varning!

[Saizen]

Har du uteslutit frugan helt från misstankar=)...

[kenta_85]

aj aj aj Tur att det inte var de älda som fastnade och tack för ett gott skratt för som sagt skadeglädjen är dne sanna glädjen haha

[ALQ]

era lissmare! nog fan hade ni garvat er bortom all sans och sjösjuka, om också klockspelet fastnat ;-)

och vad det gäller frugans skuldbörda, får jag låta vara osvuret. men hennes osminkade glädjeyttring var nog inte spelad.

[Askungen]

Hahaha!! Aj.

[rapala]

Alq,
man får tacka för dagens skratt
Du kanske borde skriva manus till Papphammar eller Seinfeld

[Holm]

haha...mkt underhållande! Nu räcker det alltså inte att bara se upp för rakblad i vattenrutchbanor, nu gäller det att pass röven så att den ej sätter sig i klistret!

mvh/Jon

[kenta_85]

Hahaha snacka om att sitta i klistret

[Quivertip]

Snacka om skägget i brevlådan ;-)

[snickarn]

ojojoj hur har denna sköna tråden undgåt mig under alla dessa år

[Uttern_]

SM inget för mig!!!!
Smärta är inget som väcker lust hos mig. Speciellt inte efter det här

Smärtfylld natt!

Klockan är 02 30. Ischias!!!!
Smärtan i min vänstra skinka har hållit mig vaken. Kan inte hitta en sovställning som inte gör mig galen... I sin säng, precis intill min, sover min 2 åring oroligt.... Det hör till historien så till vida att vi inte kunde tända lyset i rummet utan att han vaknade. Så allt som här förtäljs sker i mörker.

Då hände det sig vid den tiden... att min hustru gick upp för att lätta på trycket i blåsan sin....

Jag masade mig då till ett läge där jag låg på mage tvärs över båda våra sängar med vänsterbenet utsträckt. När hon åter inträdde i rummet väste jag sammanbitet:

- Dra nu uta helvete i benet.. så att vi drar isär de där djävla kotorna... manade jag henne.
Kraftfullt fattade hon om min vänstra vad. Hon drog,,,, å drog.. osså drog hon lite till.... Det hade ingen märkbar effekt. Men ni kan säkert se framför er hur roligt det såg ut.

- Tror du inte vi kan smörja dig med kinasalvan.. .den är ju bra!
- Vi får prova, stönade jag

Efter en stunds letande konstaterade vi att kinasalvan förmodligen blivit kvar i stugan veckan innan...

- Men, vi har ju hästlinimentet!!!! Kan vi ta det? undrade hon så....
- Vad f-n som helst, mumlade jag. Beredd att prova allt, eftersom inte värktabletterna tog ett endaste dugg.
Hon stapplade trött ut efter flaskan.

Det är bara det att hon aldrig tidigare använt just hästlinimentet.... Det är jag som smort hennes ömmande muskler o leder med detta fluidum. Om man gör en jämförelse så konstaterar man snabbt att vanligt liniment är en trögflytande substans som man knappt får ut ur flaskan, gjord för att smetas på mänsklig hud. Det är inte hästlinimentet som skall appliceras genom en päls innan det når fram till huden.... Det är alltså mer lättflyktigt än vatten......
Detta hade min hustru alltså inte en aning om där hon står i mörkret intill vår säng....

Hon tar ett stadigt tag i flaskan och rister den för att få ut den där tröga innehållet hon förväntar sig.....

Jo, hon fick ut en rejäl skvätt, men till hennes stora förvåning hade hon lagt alldeles för stor kraft i sin skakning.. visserligen träffar ett par droppar hennes utsträckta hand...men det mesta åker mellan hennes tumme o pekfinger o vidare.... ner mot min blottlagda, intet ont anande bakdel....

Om det gällt att skjuta mitt i prick hade hon vunnit första pris....!!!! Med ett plaskande ljud landade vätskan mellan mina skinkor o spred sig snabbt neråt...inåt!!!!

Första reaktionen var kyla...isande känslor som får mig att rycka till och häftigt dra efter andan... Inte bra för ischiasen kan jag berätta.

- Oj, hörs så hustruns röst i mörkret... vart tog det vägen...
- I min bak, svarade jag ansträngt....

Kylan ersattes nu snabbt av värme ...... Som i sin tur ersattes av hetta... En eld tändes som kändes som den som förekommer vart fjärde år för att påmina om de antika spelen i Grekland.
Det hela blev inte bättre av att min hustru, våldsamt skrattande, ivrigt började försöka torka av mina ädla delar.. det innebar bara att hon spred ut det än mer... och dessutom rev frottehanduken huden.... Så att detta eldvatten fick bättre fäste i min kropp.

Att inte pungen förkolnade helt är för mig än idag en gåta... Men...
jag hade inte så ont av ischiasen mer den natten... botad blev jag inte.. men jag kände inte så mycket av just den smärtan...