...Ja frågan var vad det var som tagit min jigg så bestämt...
En hårdfiskad dag, med endast en liten gädda och tre smågösar som nätt och jämt fått
in jiggarna i mun som resultat och den värsta fiskeivern efter en veckas uppehåll har minst sagt lagt sig.Ett par sista ställen,sen får det vara nog för i dag...
Första stället och efter bara några minuter sitter jiggen i en sjunkstock och linan ryker...
två minuter senare är jag ytterligare två jiggar fattigare och tålamodet denna dag börjar
helt att ta slut.Hemfärden är nu mycket nära att ta vid,men jag har fått fina gösar på detta ställe som blivit litet av ett favoritställe,trots alla jäkla stockar på botten.
Nå,på med ytterligare en jigg,valet faller dock på en gammal,förmodligen den första jigg jag anskaffat,vibro-tail som sett betydligt bättre dagar och spelar ingen roll om den mistas.Dumt nog skiter jag även i flourcarbontafsen då jag tappat lusten med allt knytande,stingerkroken skiter jag också i för att minska risken för bottennapp...dumt nog.
Så nu sitter man här med en fisk som gång på gång gör riktiga tjurrusningar på ett tiotal meter med en halvrostig mjuk enkelkrok i mun knyten direkt på 0.10 flätlinan,fan att man aldrig lär sig...
Hjärtat säger att det är en storgös,hjärnan är mer tveksam,rusningar på tio-femton meter med denna frenesi talar mer för en bättre gädda så gör även de karakteristiska
ruskningarna på huvudet som känns alldeles för tydligt med tanke på jiggens fastsättning
för att jag skall tro att jag skall få se fisken alls.Här gäller att hålla tungan rätt i mun och ta det försiktigt.Rusningarna sker dock nästintill rätt ner mot botten vilket inte helt
tar bort hoppet att det faktiskt är ett personbästa på gös som rumsterar om där nere.
Fem minuter,tio minuter och rusningarna börjar mattas något och efter ytterligare någon/några minuter känner jag att jag börjar vinna en och annan meter lina.Nu är blicken fäst långt ner i vattnet för om möjligt få se en skymt av fisken,och där kommer den...som en stor vit böljande filt fem-sex meter ner...GÖS...och fy tusan! vad stor den är.
Väl uppe vid ytan inser jag att en hand under buken inte är att tänka på trots att den är riktigt trött,jiggen sitter tvärs över bara nån centimeter in i mun och jag är tveksam till kroken och vill jävlar i mig inte att denna gös skall explodera som de brukar om man
kommer åt sidolinjen.I stället lägger jag ifrån mig spöt och halvhängande över religen tar jag ett rejält "strypgrepp" utan någon som helst tanke på att göra mig illa på gällock m.m
Jodå,allt gick bra(nåja lite illa mig gjorde den) och gösen är stor,dock inte lika stor som en filt...8640 gram är dock
nytt PB, med råge och återigen är det bevisat att det lönar sig att nöta,nöta och åter
nöta trots dåligt fiske.Och återigen blev man påmind om att inte slarva med tafsar och krokar...
Tråkigt nog kunde den inte återutsättas efter den fighten och tryckförändringarna,men den får bli några härliga måltider i stället.
Skitfiske på er alla //
Tommy
En hårdfiskad dag, med endast en liten gädda och tre smågösar som nätt och jämt fått
in jiggarna i mun som resultat och den värsta fiskeivern efter en veckas uppehåll har minst sagt lagt sig.Ett par sista ställen,sen får det vara nog för i dag...
Första stället och efter bara några minuter sitter jiggen i en sjunkstock och linan ryker...
två minuter senare är jag ytterligare två jiggar fattigare och tålamodet denna dag börjar
helt att ta slut.Hemfärden är nu mycket nära att ta vid,men jag har fått fina gösar på detta ställe som blivit litet av ett favoritställe,trots alla jäkla stockar på botten.
Nå,på med ytterligare en jigg,valet faller dock på en gammal,förmodligen den första jigg jag anskaffat,vibro-tail som sett betydligt bättre dagar och spelar ingen roll om den mistas.Dumt nog skiter jag även i flourcarbontafsen då jag tappat lusten med allt knytande,stingerkroken skiter jag också i för att minska risken för bottennapp...dumt nog.
Så nu sitter man här med en fisk som gång på gång gör riktiga tjurrusningar på ett tiotal meter med en halvrostig mjuk enkelkrok i mun knyten direkt på 0.10 flätlinan,fan att man aldrig lär sig...
Hjärtat säger att det är en storgös,hjärnan är mer tveksam,rusningar på tio-femton meter med denna frenesi talar mer för en bättre gädda så gör även de karakteristiska
ruskningarna på huvudet som känns alldeles för tydligt med tanke på jiggens fastsättning
för att jag skall tro att jag skall få se fisken alls.Här gäller att hålla tungan rätt i mun och ta det försiktigt.Rusningarna sker dock nästintill rätt ner mot botten vilket inte helt
tar bort hoppet att det faktiskt är ett personbästa på gös som rumsterar om där nere.
Fem minuter,tio minuter och rusningarna börjar mattas något och efter ytterligare någon/några minuter känner jag att jag börjar vinna en och annan meter lina.Nu är blicken fäst långt ner i vattnet för om möjligt få se en skymt av fisken,och där kommer den...som en stor vit böljande filt fem-sex meter ner...GÖS...och fy tusan! vad stor den är.
Väl uppe vid ytan inser jag att en hand under buken inte är att tänka på trots att den är riktigt trött,jiggen sitter tvärs över bara nån centimeter in i mun och jag är tveksam till kroken och vill jävlar i mig inte att denna gös skall explodera som de brukar om man
kommer åt sidolinjen.I stället lägger jag ifrån mig spöt och halvhängande över religen tar jag ett rejält "strypgrepp" utan någon som helst tanke på att göra mig illa på gällock m.m
Jodå,allt gick bra(nåja lite illa mig gjorde den) och gösen är stor,dock inte lika stor som en filt...8640 gram är dock
nytt PB, med råge och återigen är det bevisat att det lönar sig att nöta,nöta och åter
nöta trots dåligt fiske.Och återigen blev man påmind om att inte slarva med tafsar och krokar...

Tråkigt nog kunde den inte återutsättas efter den fighten och tryckförändringarna,men den får bli några härliga måltider i stället.
Skitfiske på er alla //
Tommy


Kommentera