En tur till 10 gradaren gav nytt ligarekord på långa. Långan högg på mitt tackel som var ämnat för guldlax. Små krokar kan fånga stora fiskar.... Långan vägde 19 kg blankt och sträckte sig 147 cm. Nytt pb och nytt ligarekord såväl vikt- som längdmässigt.
Utöver det tog jag 3 blåkäxor på 4 hg, så fisket var inte på topp annars.
Sen begav jag och Vilmar oss norröver, likt många artfiskare, med siktet inställt på Landösjöns kanadarödingar. Lättare sagt än gjort att fånga dem visade det sig. Efter två dagars fiskande med blinkpirk och maggot/mask kunde vi summera noll kanadarödingar och 6 lakar. Vädret var till en början kanon, men under dag två började det blåsa vilket försvårade fisket från liten båt. När vi gick ut sista dagen var vi allt annat än hoppfulla, grov sjö och en svag elmotor..... Vi blev tvungna att ankra och valde ett område nära stugan, som vi inte fiskat på. Första nersläppet så får jag på en fisk som jag tappar, jag svär över den förmodade laken som tvunget ska terrorisera mig. En flytt på femtio meter och några släpp senare hugger det igen. Jag beklagar mig för Vilmar över att ytterligareen lake nappat, fisken plaskar lojt i ytan när jag till min stora förvåning ser att det är en kanadaröding. Jag skriker i panik högt till Vilmar att ta håven, som naturligtvis ligger ihopfälld( vi trodde ju inte längre på kanadarödingar). Vilmar är snabb men fisken lossnar precis vid håvkanten. Jaha, det var det tänkte jag. Nu blir det inte fler chanser.... Turligt nog för mig fick jag en chans till en halvtimme senare.
Min 107:e art i Sverige! En 880 gram tung kanadaröding.
Vilmar fiskar vidare fast besluten att inte vara sämre än farsgubben. Han har ett litet pill som stjäl agnet innan han krokar fast en fisk. Mycket riktigt kommer det upp en kanadaröding, något mindre än min.
Lyckan är total, och med tanke på långfärden hem så valde vi att avsluta fisket.
Vilmar tog även elritsa och bergsimpa, som nya arter, medan slaven (jag) lastade ur båten.
På vägen hem insåg jag att jag inte skulle orka sträckköra, så vi stannade i Vansbro för att Vilmar skulle få försöka på harr och stäm. Kvällsfisket gav ingenting, så vi valde att stiga upp i ottan och ge det ett nytt försök. Det lyckades! Vilmar fick harr och stäm.
Så det var två mycket nöjda fiskare som styrde kosan mot Halmstad.....
Sammantaget blir fångsten med lite andra ströfisken...
Vilmar: 123p
13 elritsor 26p
1 bergsimpa 10p
1 kanadaröding 20p
1 harr 5p
1 stäm 5p
1 lake 10p
2 gärs (15 cm) 22p
8 svart smörbult 16p
1 sandstubb 2p
1 rödspätta 5p
1 stensnulta 2p
Adam: 1792p
1 långa (19kg 147cm) DLR+ REG 1530p
3 blåkäxor (3x4hg) 120p
5 lakar 50p
5 elritsor 10p
1 stäm 5p
15 makrill 30p
1 gärs 2p
1 kanadaröding (0,88kg) 45p
Love: 2p
2 abborre 2p
Vilmar avancerar lite i tabellen och Petter börjar nog svettas lite....
Läs mer på bloggen
Utöver det tog jag 3 blåkäxor på 4 hg, så fisket var inte på topp annars.
Sen begav jag och Vilmar oss norröver, likt många artfiskare, med siktet inställt på Landösjöns kanadarödingar. Lättare sagt än gjort att fånga dem visade det sig. Efter två dagars fiskande med blinkpirk och maggot/mask kunde vi summera noll kanadarödingar och 6 lakar. Vädret var till en början kanon, men under dag två började det blåsa vilket försvårade fisket från liten båt. När vi gick ut sista dagen var vi allt annat än hoppfulla, grov sjö och en svag elmotor..... Vi blev tvungna att ankra och valde ett område nära stugan, som vi inte fiskat på. Första nersläppet så får jag på en fisk som jag tappar, jag svär över den förmodade laken som tvunget ska terrorisera mig. En flytt på femtio meter och några släpp senare hugger det igen. Jag beklagar mig för Vilmar över att ytterligareen lake nappat, fisken plaskar lojt i ytan när jag till min stora förvåning ser att det är en kanadaröding. Jag skriker i panik högt till Vilmar att ta håven, som naturligtvis ligger ihopfälld( vi trodde ju inte längre på kanadarödingar). Vilmar är snabb men fisken lossnar precis vid håvkanten. Jaha, det var det tänkte jag. Nu blir det inte fler chanser.... Turligt nog för mig fick jag en chans till en halvtimme senare.
Min 107:e art i Sverige! En 880 gram tung kanadaröding.
Vilmar fiskar vidare fast besluten att inte vara sämre än farsgubben. Han har ett litet pill som stjäl agnet innan han krokar fast en fisk. Mycket riktigt kommer det upp en kanadaröding, något mindre än min.
Lyckan är total, och med tanke på långfärden hem så valde vi att avsluta fisket.
Vilmar tog även elritsa och bergsimpa, som nya arter, medan slaven (jag) lastade ur båten.
På vägen hem insåg jag att jag inte skulle orka sträckköra, så vi stannade i Vansbro för att Vilmar skulle få försöka på harr och stäm. Kvällsfisket gav ingenting, så vi valde att stiga upp i ottan och ge det ett nytt försök. Det lyckades! Vilmar fick harr och stäm.
Så det var två mycket nöjda fiskare som styrde kosan mot Halmstad.....
Sammantaget blir fångsten med lite andra ströfisken...
Vilmar: 123p
13 elritsor 26p
1 bergsimpa 10p
1 kanadaröding 20p
1 harr 5p
1 stäm 5p
1 lake 10p
2 gärs (15 cm) 22p
8 svart smörbult 16p
1 sandstubb 2p
1 rödspätta 5p
1 stensnulta 2p
Adam: 1792p
1 långa (19kg 147cm) DLR+ REG 1530p
3 blåkäxor (3x4hg) 120p
5 lakar 50p
5 elritsor 10p
1 stäm 5p
15 makrill 30p
1 gärs 2p
1 kanadaröding (0,88kg) 45p
Love: 2p
2 abborre 2p
Vilmar avancerar lite i tabellen och Petter börjar nog svettas lite....
Läs mer på bloggen
