Att vara nybörjare igen!

[anteman]

Kul att du är nöjd och att du har fokus på varsam C&R, skitfiske!

[nybörjare-igen]

Vilken fantastisk läsning hahaha. Känner igen mig lite i det där nu när jag återupptog fiskandet. Får tacka så hjärtligt för att du dela med dig.

Tack!

Bara att nöta vidare så kommer borren! Kan vara så att just dina vatten är mer "gäddvatten" eller "gäddställen" än annat och kör mindre, mer typiska "abborrebeten" om möjligt. Kör själv efter bl a borre, om jag fick gädda, säg var tionde fisk eller mer då, så skulle jag ta till en tunn oplastad stål- wolframtafs på 10-15 lb.

Jag har köpt på mig lite tunnare tafsar nu, samt lite material för att göra egna (dvs tråd och hylsor, tång har jag redan). Får hoppas jag får till något, det var ju först nu med ytbetena som det blev ett problem.

Satsa på 3:e juli!! Då är det fullmåne.

Intressant, men kom tyvärr inte ut då.

Så sedan förra inlägget så har jakten på abborrar fortsatt. Först så provade jag att byta plats, istället för att ta mig till dammarna så provade jag några gånger vid vanliga sträckor. Det gav inga fiskar upp alls, men tre hugg från gäddor som inte krokades på. Jag såg en abborre dock, en liten följare kom med in efter draget men hugg aldrig.

Sedan så blev det en tur på Mälaren igen med polaren. På grund av vinden så blev det inte av att komma till några djupare vatten, men i en skyddad del så körde vi lite. På chatter så högg det till men så fort den kom upp till ytan så var det en liten gädda igen bara. Kunde smidigt kroka av den i vattnet bara och det blev sedan mitt enda resultat på den fisketuren.


Efter det så tänkte jag att det är tusan dags att prova mete istället. Där brukar man ju kunna få lite småabborre iaf så jag kan få bryta förbannelsen. Så jag planerade för en längre dag vid ån, köpte en burk mask och tog också med majs för att fånga lite småmört att ha till gäddmete i framtiden.

På plats och riggar upp ett bottenmete med mask, kastar även ut lite majs på ett annat ställe för att mäska lite. Är inte van med bottenmete men lägger ut och väntar iaf. Inget händer och när jag efter ett tag tar upp det så är allt bara täckt i bös. Lägger ut igen men händer inget och till sist tröttnar jag och byter till toppknutet med flöte, men vinden gör att det inte riktigt fungerar. Går inte att se vad som händer så jag byter tillbaka till spinnspöet och kastar lite drag ett tag istället. Har små spinnare med mig så provar runt på det ett tag i väntan på att det ska mojna lite. Det ger inget men som jag trodde så avtar vinden lite senare och jag sätter en majsbit på kroken och lägger i igen. På kort tid så drar jag upp två mörtar på det, men störande nog så är de mycket större än vad jag var ute efter. Tycker dom är lite för fina för att bli gäddbete så dom får gå tillbaka eftersom jag tänker att det borde bli lätt att få dom mer i tänkt storlek, nu så ser man småfisk på ytan hela tiden så det ska nog gå.


Men så blir det inte, efter dom två så är även metet dött där jag mäskade. Provar då att gå runt lite istället men den småfisken som finns verkar helt ointresserad av majs eller småmask. Vid det här laget är det snart dags att åka hem så jag börjar surna till lite, vill inte åka hem efter en så lång dag utan att fått någon roligare fisk. Jag tänker att det har ju varit svalare ganska länge nu, det har regnat en massa och nu på kvällen så är det svalt i luften. Om jag tar och krokar av i vattnet också så kan jag väl kasta lite efter gädda med samvetet i behåll tänker jag. Funderar lite och tänker att så här i skymningen så skulle nog något blank kunna gå hem, så sätter på en krom/blå Daiwa Lazy Jerk 12. Börjar kasta i det lugnare vattnet men går sedan närmare forsen ut från dammen. Klockan har passerat tio så tänker jag att det är nog dags att ge upp och åka hem. Strategin har varit att kasta ut i sidovattnet, sedan ta hem betet genom den strömmen för att presentera det för eventuella fiskar som står i bakvattnet och jagar. Jag tänker att några sista kast ändå precis bredvid dammluckan, brukar inte kasta där för att jag tänker att det kan säkert finnas saker som hör till dammen man kan fastna i där. Och andra kastet när jag vevar in så hinner jag precis tänka att jag fastnade i något skräp när linan plötsligt blir stum. Men den tanken försvinner ganska snabbt när skräpet plötsligt rycker tillbaka.

Glatt börjar jag veva in men det är bra mycket svårare än det brukar vara. Den kanske är lite bättre än dom vanliga 60cm som jag brukar få här. Men tänker att det mest är nog att jag har dragit in den i strömmen så jag kämpar lika mycket mot vattnet som mot den. Men ju mer jag kämpar desto mer känns det här som något annat, när den vill så tar den bara och drar och slirbromen har inget att säga till om ens. Nu känner jag att det gäller att göra rätt! Behöver jag spänna upp bromsen lite så den inte bara simmar dit den vill och trasslar till allt, eller måste jag låta den löpa lite för att den inte ska kunna snärta linan vid ett ryck. Jag kör på så länge hon inte sticker alltför lågt bestämmer jag mig för. Vet inte hur länge det pågår, det är ju den typen av situation där man tappar tidsuppfattningen rejält. Jag är säker på en sak nu iaf, att detta kommer att vara nytt personbästa. Men här står jag med bara ett spö, en liten håv och en lång peang. Jag hade verkligen inte räknat med stor fisk. Jag hade ju bara tänkt kroka av i vattnet med peangen, men den här blir något helt annat. Nu börjar hon dock bli trött och jag får den nära kanten. Vad tusan gör jag! Tänker inte helt klart men stoppar ner håven i något slags försök, men det är inte ens nära att gå. Men när jag ska lyfta upp håven så sitter den fast i betet! Ännu mer panik! En snabb bild blir det här!


Nu fattar jag dock hur dumt allt det här är och jag flyttar snabbt över fiskens vikt till ett gälgrepp men vänstern och får loss betet (och därmed håven) med peangen. Normalt sett så är jag försiktig när jag krokar av för jag inte vill skada fisken, men här så är jag rädd att fisken ska skada mig! Som tur är så räcker peangen in att kroka av utan att jag måste stoppa in handen i käften, men det är precis. Men den avkrokad så vill jag jobba snabbt, jag tar upp den med en hand under gällocket och en under magen. Vilket magnifikt djur! Jag har inget att mäta eller väga med, men lite snabbt så måttar jag den mot spöringarna. Det går inte riktigt att få den rak men även lite böjd så når den mellan första och näst sista spöringen. Jag är ensam här så jag kan inte få någon bild när jag håller i den utan att det bli alltför lång tid uppe i luften för den. Bara att släppa i den igen med den där stressbilden som enda dokumentation, och hon simmar långsamt iväg ner i strömmen igen. Jag står nog bara där ett tag och glor, var det här på riktigt?

Jag tar bara håven och spöet och går tillbaka till där jag har alla grejerna. Tar fram måttbandet och mäter på spöet, men vilken spöring var det nu? Den eller den? Till den första var det 65cm, så den var det inte för såna fiskar har jag fått tidigare. Så nästa då, till den är det 95cm! Väldigt låg precision på mätningen, men det är ändå vad jag kommer att kalla den nu. Nu var det bara att packa ihop och åka hem, med ett stort leende på läpparna!
Kvällen hjälte var:


Det är nu ganska precis ett år sedan hela det här började med en liten gädda och nu står jag här med ett personbästa som jag inte trodde jag skulle få på ganska lång tid. Abborren har fortsatt lyckas hålla sig borta men ska ge mig på metet igen tänker jag. Får se när jag uppnår något att kalla PB där. Men just nu ville jag bara skriva av mig för att jag är så nöjd!

[Fiskare Bob]

Satsa på 3:e juli!! Då är det fullmåne.

[anteman]

Bara att nöta vidare så kommer borren! Kan vara så att just dina vatten är mer "gäddvatten" eller "gäddställen" än annat och kör mindre, mer typiska "abborrebeten" om möjligt. Kör själv efter bl a borre, om jag fick gädda, säg var tionde fisk eller mer då, så skulle jag ta till en tunn oplastad stål- wolframtafs på 10-15 lb.

[Fiskare Bob]

Vilken fantastisk läsning hahaha. Känner igen mig lite i det där nu när jag återupptog fiskandet. Får tacka så hjärtligt för att du dela med dig.

[nybörjare-igen]

Bra fiskeberättelse!
Det bästa sättet att bli bra på att kasta med precision är övning och åter övning. Antingen under fiske med eller utan krok eller på land, kasta mot buskage, under träd mot ett bestämt mål för att få till det.

Precision är enklare med multi tycker jag (man kan enkelt bromsa betet) och jag kan det bättre än med haspel men andra kan tycka annat. Själv ska jag börja öva på att skippa, det här imponerar på mig iaf

Jösses, väldigt imponerande men jag har långt kvar innan jag är där med multirullen...

Tre "första gången" har hänt sedan förra posten, vi tar dom tre först. Sen i sista delen lite mer om det jag slutade förra inlägget med: jag tänker ge mig på abborre lite mer. Dels för att prova något nytt, men också för att eftersom vattnet blir varmare så har jag förstått att det är bra att göra paus i gäddsäsongen.

Del 1: Ytbete

En session i början på juni där jag skulle få abborre tänkte jag.Vattennivårerna har fortsatt vara mer normala igen i ån, men flödena är fortsatt låga. Provade lite olika betestyper i strömmen men inga tecken på liv direkt. Mot slutet så gick jag upp till slussdammen för att prova i det stillastående. Efter lite fruktlöst liggande så tänkte jag prova något jag inte har använt tidigare, en popper. En liten Rapala Skitter Pop hade följt med i varukorgen någon gång så varför inte prova den. Jag körde med det lilla haspelspöet och bara flourocarbon påknuten på flätlinan. Några kast och inget hände, men helt plötsligt så sa det PLASK och något stort var på. Förstod ganska snabbt dock att det här var en gädda, så nu var jag tvungen att vara försiktig igen. Håven var nära nu iaf och gick fint att få in och upp den. Ingen jätte men på småspöt så var det kul ändå och känslan av hugget på ytbete var otroligt! Jag visste direkt att det skulle jag göra igen.



Del 2: Sista kastet

Några dagar senare så bestämde jag och polaren att det var dags för första dagen på sjön för året. Efter mat så gav jag, han och hans son oss ut efter lite abborre i en skyddad vik. Vi körde med spinnare först men det var trögt. Efter ett tag bytte jag till en liten wobbler men inget ändrades direkt. Vi började bli sugna på fikat och jag sa "Ett kast till sedan fikar vi." Det var inte långt in i invevningen när något small på så jag hoppades på en fin abborre, men det var en liten 40cm gädda. Inte för att få något på sista kastet är någon stor händelse, men det hjälper ändå lite med pannbenet...

Del 3: Kontrollerad

Efter att ha funderat lite igen så tänkte jag ge mig på att ge mig ut längs å-kanten och träna lite på kast bland träd. Tog inte multirullen dock utan lilla haspelspöt igen och några beten jag tänkte att jag kan våga mig på att riskera. Gick ner till vattnet vid ett vanligt fiskeställe och där stod fyra killar och tränade på flugkast. Hälsade och gick vidare till där jag tänkte börja. Efter ett tag kom en av killarna förbi och snackade lite, jag höll bra koll på fisket dock och det tog nog längre än han hade tänkt för mig att se att han hade satt fast en "Fiskekontrollant"-bricka på tröjan. Jag blev lite paff men inga problem då jag hade medlemskortet med mig så han blev nöjd. Det var första gången jag stött på en kontrollant i någon form, säkert till viss del för att jag fiskat mycket i Mälaren innan nu. Bra att se att det görs lite kontroller också iaf då jag stött på folk runt ån som inte verkar bry sig.

Resten av sessionen klättrade jag fram runt träden och det gick ändå oväntat bra rent kostmässigt. Inga drag borta och kunde ändå känna att precisionskastandet kan jag öva upp mer. Både att kunna få iväg draget med mindre svep på spöet men också att mer få den bågen jag tänkt mig. Innan jag åkte hem dock så tog jag några kast vid det mer öppna fiskestället och i någon slags elak ironi så satte jag såklart betet då och fick inte loss det...

Del 4: Gäddförbannelsen

Jag kände att jag har släppt av träningen med multirullen så tänkte att det var dags att återuppta det nu under abborreinriktningen. Så jag åkte ut i skogen igen och började med att kasta lite diverse. Höll mig mest till små grejer för att försöka få något iaf. Efter ett tag så provade jag Tiny Buster Jr (Hot Pike så klart ) och då högg det till! Igen så var det en gädda dock, så blev lite besviken i glädjen över första fisken på multirullen. Det här spöt också har bara fluorocarbon på flätlinan så efter att ha krokat ur och släppt tillbaka den så inspekterade jag den noggrant men hittade inga skador på den. Bytte plats efter och tänkte att nu är det dags för lite popper igen. Några kast in så flyger en gädda upp mot den och jag hinner knappt ens fatta vad som händer innan linan fladdrar i vinden. Den måste ha klippt linan direkt i hugget, jag hann inte göra mothugg eller så. Jag började att besviket knalla mot bilen när jag blickade tillbaka och såg att något guppade i ytan. Det fina med ett flytande bete, det gick att få tag på det med spötoppen och blev gladare igen. Knöt på en titantafs på linan och fiskade vidare, men märkte att poppern inte gick som den ska längre. Tyngden gjorde att den gick lägre och när man rycker så får man inte pop-effekten längre utan mer bara ett dyk. Bytte bete igen och fiskade vidare ett tag men stötte inte på något mer.



Fortsatt besluten att få fatt på en abborre så blev det snart en tur till. Den här gången lite längre norrut längs ån, vid en sluss igen som (nästan) alltid. Provade runt på lite olika ställen men det var ganska dött, men sedan hittade jag ett litet flödande grunt ställe där det var mycket synlig aktivitet av bytesfisk och lite jakt då och då. Provade först med popper men märkte igen att tyngden av tafsen förstörde gången för mycket. Så tog en grundgående wobbler istället och kastade runt. Det tog ett tag men sedan så högg något tag i den och jag kunde veva in en pigg gädda. Här tror jag att jag märkte av vad värmen gör med dom, trots en snabb och enkel avkrokning så var den helt apatisk. Jag höll den rakt och försökte skaka liv i den men ingen reaktion. Svårt att uppskatta tiden men tog några minuter innan den till sist piggnade till och simmade iväg.

Efter det så gick jag då till slussdammen istället och tänkte prova vad det fanns där istället. Eftersom det blev ett annat vattendjup så bytte jag bete lite igen. Det finns lite växtlighet i kanterna så provar också lite vassäkra drag. Men det gav inget så det blev när jag har på en Droppen Maxi och kastade i öppet vatten som ett kast går lite snett och in i vassen. När jag drar in så sitter det något skräp på direkt känns det som, men efter att ha vevat en bit så börjar skräpet kämpa emot! En fin liten gädda (!) blev troligen paff när betet plumsade ner och högg på ren reflex. Den här gick bättre att ta hand om dock och den simmade snabbt tillbaka igen.



Så nu sitter jag här och undrar hur jag ska göra för att bryta den här gädd-förbannelsen. Ska köra på och prova lite fler ställen men vet inte riktigt vad som gör att jag bara får gäddor. Det är ju en väntad bifångst men att jag bara får gädda känns ändå konstigt. Det ska ju finnas rikligt av dom i ån så borde inte vara så här svårt.

Den andra funderingen är hur jag ska göra med ytbetena och tafs. Just nu känns det som att jag får acceptera risken att den bits av bara, eventuellt gå upp lite i grovlek på fluorocarbonen. Finns det något smartare att göra?

[anteman]

Bra fiskeberättelse!
Det bästa sättet att bli bra på att kasta med precision är övning och åter övning. Antingen under fiske med eller utan krok eller på land, kasta mot buskage, under träd mot ett bestämt mål för att få till det.

Precision är enklare med multi tycker jag (man kan enkelt bromsa betet) och jag kan det bättre än med haspel men andra kan tycka annat. Själv ska jag börja öva på att skippa, det här imponerar på mig iaf
https://youtu.be/46EsQ-JnYP4

Inte så ofta jag behöver kasta med hög precision (eller skippa) eftersom jag ofta fiskar i öppna vatten men från land och längs trånga åar, älvar så är precision mer viktigt som du märkt. Att skippa är nog enklast med ett weedless riggad jigg och en annan fördel med det betet är att det inte heller fastnar i träd lika lätt om du kastar som vanligt.

Weedless-riggad jigg, finns varianter med bly i fram eller i krokböjen

[nybörjare-igen]

Så nu är ytterligare några pass gjorda, mitt årskort i Kolbäcksån blev klart så nu har allt fiske skett där. Precis som i förra inlägget så började det med ganska höga flöden fortfarande. Första passet blev vid ett av kraftverken, nedanför det stod jag och sökte gädda i gränsen där det strömmande utloppet och det mer stillastående vattnet. Medan jag stod och kastade så hoppade jag en halvmeter när det plaskade till bakom mig i den mer stillastående delen. På ren chans så drog jag ett kast dit och en liten gädda fattade tyckte för den Peto som satt på linan. Igen så fick jag tyvärr inte fast den riktigt utan den lyckades komma av ganska snabbt. Men som alltid kul att se att det finns jagande fisk, så körde på ett tag till men inga fler tecken på liv i vattnet. Så efter ett tag tog jag lillspöt och tänkte kolla om det fanns abborrar i sluss-dammen. Där är det ju inga problem med strömmar så tänkte att någon slö fisk kanske kunde bli sugen på lite jigg. En cheb-skalle och en TPE-mask med offsetkrok åkte på och långsamt så drog jag den längs med botten åt olika håll. Efter ett tag hugg det till, KUL! "Men vänta nu, det här var ganska mycket motstånd, det här är inte en abborre" hann jag tänka innan kampen började. Att kämpa med den på det lilla spöt var spännande men efter ett tag så kom den upp ytan, ingen bjässe men ändå en rejäl gädda för att ta på så litet bete. Lite panik för hur jag skulle lösa det, hade missat att ha håven nära (riktigt nybörjarmisstag) och det var för långt mellan bryggan och vattenytan för att ta den med handen. Jag var tvungen att ta mig till land för att plocka den så försökte släppa på lina men ändå hålla den spänd samtidigt som jag klättrade runt för att hålla mig nära vattnet. På något sätt så lyckades jag och jag gick ner mot kanten för att ta gälgrepp. Men precis när jag kom nära så sprattlade den till lite igen och jag kände ut spänningen i spöt släppte. Jag stirrade på den i en sekund och funderade på om jag skulle kasta mig efter den för att greppa den innan den fattade att den var loss men snart så insåg den det och simmade ner i djupet igen. Mycket svordomar följde! Men nu lärde jag mig iaf att aldrig gå ifrån håven, även om man bara ska ta abborre!

Sedan så blev det ett tag utan fiske, men nästa gång jag kom ner till ån så blev jag paff. Det var som ett helt annat ställe. Istället för det forsande humusfärgade vattnet så var det nu nästan helt still och gjyttjefärgat. Flödet var nerskruvat rejält och vattennivån var nästan en halvmeter lägre. Nu blev det ett annat fiske helt plötsligt! Men det ändrade ingenting direkt, det blev ett till blankpass när jag gav upp efter runt 4 timmar och provat olika ställen och tekniker.

Sen förra fredagen så slutade jag lite tidigare och valde ett ställe en bit uppströms. Där var flödet också lågt men vattnet såg mer ut som vanligt. Det är också ett mysigare ställe att vara på, finns en bra udde där det inte är så många träd så man kan kasta lätt. En bit in i passet såg jag lite tecken på att något jagade så drog ett kast på den fläcken. Inget hände första gången men andra kastet så högg det till! Nu såg jag fram mot lite spännande kamp men den gäddan verkade inte ha någon livslust. Så fort den fattade att den var fast så lade den sig bara som en pinne och jag fick bara veva in den. Lite antiklimax men årets första fisk var kul ändå!

65cm ungefär

Efter det så förflyttade jag mig lite, jag tänkte att närmare forsandet från dammen så kanske det finns något som jagar. Några kast in så märkte jag att det såg ut att vara något som blänkte till i vattnet precis när jag lyfter betet. Så jag provade att låta det dröja kvar lite längre med lite småryck och upp simmade en liten smågädda och högg, men den fastnade inte. Ingen större förlust kände jag då pga storlek och att jag redan fått fisk. Passet slutade även positivt på så sätt att jag inte förlorade några drag eller ens hade svåra bottennapp, man får vara glad för det också

Så igår planerade jag in en till fredagssession. Ner med lite pasta i mattermosen, packade ner lite gäddgrejer i väskan och åkte ut i skogen. När jag kommer fram så står det en bil där, jag är inte ensam idag. Går ner till favoritplatsen och där sitter dom, så får ta stället lite längre upp då för att inte störa. Börjar med att tänka att det är dags att ge min Salmo Slider lite vattentid, så kör på den och börjar kasta men inget mer än lite vattenmossa på kroken. Efter ett tag så provar jag att gå till dammsidan av kraftverket istället och kastar lite. Så mycket träd där så förflyttar mig mycket men tröttar efter ett jag fått ett rejält bottennapp och rätat en av krokarna. Så går tillbaka för att byta bete och sätter på Rapala twitchin rap. Efter några kast högg det till och en kul kamp följde. Första fisken på stora spöt kom upp så då är det invigt på riktigt också. Men när den var uppe så blev det en till lärdom, att avkrokning är något jag måste bli bättre på också. Främre kroken satt fint i läppen men den andra hade åkt in vid gällocket och fastnat i halsen. Gälbågarna var inte skadade men det här skulle kräva lite precision. Försökte komma ihåg att doppa den för lite vila men när den var loss så verkade den väldigt trött och sliten. Funderade ett tag på det var bättre att göra processen kort men eftersom det inte var några stora kroppsskador så tänkte jag att den kan nog repa sig och fick simma tillbaka. Hoppas att den klarade sig eller blev en lätt måltid för någon större...

60cm ungefär.

Efter det så tog jag matpaus och tänkte att jag inte skulle vara så himla svensk utan gå och prata med dom som satt på andra platsen. Dom yngre killarna verkade lite oroliga för att jag kom för att gnälla eller något först men hade inga problem med att jag ställde mig där och kastade lite också. Körde lite olika resten saker av kvällen men inget mer hände direkt. Dom körde efter abborre och fick lite smått och nu tänker jag att nästa gång blir det en abborresession! Fyra lediga dagar nu så blir nog snart

Lite funderingar som jag har nu, när man har så lite erfarenhet så är det svårt att dra för stora slutsatser tänker jag:

Jerkbaits har funkat överlägset bäst för mig, tycker att jag har gett olika beten en bra chans men förutom en Peto så är det bara fisk upp på jerkbait (Fladen Predator, Buster Jerk II och nu Twitchin Rap). Även med hugg så är det bara dom som har levererat. Jag har tänkt att jerkbait ändå kräver lite färdighet så har försökt en hel del med swimbaits, wobbler, sked och gummi där jag mer bara kan veva men ändå är det när jag kör jerkbait som det levererar. Slumpen? Hot Pike har också varit lite av ett genomgående tema för dragen jag fått fisk på, är det en större faktor?

Peto är väl bete jag har favoriserat lite, vet inte varför men har ju lite av en Rapala-bias. Ändå så är jag lite kluven till det, tycker att det är svårt att hitta rätt hastighet att veva. Vevar jag för sakta så rör paddeln sig inte, men vevar jag lite snabbare så blir det lätt att det bara går upp i ytan. Jag har även stört mig på en viss benägenhet att den krokar sig själv i stjärten. Vad är era erfarenheter? Det är 14cm jag använder, har inte provat den större ännu. Otus tycker jag simmar bättre, som väntat av en tail.

Hur blir man bättre på att kasta kring träd? Om jag ska fortsätta fiska kring ån så är det så många platser där jag antingen inte vågar kasta alls eller blir rejält begränsad i kastlängd pga att det är träd överallt. Ska jag provade kortare spön under 2m? Är det bara att våga träna och ta att man fastnar lite i träden? Eller ska man anpassa fisket bara och inte förvänta sig att man ska komma så långt?

Sen så ska jag tacka alla för tipsen kring att fälla bågen manuellt och sträcka upp linan. Inga problem med vindknutar längre och nu så har jag fått i det i "rutinen" så behöver inte ens tänka på det längre. Har väl blivit någon mindre felläggning ändå men inget som har orsakat knutar, allt har bara gått ut i nästa kast.

[JontaK]

Fäll med handen eller strama upp linan med spöt samtidigt som du fäller så bildas mkt sällan en ögla som sen kan ge en vindknut under kastet.

Som bonus skonar det rullen en hel del över tid.

[anteman]

Nä det blir lättare, våren är svår, vattnet är ännu kallt och fisken relativt statisk och ”ohungrig” ännu. Dessutom kör du från land och då kan de vara svårt att hitta, nå de strukturer eller djup de håller sig vid nu.