Förra året fiskade jag för första gången i det smått kultförklarade karpvattnet Hagasjön i Aneboda. Sjön sköts av Jonas Jonsson som också driver Aneboda Fiskodling och är mer eller mindre Sveriges enda riktiga odling av karp och gräskarpar. Sjön är känd för att ha relativt stora men framförallt riktiga praktexemplar av karpar. Jag känner många som fiskat där genom åren men av någon anledning har jag innan faktiskt inte varit alltför sugen att fiska där. Det stora suget kom egentligen våren 2018 efter att ha sett Alan Blair och Oli Davies fiska där i Eurobanx 4. Har du inte sett den och aldrig varit i Haga? Se den och du kommer att vilja åka dit efteråt. Du får också lite mer kött på benen om vad sjön är. https://www.youtube.com/watch?v=wNZETXJRzPY
Nog om det. Premiärpasset förra året fick mig mer eller mindre att känna mig som en nybörjare på karpmete. Jag hade med mig det jag normalt fiskar med, vilket är tunga sänken, korta tafsar osv. Jag hade inte ens sänken under 3oz med mig tror jag. Det visade sig att en mkt stor del av haga är väldigt mjuk i botten och dessutom var det 2018 extremt lågt vatten när jag var där. Trots detta tappade jag faktiskt en fisk första natten och ryckte ut en zigrig fiskad på ytan ur munnen på en fisk som skulle nappa precis när jag skulle veva hem den på andra dygnet. Närmre än så kom jag aldrig en landad fisk.
Detta året hade jag helt tänkt om, baserat på förra årets erfarenheter och även lite research kring fiske i dy och hur andra gjort.
Sänken på 1,5oz, vilket är kordas lättaste heli-leads togs hem och jag fokuserade helt på chods och helikoptertackel med Ronnie Rigs. Det sistnämnda hade jag tidigare för övrigt aldrig fått en fisk på, vilket i sig är idiotiskt att då ta med sig till en sjö man aldrig fångat något i, kan tyckas. Jag tog med mig pre-soakade pellets, boilies, lite partiklar och hampa. Tanken var att fiska relativt nära där jag satt och mäska med baitspoon. Jag tog med mig slangbellan också. Ni vet, "just in case".
Bilresan dit tog en timme och precis som Alan och Oli och jag själv förra året så var jag "buzzin" hela vägen. Väl på plats noterade jag att vattenståndet såg betydligt mer normalt ut än föregående år vilket kändes skönt. Som alltid när jag fiskar att vatten jag inte frekvent besöker så rekade jag sjön noggrant. Det blev två promenader runt sjön innan jag bestämt mig för var jag skulle sitta och valet baserades på att jag spookade karp precis vid land på två platser relativt nära varandra. Perfekt för baitspoon tänkte jag och började gå flera rundor med all packning. "Jag måste fan banta min packning" tänkte jag ännu en gång för mig själv under tiden jag släpade ut tält, säng och hela köret.
Jag började leta upp lämpliga platser att mäska och lägga ut betena på och när jag fått ut två av spöna, ett nära land precis till höger om mig och en av öarna, så såg jag en rullning relativt långt ut i sjön. Mitt i vattenmassan. Att fiska mitt i sjön på det viset var inte direkt vad jag hade tänkt mig men samtidigt kändes det dumt att inte lägga mitt tredje spö där efter att ha sett fisk på platsen. Jag chansade och kollade efter hur långt jag kunde skjuta ut mina 16mm boilies med slangbellan. Inte hela vägen men relativt nära landade de betena som kom längst ut. Jag satte på en Ronnie Rig och kastade. Lina som aldrig sett solen blottades på spolen då faktum är att jag väldigt sällan kastar mer än, säg 30 meter.
När mörkret kom kände jag mig otroligt osäker på mina utlägg. Jag var helt säker på att jag hade trassel, fiskade en halvmeter ner i dyn eller något annat som skulle ge mig ett blankpass när allt var över.
Jag försökte lägga mig relativt tidigt för att kunna överleva att vakna tidigt dagen efter. Vid midnatt vaknade jag av att det tydligen börjat regna och jag tvingades stänga dörr och fönster till bivvyn, trist. Jag föredrar att fiska med öppen front dels för stämningens skull men även för att komma ut snabbare. Det blev rätt svårt att somna om men uppenbarligen lyckades jag för ca 03:30 vaknade jag, helt väck, till en entonig signal från ena larmet. Spöt som låg mitt i sjön!
Jävligt nervös drillade jag hem fisken och när nätet tillslut gick runt den släppte all press jag haft på mig själv. Jag skulle åtminstone inte blanka. Job, fucking done Simon.
Fisken hade vad som föreföll vara lekskador och efter lite meddelanden till Jonas fick jag reda på att de lekt bara 2-3 veckor sedan vilket var senare än vad jag hade föreställt mig. Den fick lite läksalva av mig och efter vägning konstaterades den väga 9075g och nappade på en Mainline Banoffee Popup. För mig spelade egentligen inte vikten särskilt stor roll i sammanhanget. Det viktigaste var att jag hade fångat en fisk i Haga.
Jag kunde i princip inte somna om ordentligt efter det utan låg mest och göttade mig i min nyfunna självkänsla.
Under dagen mäskade jag ut mer boilies på samma plats och lät sen platsen vila medan jag gick runt och försökte stalka upp fisk runt sjön. Jag hittade ett gäng fiskar varav Koi på 2 ställen. Jag gav dom lång tid men det kändes helt omöjligt att få dom att nappa. Det är verkligen inte lätt att få fisk att gå upp på ytbeten i Hagasjön.
På eftermiddagen var det dags att lägga ut bottenspöna igen och jag beslutade mig för att skrota platsen nära land där jag satt. Jag hade inte sett fisk där mer och jag resonerade som så att jag förmodligen ändå störde platsen för mkt när jag satt så nära så jag beslutade att lägga det spöt i närheten av där jag fick fisk föregående morgon och på så sätt öka mina chanser att få fisk där. Sagt och gjort så åkte en chod ut och gjorde Ronnien sällskap för natten. Jag behöll spöt som fiskade mot ön då det kändes rätt att ha ett bete där om fisk strök förbi.
Kvällen kom, aktivitet var uppenbar på sjön och jag satt och skrev lite med en vän när larmet på det nyss flyttade spöt signalerade. Jag sprang fram och missade tyvärr att justera bromsen ordentligt vilket gjorde att jag drog ut lina från spolen när jag sträckte upp linan. Jag tappade fisken kort där efter.
Grinig som fan på mig själv beslutade jag mig för att sova. Jag hade inte råd att klanta mig, inte här, tänkte jag när jag somnade.
Den andra natten var det bättre väder och jag sov gott trots nederlaget på kvällen.
Klockan 4 vaknade jag igen av ett par pip på ena larmet. Eftersom betestjuvar inte direkt är en grej i Haga gick jag ut och tittade på hangern. Den rörde sig smått men inte så att man säkert kunde se att det var ett napp. Kunde det vara en liner? Plötsligt böjde sig ett helt annat spö som ett u och larmet skrek som en stucken gris. Vad i helvete, tänkte jag och lyfte spöt men upptäckte att det var en fisk som cruisade i ytan precis där linan träffat vattnet. Det var en helt galen linpåsimning helt enkelt. Han precis sätta ner spöt igen när hangern på det första spöt slog i spöklingan och linan började rusa ut från rullen. Precis när jag tog spöt stannade den och det visade sig att den gått in i en buske vid ön. Jag satte full press och insåg att det gällde att få ut den absolut direkt, eller med största sannolikhet tappa den. Efter en tids stum känsla bugade spöt till och den var loss och efter en tids drillning gick fisk nummer 2 in i håven. Helt otroligt, tänkte jag.
Jag blev så uppvarvad av allt att jag till och med satte på en annan sorts popup än den jag fiskat när nappet kom.
Fisken visade sig väga 8700g och nappade på en Ronnie Rig med Mainlines Indian Spice dumbell. Jag kunde fortfarande se massor med bubblor på min mäskplats och det kändes bara helt rätt.
När fisken var fotograferad och tillbakasläppt var det dags igen och denna fisken kändes lite större. Det var den också och efter håvning och vägning konstaterades den väga 12200g. Den nappade på samma chodspö med en Northern Baits Kriller popup som jag tappade en fisk på under kvällen innan.
Det blev inget mer än så visade det sig men med 3 landade fiskar och en tappad på 2 dygn var jag otroligt nöjd. Jag kände mig grym och jag var väldigt nöjd med att jag vågat gå efter min magkänsla och satsa på de fiskar som visade sig mitt över dyn under första kvällen. Utan det hade mitt pass förmodligen sett helt annorlunda ut och i bästa fall hade jag fått en fisk andra dygnet. Om jag inte då hade beslutat mig för att flytta för att jag blankat första natten, man vet aldrig.
Ser redan fram emot 2020 och det årets förmodade pass i älskade Hagasjön!
Läs mer på bloggen
Nog om det. Premiärpasset förra året fick mig mer eller mindre att känna mig som en nybörjare på karpmete. Jag hade med mig det jag normalt fiskar med, vilket är tunga sänken, korta tafsar osv. Jag hade inte ens sänken under 3oz med mig tror jag. Det visade sig att en mkt stor del av haga är väldigt mjuk i botten och dessutom var det 2018 extremt lågt vatten när jag var där. Trots detta tappade jag faktiskt en fisk första natten och ryckte ut en zigrig fiskad på ytan ur munnen på en fisk som skulle nappa precis när jag skulle veva hem den på andra dygnet. Närmre än så kom jag aldrig en landad fisk.
Detta året hade jag helt tänkt om, baserat på förra årets erfarenheter och även lite research kring fiske i dy och hur andra gjort.
Sänken på 1,5oz, vilket är kordas lättaste heli-leads togs hem och jag fokuserade helt på chods och helikoptertackel med Ronnie Rigs. Det sistnämnda hade jag tidigare för övrigt aldrig fått en fisk på, vilket i sig är idiotiskt att då ta med sig till en sjö man aldrig fångat något i, kan tyckas. Jag tog med mig pre-soakade pellets, boilies, lite partiklar och hampa. Tanken var att fiska relativt nära där jag satt och mäska med baitspoon. Jag tog med mig slangbellan också. Ni vet, "just in case".
Bilresan dit tog en timme och precis som Alan och Oli och jag själv förra året så var jag "buzzin" hela vägen. Väl på plats noterade jag att vattenståndet såg betydligt mer normalt ut än föregående år vilket kändes skönt. Som alltid när jag fiskar att vatten jag inte frekvent besöker så rekade jag sjön noggrant. Det blev två promenader runt sjön innan jag bestämt mig för var jag skulle sitta och valet baserades på att jag spookade karp precis vid land på två platser relativt nära varandra. Perfekt för baitspoon tänkte jag och började gå flera rundor med all packning. "Jag måste fan banta min packning" tänkte jag ännu en gång för mig själv under tiden jag släpade ut tält, säng och hela köret.
 |
| Runt Haga växer stor mängd kaveldun, liljor och buskar samt träd. |
 |
| Hagas ikoniska rad med öar. |
Jag försökte lägga mig relativt tidigt för att kunna överleva att vakna tidigt dagen efter. Vid midnatt vaknade jag av att det tydligen börjat regna och jag tvingades stänga dörr och fönster till bivvyn, trist. Jag föredrar att fiska med öppen front dels för stämningens skull men även för att komma ut snabbare. Det blev rätt svårt att somna om men uppenbarligen lyckades jag för ca 03:30 vaknade jag, helt väck, till en entonig signal från ena larmet. Spöt som låg mitt i sjön!
Jävligt nervös drillade jag hem fisken och när nätet tillslut gick runt den släppte all press jag haft på mig själv. Jag skulle åtminstone inte blanka. Job, fucking done Simon.
Fisken hade vad som föreföll vara lekskador och efter lite meddelanden till Jonas fick jag reda på att de lekt bara 2-3 veckor sedan vilket var senare än vad jag hade föreställt mig. Den fick lite läksalva av mig och efter vägning konstaterades den väga 9075g och nappade på en Mainline Banoffee Popup. För mig spelade egentligen inte vikten särskilt stor roll i sammanhanget. Det viktigaste var att jag hade fångat en fisk i Haga.
 |
| Min första fisk från Hagasjön på 9075g |
Under dagen mäskade jag ut mer boilies på samma plats och lät sen platsen vila medan jag gick runt och försökte stalka upp fisk runt sjön. Jag hittade ett gäng fiskar varav Koi på 2 ställen. Jag gav dom lång tid men det kändes helt omöjligt att få dom att nappa. Det är verkligen inte lätt att få fisk att gå upp på ytbeten i Hagasjön.
 |
| Obligatorisk spöbild |
Kvällen kom, aktivitet var uppenbar på sjön och jag satt och skrev lite med en vän när larmet på det nyss flyttade spöt signalerade. Jag sprang fram och missade tyvärr att justera bromsen ordentligt vilket gjorde att jag drog ut lina från spolen när jag sträckte upp linan. Jag tappade fisken kort där efter.
Grinig som fan på mig själv beslutade jag mig för att sova. Jag hade inte råd att klanta mig, inte här, tänkte jag när jag somnade.
Den andra natten var det bättre väder och jag sov gott trots nederlaget på kvällen.
Klockan 4 vaknade jag igen av ett par pip på ena larmet. Eftersom betestjuvar inte direkt är en grej i Haga gick jag ut och tittade på hangern. Den rörde sig smått men inte så att man säkert kunde se att det var ett napp. Kunde det vara en liner? Plötsligt böjde sig ett helt annat spö som ett u och larmet skrek som en stucken gris. Vad i helvete, tänkte jag och lyfte spöt men upptäckte att det var en fisk som cruisade i ytan precis där linan träffat vattnet. Det var en helt galen linpåsimning helt enkelt. Han precis sätta ner spöt igen när hangern på det första spöt slog i spöklingan och linan började rusa ut från rullen. Precis när jag tog spöt stannade den och det visade sig att den gått in i en buske vid ön. Jag satte full press och insåg att det gällde att få ut den absolut direkt, eller med största sannolikhet tappa den. Efter en tids stum känsla bugade spöt till och den var loss och efter en tids drillning gick fisk nummer 2 in i håven. Helt otroligt, tänkte jag.
Jag blev så uppvarvad av allt att jag till och med satte på en annan sorts popup än den jag fiskat när nappet kom.
Fisken visade sig väga 8700g och nappade på en Ronnie Rig med Mainlines Indian Spice dumbell. Jag kunde fortfarande se massor med bubblor på min mäskplats och det kändes bara helt rätt.
 |
| Snygg linjär fisk på 8700g |
 |
| Fiskepassets tredje och sista fisk på 12200g |
Ser redan fram emot 2020 och det årets förmodade pass i älskade Hagasjön!
Läs mer på bloggen
