Sitter och tittar ut över sjön. Inom en timme är det så mörkt att jag inte ser bryggan där nere.Naturen har gått från ett ett vackert fyrverkeri av färger till ett mer grå/grönt landskap, detta på bara några veckor och imorgon väntas den första snön falla. Alla löven ligger på marken och ett vemod sprids i min kropp.
Det var den hösten de …som det verkar.
På SMHI:s tiodygnsprognos ser man bara minusgrader.
Det är dags att dra upp båten och lägga den upp och ner. Skulle vara jobbigt att hacka loss den när man får tid att tillbringa en helg i stugan igen.
Den har fått sina timmar på sjön i år också!
Just den här tiden på året tycker jag känns lite som sista semesterdagen eller sista dagen på utlandssemestern.
Man är liksom nöjd men ändå inte , man får liksom aldrig nog av varken spinnfiske eller semester även fast man vet att dagen kommer när det/den är över för denna gång eller detta år.
Förmodligen är det minst 3-4 månader tills man får känna ett spinnhugg igen. Veva ,spinnstopp , veva och PANG , ett sånt där hugg som känns ända in i ryggraden.
Som sedan förhoppningsvis följs av drillningen och den där skräckblandade förtjusningen som man älskar men ändå vill att ska sluta i håven så fort som möjligt. Visst kan man uppleva lite av den känslan från isen men det är ändå inte på samma sätt.
Den vetskapen känns riktigt jobbig, men minnena från mina och Martins fantastiska dagar på sjön från i somras med grymt fiske och när allt funkade under gäddfajtsfinalen på Åland får mig att le och längta till nya huggsexor!
Året som gått har gett ny kunskap och nya teorier som förmodligen ska göra att vi står i båten med böjda spön nästa år igen.
Tycker den här hösten gick på tok för fort. Svårfiskad var den också. Från att ha varit nästan sommartemperaturer tok-sjönk temperaturen och gäddorna blev stelfrusna ( för mig i allafall) . Det är först sista två veckorna betesfisken stått där den ska.
Det finns mycket kvar att lära, tids nog behärskar man även tok-fallande temperaturer men det är ju det som är tjusningen med fiske, det finns alltid något nytt att lära sig. Nu kommer kanske vintern redan i november. Men förhoppningsvis har jag inte dängt mitt sista kast i år, älven är ju öppen och Caspers nya båt kommer nog inom kort så några dagar med plusgrader blir det nog innan ett fantastisk 2016 blir 2017.
Nästa vecka blir det att kolla till ismete prylarna och vässa krokarna på balanspirkarna. För när isen väl ligger där kommer suget efter ismetemothuggen och ett öringhugg eller ett abborrhugg på några få meters lina ska nog göra så man klarar sig fram till våren
.På återseende och skitfiske på er! / Andreas
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
