Kolla förra inlägget där jag avslutade med att "jag när som helst kommer stöta på dom". Jag visste inte då hur rätt jag hade och vad som väntade bara kvällen efter.
Jag hade planerat fiske även på måndagskvällen. Avtagande vindar och ett annalkande regnoväder gjorde att förutsättningarna såg väldigt lockande ut. Eftermiddagen började dock först med att jag och Louise stack ner till ån för att meta lite betesfisk. Jag tänkte kombinera gös-mete och vertikaljigg denna kväll. Ån KOKADE av feta löjor och rovfisken hade en tvättäkta löj-buffé dukad. Det skvätte löjor till höger och vänster och stora virvlar vispade ideligen runt de små liven i den vilda jakten. Louise visade sig vare en riktig hejare med metspöet i handen och drog upp löjor i en rasande takt. Vi fyllde snart fiskhinken och åkte hemåt igen.
Klockan var nu 19 och det var dags att sticka ut till båten. Jag hade läst igenom ekolodsmanualen för att försöka fintrimma inställningarna på lodet då jag inte riktigt varit nöjd med den plottriga bilden. Den första halvtimmen satt jag alltså ute på sjön och meckade med lodet. Jag fick till det hyffsat men ytterliggare justeringar behövs göras i garaget med rätt verktyg.
Vinden lade sig och jag letade rätt på det nya 6:e grundet för att testa detta idag. Jag hittade det rätt snart och mätte ut det noga och markerade båda ändarna med 2 markeringsbojjar. Det är kanon med markörerna, eftersom man då har järnkoll på vart man befinner sig i förhållande till de heta platserna.
Jag tacklade upp ett spö för gösmete och skickade i en fet löja. Sen satte jag igång med jiggningen. Det tar inte många sekunder innan det smäller på vertikal-spöet. På 1,7 meters djup mitt på toppen av grundet tar jag min första gös. Den väger runt 7-8hg bara, men som jag nämt tidigare, en gös är en gös.
Jag placerar mig med hjälp av elmotorn på toppen igen och fortsätter jigga. ett par minuter senare får jag ett stenhårt hugg och får uppleva en helvild kamp. En skogstokig storgös får till slut syna maskorna. Den väger 4580g och lyckan är total! 2 gösar är ju fantastiskt med tanke på de senaste turernas resultat. Jag tar ett par halvtaskiga bilder med mobilkameran på den präktiga fisken innan den får simma tillbaks.
Jag snirklar runt över den stora grundplattån och precis i kanten ner till 4 meter får jag dagens 3:e gös. Även denna är en tung kämpe som inte ger sig utan en imponerande kamp. Jag slås av vilken skillnad det är på kampmomentet på vintern kontra sommaren. Skulle man ha denna kamp även på vintern skulle man nog få en del problem med drillningarna från is. Jag väger denna gös till 4460g och med ett kraftigt plask som skvätter ner både mig och all elektronik i båten, simmar den tillbaks till sina polare.
Nu är jag lyrisk. Det är så jäkla tillfredställande när man gett sig fan på att lära sig nått, får en dålig start och sen helt plötsligt så klaffar alla pusselbitar och man får uppleva ett fantastiskt fiske. Undebart!
I mitt snirklande med elmotorn lyckas jag trassla in gös-metet i en av markörerna och jag bestämmer mig för att plocka upp det orörda metet för att ha full fokus på vertikalandet. Jag fortsätter med jiggandet och en stund senare får jag dagens 4:e gös! Detta är en mindre fisk på runt 1,5kg. Sen rullar det bara på.
Nr.5 - ca 3kg
Nr.6 - 4520g
Nr.7 - ca 3,5kg
Nr.8 - ca 1,5kg
Nr.9 - 4460 g Ett STENHÅRT hugg som nästan slet spöet ur händerna på mig. Shit vad rädd jag blev!
Nr.10 - ca 2kg
Nr.11 - ca 0,5kg
Nr.12 - ca 1,5kg
Den 12:e gösen nappade 22:55 och det var nu så mörkt ute att jag knappt såg kroken i svalget på gösen. Till slut lyckas jag pilla loss den och kan nöjt konstatera att årets hittills häftigaste fisketur är till ända. Snabb ihoppackning i det absolut sista ljuset och hemfärd med ett stort smajl i fejset.
Jag vill avsluta det hela med att konstatera att om fiskemetoden vertikaljiggning fortsätter att resultera i dessa brutala hugg och dom häftiga fajterna på kort spö, då är jag fast för livet. Ryser fortfarande när jag tänker på gårdagens fisketur. Har lite, lite känningar av träningsvärk i spöhanden faktiskt. ;-)
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Jag hade planerat fiske även på måndagskvällen. Avtagande vindar och ett annalkande regnoväder gjorde att förutsättningarna såg väldigt lockande ut. Eftermiddagen började dock först med att jag och Louise stack ner till ån för att meta lite betesfisk. Jag tänkte kombinera gös-mete och vertikaljigg denna kväll. Ån KOKADE av feta löjor och rovfisken hade en tvättäkta löj-buffé dukad. Det skvätte löjor till höger och vänster och stora virvlar vispade ideligen runt de små liven i den vilda jakten. Louise visade sig vare en riktig hejare med metspöet i handen och drog upp löjor i en rasande takt. Vi fyllde snart fiskhinken och åkte hemåt igen.
Klockan var nu 19 och det var dags att sticka ut till båten. Jag hade läst igenom ekolodsmanualen för att försöka fintrimma inställningarna på lodet då jag inte riktigt varit nöjd med den plottriga bilden. Den första halvtimmen satt jag alltså ute på sjön och meckade med lodet. Jag fick till det hyffsat men ytterliggare justeringar behövs göras i garaget med rätt verktyg.
Vinden lade sig och jag letade rätt på det nya 6:e grundet för att testa detta idag. Jag hittade det rätt snart och mätte ut det noga och markerade båda ändarna med 2 markeringsbojjar. Det är kanon med markörerna, eftersom man då har järnkoll på vart man befinner sig i förhållande till de heta platserna.
Jag tacklade upp ett spö för gösmete och skickade i en fet löja. Sen satte jag igång med jiggningen. Det tar inte många sekunder innan det smäller på vertikal-spöet. På 1,7 meters djup mitt på toppen av grundet tar jag min första gös. Den väger runt 7-8hg bara, men som jag nämt tidigare, en gös är en gös.
Jag placerar mig med hjälp av elmotorn på toppen igen och fortsätter jigga. ett par minuter senare får jag ett stenhårt hugg och får uppleva en helvild kamp. En skogstokig storgös får till slut syna maskorna. Den väger 4580g och lyckan är total! 2 gösar är ju fantastiskt med tanke på de senaste turernas resultat. Jag tar ett par halvtaskiga bilder med mobilkameran på den präktiga fisken innan den får simma tillbaks.
Jag snirklar runt över den stora grundplattån och precis i kanten ner till 4 meter får jag dagens 3:e gös. Även denna är en tung kämpe som inte ger sig utan en imponerande kamp. Jag slås av vilken skillnad det är på kampmomentet på vintern kontra sommaren. Skulle man ha denna kamp även på vintern skulle man nog få en del problem med drillningarna från is. Jag väger denna gös till 4460g och med ett kraftigt plask som skvätter ner både mig och all elektronik i båten, simmar den tillbaks till sina polare.Nu är jag lyrisk. Det är så jäkla tillfredställande när man gett sig fan på att lära sig nått, får en dålig start och sen helt plötsligt så klaffar alla pusselbitar och man får uppleva ett fantastiskt fiske. Undebart!
I mitt snirklande med elmotorn lyckas jag trassla in gös-metet i en av markörerna och jag bestämmer mig för att plocka upp det orörda metet för att ha full fokus på vertikalandet. Jag fortsätter med jiggandet och en stund senare får jag dagens 4:e gös! Detta är en mindre fisk på runt 1,5kg. Sen rullar det bara på.
Nr.5 - ca 3kg
Nr.6 - 4520g
Nr.7 - ca 3,5kg
Nr.8 - ca 1,5kg
Nr.9 - 4460 g Ett STENHÅRT hugg som nästan slet spöet ur händerna på mig. Shit vad rädd jag blev!
Nr.10 - ca 2kg
Nr.11 - ca 0,5kg
Nr.12 - ca 1,5kg
Den 12:e gösen nappade 22:55 och det var nu så mörkt ute att jag knappt såg kroken i svalget på gösen. Till slut lyckas jag pilla loss den och kan nöjt konstatera att årets hittills häftigaste fisketur är till ända. Snabb ihoppackning i det absolut sista ljuset och hemfärd med ett stort smajl i fejset.
Jag vill avsluta det hela med att konstatera att om fiskemetoden vertikaljiggning fortsätter att resultera i dessa brutala hugg och dom häftiga fajterna på kort spö, då är jag fast för livet. Ryser fortfarande när jag tänker på gårdagens fisketur. Har lite, lite känningar av träningsvärk i spöhanden faktiskt. ;-)
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
