Jag var, som grabb, inte bara en fanatisk sportfiskare utan också en sk bokmal. Böcker om fiske slukade jag glupskt och jag kanske inte läste alla Hans Lidmans ca 50 böcker men väl de flesta.
Nu är det säkert bortåt fyrtio år sedan jag läste något av Lidman men i går, när jag helt apropå kikade in på Emmaus i Mariehamn, föll kina ögon på ett exemplar av "Bruset från Björnån" och för bara 2 euro blev den min.
Bara skyddsomslagets bild är en höjdare.En vacker gädda, en spännande träwobbler, en håv sådana som de såg ut när jag (boken kom 1975) var som mest aktiv spösvingare och en vackert röd Ambassadeur 5000 monterad på ett ABU-spö i författarens (?) vana händer.
Lidman skulle förmiodligen ha räknats till de stora svenska författarna om han skrivit om något mer pretentiöst och mindre intressant än fiske. Kanske hade han då fått Nobelpriset (för det har ju gått till tämligen mediokra pennor) men jag tror inte att prettona i akademien förstår sig på sportfiske. Det gör dessbättre detta forums användare och de av er som är läskunniga gör er själva en otjänst om ni inte läser åtrminstone något av Lidman. Börja göärna med Bruset från Björnån. Redan den först novellen - om flugfiske efter öring i en kvarnhölja - trollbinder och det även oss som ännu inte börjat fiska med fluga. F*n vet om man inte skulle börja...
Kommentera