Taget från Fiske nu, Nyheterna.
Kommentar till "uppropet"
(2005-03-16)
Här följer en kommentar till "upprop mot flugfiske som bedrivs med syfte att återutsätta fisk”. Kommentaren är avsänd och undertecknad av Heinz Paul.
När folk som påstår sig att, eller inbillar sig att, de företräder sportfiskets intressen men istället
företräder extrema åsikter, som att ställa krav på aldrig CR eller alltid CR, då måste man säga ifrån. Flera av upproparna har dessutom rusat från den ena extremsidan till den andra, vilket säger något om deras omdöme. Den stora majoriteten av sportfiskare har sannolikt en ganska förnuftig uppfattning om C&R, dvs släppa fisk som man inte vill äta och fiska måttligt, och det är en attityd som också speglar den inställning som finns hos gemene man, även de som aldrig fiskar. Om inte, så borde vi åtminstone ha sett något av den ”folkstorm” som upproparna är rädda för, efter de många tv-programmen som visat C&R-fiske de senaste åren. Upproparna har också missat den stora skillnaden mellan djurrättsrörelsens kraft i vissa delar av Europa och Sverige, där den aldrig spelat mer än en marginell politisk roll och nu är nästan avsomnad.
Dessutom är det ganska sällsynt att normala fiskare är med om extremt bra fisken där man kan dra t ex stor harr i timtal. Man tröttnar rätt snabbt om det hugger på varje kast. Men det är möjligt att de som inte klarar att fiska måttligt och med normal hänsyn känner att de måste skriva på ett upprop mot sitt eget missbruk för att klara sitt dåliga samvete. Men ska vi som inte har extrema åsikter om fiske eller fiskar extremt hårt acceptera att detta lilla gäng riskerar förstöra för oss?
Och varför bara fisk som fångas på fluga? Tror denna trångsynta grupp flugfiskare att omvärlden gör någon skillnad på att återutsättning av harr och öring istället för exempelvis karp och gädda? Återigen visar ”upproparna” att dom agerar utan någon medvetenhet om omvärlden. Och hur kommer omvärlden att se på utsättning av fisk? Utan tvivel vore det mer ”humant” att odla upp exempelvis regnbåge i kassar ända fram till avlivning och konsumtion, än att plantera ut dom och låta dom spöfångas innan de äts upp. Uppropet innebär i praktiken ett krav på stopp för all fiskodling och stödutsättning i sportfiskesyfte.
Ovanpå uppropet svävar dessutom en otäck ”Übermenschen”-attityd. Flera av upproparna är välkända från många reportage i TV och press där de hyllat och praktiserat ohejdat C&R-fiske. Exempelvis skryter Lennart Bergkvist i sin flugbindarbok om 60 harrar varav 58 återutsatta. Eller vem minns inte Stävmo på C&R-fiske på Cuba. Eller nyligen, Per Klippinges senaste artikel i FJ om C&R-fiske på harr. Listan kan göras lång. För dessa personer och övriga ”uppropares” del, nu när de fångat mer fisk och upplevt mer fantastiskt fiske än vad genomsnittsfiskaren ens kan drömma om, då är det dags att smälla alla oss andra på fingrarna och minsann låta oss få veta vad som gäller.
Folkopinionen tröttnar snabbt på extrema rörelser, det fick minst den svenska djurrättsrörelsen känna av. När den kom att företrädas av en liten extrem grupp som hade våld och sabotage som metod, slutade folk lyssna inte bara på stolligheterna utan även på de mer rimliga kraven från mer resonabla delarna av rörelsen. Vi, vanliga sportfiskare som klarar att fiska med måtta och förstånd, får inte gå i samma fälla. Vi måste kraftfullt säga ifrån och ta avstånd från ”uppropet” och de som fortfarande väljer att stå bakom det.
Omvärlden får aldrig förledas att tro att den stora majoriteten av svenska sportfiskare inte klarar att fiska med förnuft.
- Heinz Paul, flugfiskare (via Nicka Hellenberg) 18:55:03
Kommentar till "uppropet"
(2005-03-16)
Här följer en kommentar till "upprop mot flugfiske som bedrivs med syfte att återutsätta fisk”. Kommentaren är avsänd och undertecknad av Heinz Paul.
När folk som påstår sig att, eller inbillar sig att, de företräder sportfiskets intressen men istället
företräder extrema åsikter, som att ställa krav på aldrig CR eller alltid CR, då måste man säga ifrån. Flera av upproparna har dessutom rusat från den ena extremsidan till den andra, vilket säger något om deras omdöme. Den stora majoriteten av sportfiskare har sannolikt en ganska förnuftig uppfattning om C&R, dvs släppa fisk som man inte vill äta och fiska måttligt, och det är en attityd som också speglar den inställning som finns hos gemene man, även de som aldrig fiskar. Om inte, så borde vi åtminstone ha sett något av den ”folkstorm” som upproparna är rädda för, efter de många tv-programmen som visat C&R-fiske de senaste åren. Upproparna har också missat den stora skillnaden mellan djurrättsrörelsens kraft i vissa delar av Europa och Sverige, där den aldrig spelat mer än en marginell politisk roll och nu är nästan avsomnad.
Dessutom är det ganska sällsynt att normala fiskare är med om extremt bra fisken där man kan dra t ex stor harr i timtal. Man tröttnar rätt snabbt om det hugger på varje kast. Men det är möjligt att de som inte klarar att fiska måttligt och med normal hänsyn känner att de måste skriva på ett upprop mot sitt eget missbruk för att klara sitt dåliga samvete. Men ska vi som inte har extrema åsikter om fiske eller fiskar extremt hårt acceptera att detta lilla gäng riskerar förstöra för oss?
Och varför bara fisk som fångas på fluga? Tror denna trångsynta grupp flugfiskare att omvärlden gör någon skillnad på att återutsättning av harr och öring istället för exempelvis karp och gädda? Återigen visar ”upproparna” att dom agerar utan någon medvetenhet om omvärlden. Och hur kommer omvärlden att se på utsättning av fisk? Utan tvivel vore det mer ”humant” att odla upp exempelvis regnbåge i kassar ända fram till avlivning och konsumtion, än att plantera ut dom och låta dom spöfångas innan de äts upp. Uppropet innebär i praktiken ett krav på stopp för all fiskodling och stödutsättning i sportfiskesyfte.
Ovanpå uppropet svävar dessutom en otäck ”Übermenschen”-attityd. Flera av upproparna är välkända från många reportage i TV och press där de hyllat och praktiserat ohejdat C&R-fiske. Exempelvis skryter Lennart Bergkvist i sin flugbindarbok om 60 harrar varav 58 återutsatta. Eller vem minns inte Stävmo på C&R-fiske på Cuba. Eller nyligen, Per Klippinges senaste artikel i FJ om C&R-fiske på harr. Listan kan göras lång. För dessa personer och övriga ”uppropares” del, nu när de fångat mer fisk och upplevt mer fantastiskt fiske än vad genomsnittsfiskaren ens kan drömma om, då är det dags att smälla alla oss andra på fingrarna och minsann låta oss få veta vad som gäller.
Folkopinionen tröttnar snabbt på extrema rörelser, det fick minst den svenska djurrättsrörelsen känna av. När den kom att företrädas av en liten extrem grupp som hade våld och sabotage som metod, slutade folk lyssna inte bara på stolligheterna utan även på de mer rimliga kraven från mer resonabla delarna av rörelsen. Vi, vanliga sportfiskare som klarar att fiska med måtta och förstånd, får inte gå i samma fälla. Vi måste kraftfullt säga ifrån och ta avstånd från ”uppropet” och de som fortfarande väljer att stå bakom det.
Omvärlden får aldrig förledas att tro att den stora majoriteten av svenska sportfiskare inte klarar att fiska med förnuft.
- Heinz Paul, flugfiskare (via Nicka Hellenberg) 18:55:03
Kommentera