Metersfiskar och Mcrubber | Gäddsyndrom

[Gäddsyndrom]

Efter en natt med sex minusgrader gav jag och Aleksander oss ut först på förmiddagen denna soliga annandag påsk. Mitt hemmavatten stod på schemat och det blev premiär där för Aleksander, åtminstone från båt. Då kylan slagit till hårt låg en tunna hinna is i och strax utanför båtplatsviken. Vi tuffade ut, väl förberedda på supertrögt fiske.

Till en början provades tailbeten i olika storlekar och färger men det gav just ingenting. Det visade sig vara en riktig paddeldag. Och inte vilken paddel som helst, utan Mcrubber var dagens vinnare.

Det var dessutom nästan bara denna färg som gällde...

Aleksander tog dagens första gädda längs en schysst vassträcka. Han provade att veva riktigt fort med många vevstopp och hugget kom i stoppet när Mcrubbern föll mot botten.

Första snipan!

Det var dagens melodi. Hans samtliga gäddor (9 st) tog på samma Mcrubber (den på första bilden) på vevstopp efter snabb hemtagning, även de större som annars brukar vilja ha sävligare gång.

Snipa nummer två.

Efter två snabba gäddor på samma fläck annonserade Aleksander bättre hugg. Håven åkte fram och efter ett par rusningar lät sig dagens största gädda håvas.

104,5 cm...

...och 6,5 kg. Lite oroväckande att de inte var fetare men konditionen var ändå ok.

Vi fortsatte att drifta av den långa vassen. Gäddorna stod utspridda fläckvis så stundvis hände inget och plötsligt högg det vilt.

Min första gädda till vänster som högg en Abstain Swimmer och Aleksanders lite större till höger på samma Mcrubber som tog alla andra.

Efter dessa fiskar vill jag minnas att Aleksander knep sin sjätte gädda som var av mindre storlek och sedan blev det dags för lunch. Vi körde in i en vassficka i lä och drog igång Trangia-köket.

Pulled hjort med rostade rotsaker och solroskärnor till vänster och rödvinsås på riktig kalvfond som kokar. Fint ska det vara! Eller så råkade det bara vara rester från påskafton...

En cigarill till kaffet efter en god måltid är sällan fel.

Stärkta av varm mat och tobak lämnade vi de nordligare delarna och begav oss söderut till några heta sträckor med hålor och gluggar i vassen som ofta håller bättre fisk. Jag fortsatte att prova runt med lite olika shadar utan att ens komma i närheten att lyckas matcha Aleksanders blå/vita Mcrubber med rosa buk. Jag körde blå/vit Mcrubber, Abstain Swimmer i blå/stål med röd paddel, blå/vit Wingman med orange buk, Hippishake i liknande färger mm. Inget dög lika bra och trots att även jag fiskade snabbt med många vevstopp så fortsatte min gäst att plocka fisk efter fisk och jag agerade god värd/guide/håvningsman/åskådare.

Aleksander med dagens näst största på 101 cm och även den 6,5 kg.

Klockan var nu ganska sen eftermiddag och det var dags att åka hem till respektive familjer. Det stod förödande 9-1 i statistiken men det var precis som det skall vara när man guidar och låter gästen stå längst fram och komma åt nya platser först. Jag lossas att det är därför som jag krossades idag men det beror förstås också på att Aleksander fiskade bättre samt hade betet för dagen.
Jag fick åtminstone en tröstgädda på det allra sista stoppet innan hemgång. Aleksander var artig gäst och lät värden dra de första kasten in mot vassgluggarna.

Smal 90+ cm på kanske 4 kg högg en Wingman.

Med detta lilla plåster på mitt sargade fiskesjälvförtroende så avslutades ett riktigt trevligt men blåsigt vårpass på hemmavattnet. Nu väntar ett rejält uppsving temperaturmässigt i veckan som kommer. Gäddorna kommer bli mer i farten men förhoppningsvis inte hinna börja alltför mycket med lekbestyren. På lördag kommer nämligen besök. Det är de två herrar från Västerås som budade hem Karma-guidningen i december. Det ska bli hur kul som helst och jag håller båda tummar och några till att jag kan bjuda på riktigt bra fiske då.

Ha nu ett riktigt vårskitfiske, så länge!

Läs mer...

(Detta inlägg har postats automatiskt)