Det talas ju ofta om minimimått, men det diskuteras väl inte så mycket om vilka arter, eller när de behöver denna hänsyn. I små skogstjärnar med abborre eller röding av tusenbrödratyp, där är det ju en god fiskevårdsåtgärd att ta upp de små. Det samma torde väl gälla signalkräfta i Vättern.
Självklart är minimimått en god tanke generellt sett, men är det så alltid ?
I USA har de ibland restriktioner på fisk av ett visst storleksintervall, som då inte får tas upp. De mindre och de jättestora får tas upp, inte de andra.
Vissa arter i vissa sjöar eller vattendrag reagerar på ett hårt fisketryck genom att få en liten medelstorlek. Andra reagerar precis tvärtom.
Vad anser ni ?
Självklart är minimimått en god tanke generellt sett, men är det så alltid ?
I USA har de ibland restriktioner på fisk av ett visst storleksintervall, som då inte får tas upp. De mindre och de jättestora får tas upp, inte de andra.
Vissa arter i vissa sjöar eller vattendrag reagerar på ett hårt fisketryck genom att få en liten medelstorlek. Andra reagerar precis tvärtom.
Vad anser ni ?
