Jag börjar.
1)
Det här var när dom fortfarande gjorde regelbunden isättning av ädelfisk vid Skjulsta i Eskilstuna-ån.
Jag cyklade ner till Skjulsta, började fixa iordning prylarna som vanligt vid bron och stod och spejade över vattnet från bron ett tag för att se ifall det är några vak nedströms.
Märker att det stannar några större turistbussar på parkeringen i närheten och tänker att det är bäst jag klättrar över räcket och vadar ut innan det blir för mycket gångtrafik över bron.
Jag vadar ut nedströms och knuter på en 2g foxee-jig på UL-grejerna och gör mitt första kast.
Så fort jiggen landar i vattnet så smäller det till och jag har min första fisk vilken jag efter en längre fight får ner i min lilla håv. En fin regnbåge runt 1½kg.
Jag vänder mig om för att gå mot en sten för att avliva fisken och hör någon snacka på bron snett över mig.
Kollar upp och ser då ca 60-80 Japaner med allt ifrån videokameror och digitalkameror riktade mot mig!
Eftersom jag är lite privat av mig så lägger jag den nu döda fisken på stenen och vadar ut igen samtidigt som jag hoppas att dom går sin väg...
Jag gör ett kast och får napp igen!
Trots att strömmen låter en del så kan jag höra enstaka glädjerop bakom mig och försöker att inte höja blicken mot kamerorna, lägger fisk nr.2 på stenen och vadar ut igen...
Vad tror ni händer?
Jo jag kniper min tredje fisk på mitt tredje kast, håvar den och vänder mig om till våldsamma applåder och hurra-rop på japanska.
Bron är fullsmockad med asiater som dokumenterat varenda sekund.
Jag slänger snabbt mina firrar i håven och går och "gömmer" mig under bron tills dom flesta gått.
Två familjer stannar kvar och vill se på fiskarna, dom är väldigt artiga och vill skaka hand, buga och jag får ryggklappar av dom äldsta männen medans ungarna fotograferar oss.
Det var en rätt udda upplevelse...en av de mest minnesvärda stunderna hittills i livet helt klart.
2)
Jag fiskade efter abborre i Skogstorp och fick slut på betesfisk i hinken och la även fisken jag hade på kroken i hinken så den inte fastnar i strömmen.
Hämtade min sänkhåv och kastade ut den i det grunda vattnet och tömmer sedan fiskarna i hinken.
Jag gör ytterligare ett kast med sänkhåven medans jag ser en tjej med 2 Sankt Bernhards hundar gå över dammluckorna och tänker inte mer på det.
När jag väntat ett tag rycker jag upp sänkhåven som nu är fullsmockad med småfisk och vänder mig om...
Den ena hundj-vln har hoppat ner till mig och står o mumsar i sig från min hink och jag ser min lina i munnen på den.
Jag ropar NEJ! i ren panik och ser hunden backa undan lite förbryllad med mitt trekrokade agn i munnen.
Ser att den sitter fast på hundens vänstra del av underkäften och jag tar blixtsnabbt tag i mitt spö för att släppa löslina.
Då ser jag att hunden själv skakar loss kroken på något sätt.
Jag blir förbannad på hundägaren som avlägsnar sig rätt snabbt och jag åker hem till mina föräldrar som jag fortfrande bodde hos då.
Morsan frågar om jag fått nåt och jag svarar: Några abborrar och en Sankt bernhard.
Hennes blick var oförglömlig!
3)
Kör mete med små löjor vid Rosenforsdammarna.
Varje gång jag vevar upp efter något som liknar napp på flötet och ska kontrollera så löjan sitter fast så fattas huvudet på fisken.
Detta händer säkert 4ggr under tiden jag var där.
Jag misstänker att det var en mink.
Bring it on!
Måste finnas fler än jag med skumma annorlunda fiskeupplevelser.
1)
Det här var när dom fortfarande gjorde regelbunden isättning av ädelfisk vid Skjulsta i Eskilstuna-ån.
Jag cyklade ner till Skjulsta, började fixa iordning prylarna som vanligt vid bron och stod och spejade över vattnet från bron ett tag för att se ifall det är några vak nedströms.
Märker att det stannar några större turistbussar på parkeringen i närheten och tänker att det är bäst jag klättrar över räcket och vadar ut innan det blir för mycket gångtrafik över bron.
Jag vadar ut nedströms och knuter på en 2g foxee-jig på UL-grejerna och gör mitt första kast.
Så fort jiggen landar i vattnet så smäller det till och jag har min första fisk vilken jag efter en längre fight får ner i min lilla håv. En fin regnbåge runt 1½kg.
Jag vänder mig om för att gå mot en sten för att avliva fisken och hör någon snacka på bron snett över mig.
Kollar upp och ser då ca 60-80 Japaner med allt ifrån videokameror och digitalkameror riktade mot mig!
Eftersom jag är lite privat av mig så lägger jag den nu döda fisken på stenen och vadar ut igen samtidigt som jag hoppas att dom går sin väg...
Jag gör ett kast och får napp igen!
Trots att strömmen låter en del så kan jag höra enstaka glädjerop bakom mig och försöker att inte höja blicken mot kamerorna, lägger fisk nr.2 på stenen och vadar ut igen...
Vad tror ni händer?
Jo jag kniper min tredje fisk på mitt tredje kast, håvar den och vänder mig om till våldsamma applåder och hurra-rop på japanska.
Bron är fullsmockad med asiater som dokumenterat varenda sekund.
Jag slänger snabbt mina firrar i håven och går och "gömmer" mig under bron tills dom flesta gått.
Två familjer stannar kvar och vill se på fiskarna, dom är väldigt artiga och vill skaka hand, buga och jag får ryggklappar av dom äldsta männen medans ungarna fotograferar oss.
Det var en rätt udda upplevelse...en av de mest minnesvärda stunderna hittills i livet helt klart.
2)
Jag fiskade efter abborre i Skogstorp och fick slut på betesfisk i hinken och la även fisken jag hade på kroken i hinken så den inte fastnar i strömmen.
Hämtade min sänkhåv och kastade ut den i det grunda vattnet och tömmer sedan fiskarna i hinken.
Jag gör ytterligare ett kast med sänkhåven medans jag ser en tjej med 2 Sankt Bernhards hundar gå över dammluckorna och tänker inte mer på det.
När jag väntat ett tag rycker jag upp sänkhåven som nu är fullsmockad med småfisk och vänder mig om...
Den ena hundj-vln har hoppat ner till mig och står o mumsar i sig från min hink och jag ser min lina i munnen på den.
Jag ropar NEJ! i ren panik och ser hunden backa undan lite förbryllad med mitt trekrokade agn i munnen.
Ser att den sitter fast på hundens vänstra del av underkäften och jag tar blixtsnabbt tag i mitt spö för att släppa löslina.
Då ser jag att hunden själv skakar loss kroken på något sätt.
Jag blir förbannad på hundägaren som avlägsnar sig rätt snabbt och jag åker hem till mina föräldrar som jag fortfrande bodde hos då.
Morsan frågar om jag fått nåt och jag svarar: Några abborrar och en Sankt bernhard.
Hennes blick var oförglömlig!
3)
Kör mete med små löjor vid Rosenforsdammarna.
Varje gång jag vevar upp efter något som liknar napp på flötet och ska kontrollera så löjan sitter fast så fattas huvudet på fisken.
Detta händer säkert 4ggr under tiden jag var där.
Jag misstänker att det var en mink.
Bring it on!
Måste finnas fler än jag med skumma annorlunda fiskeupplevelser.
