Bålsta
- Långtarmen - Skytteholm
- Näsfjärden - Upplands Bro
- Alsikeviken - Knivsta
Text: Pär Lindberg
Bild: Pär Lindberg och Anton Bengtsson
Bifogade filer
