Insänt av: UT
Belönas med beten från Trumman.com
"Vi var rätt trötta, för att inte säga frustrerade. Hade blött krok i Altaelva i snart två dygn utan så mycket som ett nafs.
UT & Patrik J
Ett dygn tidigare hade en mycket berusad herre, iklädd sandaler, rasat ner på älvstranden och landat en ”stöing” (fjolårslax) på knappa metern och kvällen efter hade en fet 12-åring med haspelrulle dykt upp och bärgat en ungefär likadan. Vi hårdintervjuade en äldre gentleman i 90-årsåldern från orten som välvilligt delade med sig av sina erfarenheter. ”Koppar är bra i Alta”, sök ett djupare parti i strömkanten, där står de. Och ofta tar man dem precis intill land.
En lokal besserwisser dök upp och flugade upp den första nystigna laxen för året, en liten kompakt sak på 9,6 kg. Han skrävlade vitt och brett och dömde ut oss, vår utrustning och vår rätt att fiska i älven, men när vi slickade hans vadarstövlar och berömde hans flugföring kunde han inte bärga sig utan började skrodera kring några viktiga nyckelplatser, gropen 30 m uppströms bron omnämndes ett flertal gånger för att sedan viftas bort, det var för övrigt där han tagit sin, men det var naturligtvis bara en tillfällighet.
Vi tog en fika och gick ett par 100 meter uppströms efter bron. Patrik J hade varit duktigast och fått honom att tala mest, så han fick gå först i älven och jag gick upp en bit till och började försiktigt känna efter hur strömmen drog min kopparfärgade ”Buch special” och fiskade mig neråt. Efter en halvtimma stod jag 30 m ovanströms Patrik J som hittat en bra position på en sten, med perfekt access in över groparna, och för att kunna nå överallt körde han ”viktlöst”. -Varför skulle han flytta sig? Det var bara att försöka fiska av stråket med lång lina. Men; Fwrrrschppptt! Kråkorna kunde inte önska sig något bättre än det Patrik J höll i handen, en mega-afro i absolut världsklass. När han stod där med virknålen var det öppet mål, bara att passera och sen vada 10 meter till, för att listigt komma före den lokala flugaren som lägligt ställt sig i beredskap och försökte gömma sig i ett buskage på älvstranden. Gropen var min!
Koppar-Buchen lades tillrätta i strömmen och när betet svängde in precis där virvlarna såg lite snällare ut vevade jag till två snabba varv. Laxen högg mjukt men sträckte direkt upp linan för att sen rusa rakt ut i forsen…
Efter lite styvt 20 minuter landades en fjolåring på 110 cm. Lyckan var stor, nollan var spräckt. Flugaren som stått och gömt sig var nu vår kompis och när Patrik J en halvtimma senare stod med böjt spö var glädjen stor, vi hade knäckt koden…
Mvh UT & Patrik J"
Belönas med beten från Trumman.com
"Vi var rätt trötta, för att inte säga frustrerade. Hade blött krok i Altaelva i snart två dygn utan så mycket som ett nafs.
UT & Patrik J
Ett dygn tidigare hade en mycket berusad herre, iklädd sandaler, rasat ner på älvstranden och landat en ”stöing” (fjolårslax) på knappa metern och kvällen efter hade en fet 12-åring med haspelrulle dykt upp och bärgat en ungefär likadan. Vi hårdintervjuade en äldre gentleman i 90-årsåldern från orten som välvilligt delade med sig av sina erfarenheter. ”Koppar är bra i Alta”, sök ett djupare parti i strömkanten, där står de. Och ofta tar man dem precis intill land.
En lokal besserwisser dök upp och flugade upp den första nystigna laxen för året, en liten kompakt sak på 9,6 kg. Han skrävlade vitt och brett och dömde ut oss, vår utrustning och vår rätt att fiska i älven, men när vi slickade hans vadarstövlar och berömde hans flugföring kunde han inte bärga sig utan började skrodera kring några viktiga nyckelplatser, gropen 30 m uppströms bron omnämndes ett flertal gånger för att sedan viftas bort, det var för övrigt där han tagit sin, men det var naturligtvis bara en tillfällighet.
Vi tog en fika och gick ett par 100 meter uppströms efter bron. Patrik J hade varit duktigast och fått honom att tala mest, så han fick gå först i älven och jag gick upp en bit till och började försiktigt känna efter hur strömmen drog min kopparfärgade ”Buch special” och fiskade mig neråt. Efter en halvtimma stod jag 30 m ovanströms Patrik J som hittat en bra position på en sten, med perfekt access in över groparna, och för att kunna nå överallt körde han ”viktlöst”. -Varför skulle han flytta sig? Det var bara att försöka fiska av stråket med lång lina. Men; Fwrrrschppptt! Kråkorna kunde inte önska sig något bättre än det Patrik J höll i handen, en mega-afro i absolut världsklass. När han stod där med virknålen var det öppet mål, bara att passera och sen vada 10 meter till, för att listigt komma före den lokala flugaren som lägligt ställt sig i beredskap och försökte gömma sig i ett buskage på älvstranden. Gropen var min!
Koppar-Buchen lades tillrätta i strömmen och när betet svängde in precis där virvlarna såg lite snällare ut vevade jag till två snabba varv. Laxen högg mjukt men sträckte direkt upp linan för att sen rusa rakt ut i forsen…
Efter lite styvt 20 minuter landades en fjolåring på 110 cm. Lyckan var stor, nollan var spräckt. Flugaren som stått och gömt sig var nu vår kompis och när Patrik J en halvtimma senare stod med böjt spö var glädjen stor, vi hade knäckt koden…
Mvh UT & Patrik J"
Kommentera