Dagen var ämnad for trolling på norsälven. Mitt hemmavatten. Nu med ekolod införskaffat skulle det förhoppningsvis gå lite bättre att hitta djupkanter och andra heta ställen.
Avfärd 07.30 för att färdas de tre milen till älven. Jag, Everflow och min flickvän drog iväg. Strolande sol och klarblå himmel gjorde inte fiskesuget sämre direkt.
En snabb kaffe hemma hos mina föräldrar å sedan iväg med alla grejerna ner mot båten. Båten ligger i en liten bäck som mynnar ut i norsälven. Innan man kommer fram dit måste man passera grannens tjurhage. Tjurarna vet man aldrig riktigt vart man har. Både en och två gånger har jag fått lägga benen på ryggen då de kommit dundrande. Antingen vill de "leka" eller oxå är de lite små aggro vilket de kan vara ibland. Vi var inte så sugna på att kolla läget idag så vi smög sakta i kanten utanför synhåll.
Väl ute på älven visade det sig vara riktigt trögt. De vikar som dagarna innan hade gett ett antal snipor var helt döda. Inte ens en enda förföljare. Knappt en fisk på lodet.
Tre timmar hade passerat å inte en liten sketen mört hade vi sett.
Ror så sakteliga uppåt längs älven i hopp om att lura någon som gått ut och är klar med leken. Inte ens det funkar. Så ringer telefonen, av alla ställen där nere där det inte finns någon teckning lyckas de passa in just där det funkar. Bilen står ivägen för någon jävla tankbil som skall passera den trettio gånger under dagen. Bara ro tillbaka igen. Bittert. Å värre skulle det bli. Tänkte att om vi snabbt ror tillbaka till bäcken, in till upptagningsplatsen (det är en bit) snabbt som fan traskar hem den tiden det tar att smyga ett par kilometer runt tjurhagen, flyttar bilen, ner igen, ut med båten, så kanske kanske vi hinner få ett par gäddor, i bästa fall. I all förvirring glömmer vi skruva bort fästet till ekolodet. Det hade ju inte spelat ngn större roll om det inte var för en trång passage mellan ett par rasade träd. Båten kommer igenom men inte fästet, det fastnar i ett träd lossnar och sjunker till botten. Försöker nå det på botten men siktdjupet är här mindre än fem centimeter. Kör iland tjejen som får gå och flytta bilen undertiden vi åker tillbaka och efter en del krångel lyckas fiska upp ekolodet.
Efter mycket om och med är vi iallafall ute på älven igen.
Kör uppåt denna gången då de nedre vikarna visade sig tomma på fisk. Hittar en ny djupfåra vi inte testat förut. Åtta meter bara ett par meter utanför kanten. Lägger oss på fem. Slänger på en blå/silver/svart stor stormjigg. Har funkar förr när det vart trögt. Tar nu inte många minuter innan mitt spö böjer sig i en fin båge. Säker på att det är fisk först även om det bara blev väldigt tungt. Ingen indikation på att det sitter något annat en en stor jävla gren i andra änden på linan. När draget är bara ett par meter bakom båten stannar jag upp i vevandet för att se ifall jag känner något. Har ju andra turer fått snipor som gått in i grenar vilket gjort drillningen aningens speciell. När jag slutar veva kör spöt en fin böj och rullen börjar skrika när fisken gör första rusningen. Efter ytterligare ett par vändor vid båten håvar vi en grann gädda. Allt kanon om det inte vart så att håven gav vika. Genom att lyfta i nätet kan vi ändå utan större problem få in fisken i båten. Då älven här är ganska smal och det är strömt åker vi in till land för att ta hand om fisken. Vägningen visar på 7 kilo. Inte pb men dock en fin gädda och båtrekord. Längden 105 cm.
Tjejen tar lite senare två mindre gäddor mellan 1.5-2 kg. Everflow fångar träd (på land) med sin supershad. Vi får även lite problem med arga måsar som dyker mot oss samt lite väl närgångna tjurar.
Även om det var en gött kaosartad dag (vilket det ofta blir när vi är ute) kändes den ändå riktigt lyckad!
Nu blir det ut ett par gånger i veckan för att slå båt rekordet!
SkitFiske!
/Elis
1. Everflow jagar ekolod.
2. Gäddan
3. 7kg 105 cm.
4. C&R. Bra tryck i fisken.
Avfärd 07.30 för att färdas de tre milen till älven. Jag, Everflow och min flickvän drog iväg. Strolande sol och klarblå himmel gjorde inte fiskesuget sämre direkt.
En snabb kaffe hemma hos mina föräldrar å sedan iväg med alla grejerna ner mot båten. Båten ligger i en liten bäck som mynnar ut i norsälven. Innan man kommer fram dit måste man passera grannens tjurhage. Tjurarna vet man aldrig riktigt vart man har. Både en och två gånger har jag fått lägga benen på ryggen då de kommit dundrande. Antingen vill de "leka" eller oxå är de lite små aggro vilket de kan vara ibland. Vi var inte så sugna på att kolla läget idag så vi smög sakta i kanten utanför synhåll.
Väl ute på älven visade det sig vara riktigt trögt. De vikar som dagarna innan hade gett ett antal snipor var helt döda. Inte ens en enda förföljare. Knappt en fisk på lodet.
Tre timmar hade passerat å inte en liten sketen mört hade vi sett.
Ror så sakteliga uppåt längs älven i hopp om att lura någon som gått ut och är klar med leken. Inte ens det funkar. Så ringer telefonen, av alla ställen där nere där det inte finns någon teckning lyckas de passa in just där det funkar. Bilen står ivägen för någon jävla tankbil som skall passera den trettio gånger under dagen. Bara ro tillbaka igen. Bittert. Å värre skulle det bli. Tänkte att om vi snabbt ror tillbaka till bäcken, in till upptagningsplatsen (det är en bit) snabbt som fan traskar hem den tiden det tar att smyga ett par kilometer runt tjurhagen, flyttar bilen, ner igen, ut med båten, så kanske kanske vi hinner få ett par gäddor, i bästa fall. I all förvirring glömmer vi skruva bort fästet till ekolodet. Det hade ju inte spelat ngn större roll om det inte var för en trång passage mellan ett par rasade träd. Båten kommer igenom men inte fästet, det fastnar i ett träd lossnar och sjunker till botten. Försöker nå det på botten men siktdjupet är här mindre än fem centimeter. Kör iland tjejen som får gå och flytta bilen undertiden vi åker tillbaka och efter en del krångel lyckas fiska upp ekolodet.
Efter mycket om och med är vi iallafall ute på älven igen.
Kör uppåt denna gången då de nedre vikarna visade sig tomma på fisk. Hittar en ny djupfåra vi inte testat förut. Åtta meter bara ett par meter utanför kanten. Lägger oss på fem. Slänger på en blå/silver/svart stor stormjigg. Har funkar förr när det vart trögt. Tar nu inte många minuter innan mitt spö böjer sig i en fin båge. Säker på att det är fisk först även om det bara blev väldigt tungt. Ingen indikation på att det sitter något annat en en stor jävla gren i andra änden på linan. När draget är bara ett par meter bakom båten stannar jag upp i vevandet för att se ifall jag känner något. Har ju andra turer fått snipor som gått in i grenar vilket gjort drillningen aningens speciell. När jag slutar veva kör spöt en fin böj och rullen börjar skrika när fisken gör första rusningen. Efter ytterligare ett par vändor vid båten håvar vi en grann gädda. Allt kanon om det inte vart så att håven gav vika. Genom att lyfta i nätet kan vi ändå utan större problem få in fisken i båten. Då älven här är ganska smal och det är strömt åker vi in till land för att ta hand om fisken. Vägningen visar på 7 kilo. Inte pb men dock en fin gädda och båtrekord. Längden 105 cm.
Tjejen tar lite senare två mindre gäddor mellan 1.5-2 kg. Everflow fångar träd (på land) med sin supershad. Vi får även lite problem med arga måsar som dyker mot oss samt lite väl närgångna tjurar.
Även om det var en gött kaosartad dag (vilket det ofta blir när vi är ute) kändes den ändå riktigt lyckad!
Nu blir det ut ett par gånger i veckan för att slå båt rekordet!
SkitFiske!
/Elis
1. Everflow jagar ekolod.
2. Gäddan
3. 7kg 105 cm.
4. C&R. Bra tryck i fisken.
Bifogade filer
Det enda bestående menen man fick var lite rivsåg på fingrarna från gälarna på fisken. Skall sägas att den var inte helt trött när den kom upp i båten utan levde rövare bäst den kunde.
Kommentera