Frågor till Old firehand

[LazziLax]

Samma sak med en gös fångad för litet tag sedan,som vägde lite över 12kg där rom säcken var torkad som en hård klump,det visar att gösar över 10-12 kg inte är någon kapital fisk längre.

[Gös Jonas]

He he Alihaffa är ingen dum filur inte. Nå OF var fick du den uppgiften ifrån? Knappast Svärdson då han snarare bevisade det motsatta.

[Gös Jonas]

Nej Lazzilax det visade bara att just den gösen inte var fertil längre, allt har ett bäst före datum men ingen vet exakt när.

[byggarn]

Och om det varit fem-sex större gösar med dålig rom så hade det fortfarande bara varit just dom gösarna som hade sämre rom....
Precis som att det bara är just specifika äldre personer som får barn med sämre förutsättningar,eller att just specifika älgkor när de blir äldre inte kan få kalvar längre...

Det är bara så Gösjonas att bland ALLA levande varelser så ÄR fertiliteten sämre med stigande ålder när toppåren passerats,att tro att just fisk är ett undantag från den regeln
låter långsökt,speciellt som du saknar referenser till detta helt och vill att vi bara skall tro så
för att det är din åsikt.

[jns]

Finns en existerande tråd om just detta ämne Gösjonas, slå en kik där om du vill veta mer om vad folk tycker om fertiliteten hos äldre fiskar.

// jns!

[Gös Jonas]

Ni missar poängen är att det mesta tyder på att i gäddans fall är det inte så. Alla individer behöver inte vara extremt gamla för att vara stora. Gäddorna i Lödde har tex en mkt större tillväxt än en gädda i Arvidsjaur. Sen kan man ju alltid disskutera vad en stor gädda är. Men storlek och ålder är inte ett jämt diagram i fiskars värld. Att stora gäddor är viktiga för bestånden tyder nästan alla undersökningar på.

[aurebu]

Hej Old firehand!

Jag har grunnat på en sak sedan jag läste din bok "Gäddfiskarens specialknep" under mitten av 80 talet. Du beskrev hur stora gäddors rom håller en lägre kvalité än mindre gäddor. Fertiliteten avtar alltså med åren precis som hos människan. Mot bakgrund av det, är det då lika viktigt med bevarandet av de stora gäddorna som många anser?
Jag medverkar i ett bevarandeprojekt av en lokal öringstam och under dessa år har jag fått lära mig att större öringhonor har större romkorn och dessa yngel blir lite större när dom kläcks och har därigenom ett litet försprång mot sina mindre fränder. Här är det alltså viktigt med att stora honor återvänder för lek. Jag har inte hört talas om att dessa honor har rom av sämre kvalité. Är det olika förhållanden gentemot gäddan?

Jag har sen 1993 fiskat i västerviks skärgård och under de senaste åren märkt en dramatisk nedgång av antalet stora gäddor för mig. De första åren kunde jag notera återfångster av samma gädda upp till tre gånger på samma plats under våren. Fiskande kollegor rapporterar en liknande trend. Dessa förhållanden kan säkert appliceras på fler ställen utmed ostkusten. Dom första åren kunde vi fiska en hel dag utan att se någon båt medan det numera är klippkort på vissa ställen.

Neville Fickling sa en gång att "Pike thrives on neglect" (ungefär: gäddan trivs bäst när den får vara ifred, Det verkar som om det påståendet stämmer rätt bra. En lokal guide berättade att innan det fria fisket införande 1985 så var det mer gädda, men dom stora var sällsynta. Dom kanske fiskades bort under vårarnas ryssjefisken?
Det pratas att c&r är lösningen på att bevara fisket intakt men det har ju praktiserats av de flesta sportfiskare i denna region och ändå har fisket försämrats.
Nu finns det såklart många aspekter varför fisket blivit sämre (miljöpåverkan, skarv, etc) Mycket c&r fiske bedrivs av gästande sportfiskare under juni och juli när vattnet blivit uppvärmt och risken för mjölksyra säkert ökar betydligt under utdragna fighter. Hur många gäddor klara sig då tro?

Heisann !
Når det gjelder ørret så gjelder nok samme prinsippet som med gjedde. At gammel fisk blir mindre fruktbar. Slik er det stort sett med alle dyr og fisker. Forøvrig så er det sjeldent at ørret når sin maksimal alder som er ca 40 år. De fleste ørret når ikkje å bli så gamle som 10 år. Når det gjelder gjedde, så rekker nok disse å nå ein mer anseelig alder, og gjedder på opp til 20 år er faktisk ikkje så uvanlig.
Angående hvor stor gjedden blir, så er nok dette mer avhengig av miljø. Dårlig mattilgang, sjukdom, vannkvalitet, og konkurranse gjør ofte at fisken ikkje når maksimale størrelser.

[Gimlan]

Gäddan i Sverige har en livslängd på ca 16 år, och då har dom oftast nått maximal vikt. Vikten avgörs mycket av om det finns tillgång på föda och hur stor tillgången på födan är.

Fortplantning:
Hanen är könsmogen vid 1-3 år, honan vid 2-5 år. Leken sker under mars-maj på översvämmade stränder och starrängar samt långgrunda vikar på varierande djup från någon decimeter till (i skärgården) 6 m. Leken pågår 3 till 6 veckor varvid ibland först de mindre, senare de större honorna fortplantar sig, medan hanarnas storlekar är mer jämt fördelade. Rommängden hos en hona på ca 2 kg uppgår till 40.000-50.000 korn, hos 5-kg-hona till ca 90.000 ägg och hos en stor hona till över 1/2 miljon. Äggen klibbar fast på blad och stjälkar. De är 2,5-3 mm. Under leken rör sig en hona omgiven av en eller två hanar långsamt över grundbottnarna och kan därvid förflytta sig ganska långt.Några revir är det alltså icke fråga om. Honan avger ca 100 ägg i taget, varvid hanen varje gång besprutar dem med mjölke. Efter en eller några minuters paus och mindre förflyttning avger de ånyo sina könsprodukter. detta fortgår i perioder om ca 1 timme. För en hona pågår leken från några dagar till en vecka, för en hane under minst 2 veckor. Rommen kläcks efter 10-15 dygn beroende på temperaturen. Ynglet, som är ca 9 mm långt, har klibbkörtlar på nosen och sitter de första dagarna fästat vid växter, konsumerande gulesäcken. Efter ca 2 veckor och vid ca 12 mm längd börjar ynglet simma och fånga plankton. Vid ca 25 mm längd är gäddutseendet påtagligt. Tillväxten är snabb och honorna växer fortast. Vid 1 års ålder kan gäddan vara 12-20 cm, 2 år 28-35 cm, vid 3 år ca 35-50 cm och med 1/2 kg vikt, vid 5 år ca 50-55 cm resp 1 kg, vid 6 år ca 55-61 cm, vid 7 år ca 59-68 cm, vid 9 år ca 89-97 cm, vid 11 år ca 99 cm. Detta är medelvärden, och tillväxten kan ske betydligt snabbare. En gädda på ca 1 m längd och ca 8 kg vikt brukar motsvara en ålder av 10 till 11 år.

[aurebu]

Gäddan i Sverige har en livslängd på ca 16 år, och då har dom oftast nått maximal vikt. Vikten avgörs mycket av om det finns tillgång på föda och hur stor tillgången på födan är.

Fortplantning:
Hanen är könsmogen vid 1-3 år, honan vid 2-5 år. Leken sker under mars-maj på översvämmade stränder och starrängar samt långgrunda vikar på varierande djup från någon decimeter till (i skärgården) 6 m. Leken pågår 3 till 6 veckor varvid ibland först de mindre, senare de större honorna fortplantar sig, medan hanarnas storlekar är mer jämt fördelade. Rommängden hos en hona på ca 2 kg uppgår till 40.000-50.000 korn, hos 5-kg-hona till ca 90.000 ägg och hos en stor hona till över 1/2 miljon. Äggen klibbar fast på blad och stjälkar. De är 2,5-3 mm. Under leken rör sig en hona omgiven av en eller två hanar långsamt över grundbottnarna och kan därvid förflytta sig ganska långt.Några revir är det alltså icke fråga om. Honan avger ca 100 ägg i taget, varvid hanen varje gång besprutar dem med mjölke. Efter en eller några minuters paus och mindre förflyttning avger de ånyo sina könsprodukter. detta fortgår i perioder om ca 1 timme. För en hona pågår leken från några dagar till en vecka, för en hane under minst 2 veckor. Rommen kläcks efter 10-15 dygn beroende på temperaturen. Ynglet, som är ca 9 mm långt, har klibbkörtlar på nosen och sitter de första dagarna fästat vid växter, konsumerande gulesäcken. Efter ca 2 veckor och vid ca 12 mm längd börjar ynglet simma och fånga plankton. Vid ca 25 mm längd är gäddutseendet påtagligt. Tillväxten är snabb och honorna växer fortast. Vid 1 års ålder kan gäddan vara 12-20 cm, 2 år 28-35 cm, vid 3 år ca 35-50 cm och med 1/2 kg vikt, vid 5 år ca 50-55 cm resp 1 kg, vid 6 år ca 55-61 cm, vid 7 år ca 59-68 cm, vid 9 år ca 89-97 cm, vid 11 år ca 99 cm. Detta är medelvärden, och tillväxten kan ske betydligt snabbare. En gädda på ca 1 m längd och ca 8 kg vikt brukar motsvara en ålder av 10 till 11 år.

Hmmm, Dette høres veldig generellt ut. Gjennomsnitts maks levealder, størrelse og vekt vil jo variere fra leveplassen til fisken. Eg vil da tro at ein fisk som lever i ett lite tjern har andre miljømessige forhold enn ein gjedde som lever i Østersjøen eller i vänern. I følge forskerene så skal gjedde ha ein maks levealder på ca 20 år. eg vil da tro at der er plasser hvor den sjeldent blir eldre enn 5-6 år, mens i andre plasser kan den bli opp mot 20.

Spørsmålet er hvor gammel er gjedden når den blir ufruktbar, eller ørret ???
Hos mennesker er det en plass mellom 40 og 50 år for kvinner, mens menn blir ufruktbare i noe eldre alder.
Om gjedde kan bli 20 år gammel, blir den da ufruktbar i 15-16 års alderen, 10 års alderen, eller er den fruktbar hele livet ???
Hva med ørret ?????

Siden ørret har maks levealder på ca 40 år, så vil det være naturlig å tro at vi ikkje opplever ufruktbar ørret, for det er sjeldent at ørret når å bli over 10 år før den er fisket opp.
Eksempelvis Mjøs ørret / Hunder ørret blir sjelden over 15 år, mens ørretten i tjärnet hvor eg startet kultivering i 2000 ble ørretten sjelden over 5 år før vi satte i gang kultivering, og 7-8 år da eg flyttet til Sverige i 2006.

Hunder ørret blir gytemoden ved 5-6 års alderen og gyter hvert 2 eller 3 år, mens i tjärnet der eg kultiverte ble den gytemoden ved 2-3 års alderen, og gytte hvert år. Om da ørret blir ufruktbar ved ca 20 års alderen så vil det være naturlig at vi sjelden og aldrig finner ufruktbar ørret.
Om da også Gjedden blir ufruktbar etter ca halve maks levealder, så vil det være naturlig at når vi fanger 10-15 år gammel fisk, så vil ein del individ være ufruktbare.

[Old Firehand]

Jag försöker skaka lite liv i den här tråden igen. Hej OF förresten! Efter att bäddrat igenom det exemplar av din bok jag läste under åttiotalet så skrev du så här:

"De stora gäddorna producerar avsevärt större rommängder än de små gäddorna, men kvaliteten på en stor hongäddas rom är förhållandevis dålig. En betydande del av de stora hongäddornas rom börjar mögla redan efter några dygn. Detta är sällan fallet hos mindre hongäddors rom. Av detta kan man anta att befruktningsmottagligheten minskar vid hög ålder även hos fiskarna"

Hej igen Alihaffa;

Jag skrev tidigare att jag skulle återkomma till dig när jag fått tag på ett exemplar av min bok Gäddfiskarens Specialknep (Bonniers 1972) och kan ge dig mer exakta svar. Det har jag inte lyckats med!

Att idag gå tillbaka och försöka vidimera iakttagelser som jag gjorde under åren 1959 - 1971 hos stora, fångade hongäddor i samband med leken ser jag som i det närmaste helt omöjligt. Det har ju förflutit 40 - 50 år sedan dess.

Boken handlade om tretton års Gäddfiske i Trosa skärgård under åren 1959-1971. Här gjorde jag även en del jämförelser med mitt Gäddfiske i andra Östersjövatten samt även Gäddfiske i Mälaren, Drevviken och Långsjön...

38 år har passerat och mycket vatten har flutit under våra broar sedan "Gäddfiskarens Specialknep" utgavs och miljontals nya erfarenheter inom Gäddfiske och Gäddkunskap har publicerats i fisketidningar och dagspress....


Nobody & Nothng ís forever!

http://www.trumman.com/fisketips/galleri_34.htm

Old Firehand
www.trumman.com - där dina pengar räcker längst