Tillbaka till gäddfisket och Åland.
-
Efter ett långt fiskeuppehåll bestående av midsommarfirande i Hälsingland och en skön badsemester på Menorca är jag tillbaka till gäddfisket. Båten anlände till Eckerö vid halv två-tiden på måndagen. Kvällen spenderades med att packa och tackla spöna. Vi började med ett kort uppvärmningspass på tisdagskvällen och jag, Mille och Toffe kom ut i det fina vädret först vid sjutiden på kvällen. Det fina vädret innebar trögt fiske och vi undrade vart gäddorna hade försvunnit sedan vi var ut sist två veckor tidigare. Snart hugger dock en liten snipa på min Paddel. Mille kontrar snart med en aningen större på sitt spinnerbait.
Vi fortsätter leta upp lite nya platser och snart hugger det på min Kjelle Lundberg Stalker. Vi hinner knappt släppa tillbaks gäddan innan Toffe krokar en till gädda och Mille skriker att han missade en. Det nya stället verkar leverera!
Kvällen börjar gå mot sitt slut och jag bestämmer mig för att testa något kast med mitt ”abborrspö” – ett St. Croix upp till kanske 20 gr och en liten Curado. Snart hugger det på mitt rasslande drag.
Precis innan vi ska bege oss in hugger det på en M/G som Toffe lånat av Mille…
Den gäddan fick avsluta kvällen och vi kan summera en ovanligt trög dag för att vara Åland men som trots allt bjöd på en del roliga fiskar. Nästa dag var det dags för revansch…
Efter strulande bussar, glömda båtnycklar, ett rep i båtmotorn, trassel och en hel del annat tjafs kom jag, Mille och hans tioåriga lillebror ”Zacke” ut på sjön först vid 12:30-tiden. Zacke hade tidigare bara fått ett fåtal gäddor i sitt liv och hans PB låg på max två kilo. Vädret hade ändrats och blivit mer eller mindre perfekt – mulet och lagom kraftig vind från rätt håll. Skulle gäddorna vara tillbaka?
Vi började med att driva av viken för att se om vi kunde hitta några koncentrationer av fisk men hinner inte driva länge alls därför att det högg på min Paddel redan i första kastet. Zacke tittar beundrande på mitt böjda spö när hans spö plötsligt står böjt det med. Dubbelhugg i första kasten och ankaret åker i… Zackes gädda är i klass med hans ovägda PB men vi inser att vi nog inte kommer behöva väga en snipa för att få ett definitivt PB.
Mina paddlar fortsätter leverera och snart hugger det lite bättre. Jag fightar in en sommarstark sommargädda på strax efter fem innan hon får simma tillbaka. Även Mille tar en trevlig paddelgädda.
Gäddorna fortsätter hugga och när vi vid första ankringen landat ca 17-18 gäddor på såvälpaddlar, crankbaits, spinnare, spinnerbaits, jerkbaits i olika modeller, soft 4-play med mera får vi en idé om att det vore kul att testa meta gädda under dessa förhållanden. Vi beger oss i land och efter en stund har vi både hämtat lämpliga spön och utrustning samt grävt mask och metat upp lämplig betesfisk. Snart är vi ute vid det heta natebältet igen…
Vi kastar ut en liten abborre som får simma omkring under flötet. Jag och Zacke kastar lite medan Mille sitter och vaktar flötet och snart sjunker det. Vi väntar några sekunder innan Mille sätter mothugget men spöböjet uteblir. Upp kommer en sargad abborre och snart är en ny ute. Nu är det Zackes tur och det dröjer inte många minutrar innan flötet dyker igen. Zacke har bättre tur än sin storebror och mothugget sitter. Efter en härlig fight bland växterna är Zackes första metegädda landad! Båda bröderna Pettersson skiner i kapp…
En ny abborre åker på tacklet och simmar snart ute bland naten. Jag drar någon på paddeln innan flötet dyker igen. Jag hade frånsagt mig metet, jag hade tagit så många gäddor ändå, så det var återigen Milles tur men snäll som han är så lät han Zacke ta även detta hugg. Vilken ingen av dem i efterhand ångrade… Zacke gör mothugg och spöet böjer sig ordentligt direkt. Gäddan gör inte så mycket så Zacke konstaterar kaxigt att det bara är en liten en. Jag och Mille skojar om att den inte väger ett kilo under tio, med viss grad av ironi i rösten. När gäddan kommer mot båten ser vi dock att den är riktigt fin, garanterat PB för Zacke. Och nu börjar gäddan göra motstånd på allvar. Efter en relativt lång och fartfylld fight landar vi till slut en riktigt lång och fin sommargädda!
Vi ser direkt att hon är lång men när måttbandet visade 103 cm höll vi på att slå av. Inte illa! Hon var rätt smal och vågen visade 5,8 kilo. Ett mycket schysst PB för en tioåring!
Zacke sprudlar av glädje och vi konstaterar att dagen är gjord. Vi fiskar ett litet tag till och när jag och Mille släpper av Zacke har vi landat närmare 30 gäddor – på två ankringar. Vi är nöjda och bestämmer oss för att testa lite abborrfiske. Det dröjer inte allt för länge innan första jiggabborren är uppe och snart kommer det flera med jämna mellanrum. Det är dock inget race och Mille berättar att man under rätt period utan problem kunde få runt 100 abborrar på en kväll. Det här var bara en teaser till vad som komma skulle, menade han…
Vi återvänder till gäddställena men fisket verkar ha dött ut jämfört med morgonens fiske. Vi missar en del hugg och snart landar jag dagens sista lilla gädda på en McTail.
Dagen efter var det dags igen och nu var det gäddmete som stod på tapeten. Först var det betesfiskfixning som gällde men det var inte helt lätt eftersom vi bara fick för stora betesfiskar! Mete som jigg, mört som abborre, allt vi fick upp var för stort för vår smak. Efter att mycket värdefull fisketid förflutit fick vi äntligen ett gäng lämpliga betesfiskar och metet kunde börja. Snart sjunker Milles flöte och mothugget sitter.
En mycket trevlig sommargädda. Vi fortsätter fiska men det fina vädret, skyllde vi på i efterhand, gjorde fisket riktigt segt och det tog ett bra tag innan jag tog en liten rackare på en Plastic McTail som fick sätta stopp för den tröga dagen. Nya tag nästa dag…
Vädret hade återigen vänt och nu var det perfekt gäddväder som rådde. Lätt regn, lagom svalt och ganska kraftig vind. Det kändes rätt och vi började med att ladda upp med en hel drös betesfiskar i lagom size. Vi beger oss mot ”gäddviken” och dänger ut varsitt flöte med tillhörande mört eller abborre. Milles flöte sjunker ganska omgående men vid mothugget är det ingenting där. Ut med det halvskadade mörten igen varpå flötet sjunker direkt för att sedan komma upp igen. Vad nu då? Mille börjar veva för att se om någonting var på tok men hinner inte veva många vevtag innan en liten gädda hugger på den överdimensionerade mörten. Dagens första metgädda landad…
Vi fortsätter nöta på med såväl met- som jerkspöna men de få hugg vi får missas. Snart lånar Mille en Wolfcreek Skinny Wolf och det dröjer inte många kast innan det hugger. Kul!
Fisket fortsätter vara riktigt dåligt trots det fina vädret och jag börjar nästan förbereda mig för att nolla en av de första gångerna detta år, men så plötsligt hugger det på min McTail… Jag konstaterar att det är sällan jag blivit så glad för en så liten gädda. Vi avslutar dagen och konstaterar att fisket återigen var trögt trots det fina gäddvädret. Nåja, fiske kan inte alltid vara lätt!
Postat i:Fiskerapporter, Utrustning/beten
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
-
Efter ett långt fiskeuppehåll bestående av midsommarfirande i Hälsingland och en skön badsemester på Menorca är jag tillbaka till gäddfisket. Båten anlände till Eckerö vid halv två-tiden på måndagen. Kvällen spenderades med att packa och tackla spöna. Vi började med ett kort uppvärmningspass på tisdagskvällen och jag, Mille och Toffe kom ut i det fina vädret först vid sjutiden på kvällen. Det fina vädret innebar trögt fiske och vi undrade vart gäddorna hade försvunnit sedan vi var ut sist två veckor tidigare. Snart hugger dock en liten snipa på min Paddel. Mille kontrar snart med en aningen större på sitt spinnerbait.
Vi fortsätter leta upp lite nya platser och snart hugger det på min Kjelle Lundberg Stalker. Vi hinner knappt släppa tillbaks gäddan innan Toffe krokar en till gädda och Mille skriker att han missade en. Det nya stället verkar leverera!
Kvällen börjar gå mot sitt slut och jag bestämmer mig för att testa något kast med mitt ”abborrspö” – ett St. Croix upp till kanske 20 gr och en liten Curado. Snart hugger det på mitt rasslande drag.
Precis innan vi ska bege oss in hugger det på en M/G som Toffe lånat av Mille…
Den gäddan fick avsluta kvällen och vi kan summera en ovanligt trög dag för att vara Åland men som trots allt bjöd på en del roliga fiskar. Nästa dag var det dags för revansch…
Efter strulande bussar, glömda båtnycklar, ett rep i båtmotorn, trassel och en hel del annat tjafs kom jag, Mille och hans tioåriga lillebror ”Zacke” ut på sjön först vid 12:30-tiden. Zacke hade tidigare bara fått ett fåtal gäddor i sitt liv och hans PB låg på max två kilo. Vädret hade ändrats och blivit mer eller mindre perfekt – mulet och lagom kraftig vind från rätt håll. Skulle gäddorna vara tillbaka?
Vi började med att driva av viken för att se om vi kunde hitta några koncentrationer av fisk men hinner inte driva länge alls därför att det högg på min Paddel redan i första kastet. Zacke tittar beundrande på mitt böjda spö när hans spö plötsligt står böjt det med. Dubbelhugg i första kasten och ankaret åker i… Zackes gädda är i klass med hans ovägda PB men vi inser att vi nog inte kommer behöva väga en snipa för att få ett definitivt PB.
Mina paddlar fortsätter leverera och snart hugger det lite bättre. Jag fightar in en sommarstark sommargädda på strax efter fem innan hon får simma tillbaka. Även Mille tar en trevlig paddelgädda.
Gäddorna fortsätter hugga och när vi vid första ankringen landat ca 17-18 gäddor på såvälpaddlar, crankbaits, spinnare, spinnerbaits, jerkbaits i olika modeller, soft 4-play med mera får vi en idé om att det vore kul att testa meta gädda under dessa förhållanden. Vi beger oss i land och efter en stund har vi både hämtat lämpliga spön och utrustning samt grävt mask och metat upp lämplig betesfisk. Snart är vi ute vid det heta natebältet igen…
Vi kastar ut en liten abborre som får simma omkring under flötet. Jag och Zacke kastar lite medan Mille sitter och vaktar flötet och snart sjunker det. Vi väntar några sekunder innan Mille sätter mothugget men spöböjet uteblir. Upp kommer en sargad abborre och snart är en ny ute. Nu är det Zackes tur och det dröjer inte många minutrar innan flötet dyker igen. Zacke har bättre tur än sin storebror och mothugget sitter. Efter en härlig fight bland växterna är Zackes första metegädda landad! Båda bröderna Pettersson skiner i kapp…
En ny abborre åker på tacklet och simmar snart ute bland naten. Jag drar någon på paddeln innan flötet dyker igen. Jag hade frånsagt mig metet, jag hade tagit så många gäddor ändå, så det var återigen Milles tur men snäll som han är så lät han Zacke ta även detta hugg. Vilken ingen av dem i efterhand ångrade… Zacke gör mothugg och spöet böjer sig ordentligt direkt. Gäddan gör inte så mycket så Zacke konstaterar kaxigt att det bara är en liten en. Jag och Mille skojar om att den inte väger ett kilo under tio, med viss grad av ironi i rösten. När gäddan kommer mot båten ser vi dock att den är riktigt fin, garanterat PB för Zacke. Och nu börjar gäddan göra motstånd på allvar. Efter en relativt lång och fartfylld fight landar vi till slut en riktigt lång och fin sommargädda!
Vi ser direkt att hon är lång men när måttbandet visade 103 cm höll vi på att slå av. Inte illa! Hon var rätt smal och vågen visade 5,8 kilo. Ett mycket schysst PB för en tioåring!
Zacke sprudlar av glädje och vi konstaterar att dagen är gjord. Vi fiskar ett litet tag till och när jag och Mille släpper av Zacke har vi landat närmare 30 gäddor – på två ankringar. Vi är nöjda och bestämmer oss för att testa lite abborrfiske. Det dröjer inte allt för länge innan första jiggabborren är uppe och snart kommer det flera med jämna mellanrum. Det är dock inget race och Mille berättar att man under rätt period utan problem kunde få runt 100 abborrar på en kväll. Det här var bara en teaser till vad som komma skulle, menade han…
Vi återvänder till gäddställena men fisket verkar ha dött ut jämfört med morgonens fiske. Vi missar en del hugg och snart landar jag dagens sista lilla gädda på en McTail.
Dagen efter var det dags igen och nu var det gäddmete som stod på tapeten. Först var det betesfiskfixning som gällde men det var inte helt lätt eftersom vi bara fick för stora betesfiskar! Mete som jigg, mört som abborre, allt vi fick upp var för stort för vår smak. Efter att mycket värdefull fisketid förflutit fick vi äntligen ett gäng lämpliga betesfiskar och metet kunde börja. Snart sjunker Milles flöte och mothugget sitter.
En mycket trevlig sommargädda. Vi fortsätter fiska men det fina vädret, skyllde vi på i efterhand, gjorde fisket riktigt segt och det tog ett bra tag innan jag tog en liten rackare på en Plastic McTail som fick sätta stopp för den tröga dagen. Nya tag nästa dag…
Vädret hade återigen vänt och nu var det perfekt gäddväder som rådde. Lätt regn, lagom svalt och ganska kraftig vind. Det kändes rätt och vi började med att ladda upp med en hel drös betesfiskar i lagom size. Vi beger oss mot ”gäddviken” och dänger ut varsitt flöte med tillhörande mört eller abborre. Milles flöte sjunker ganska omgående men vid mothugget är det ingenting där. Ut med det halvskadade mörten igen varpå flötet sjunker direkt för att sedan komma upp igen. Vad nu då? Mille börjar veva för att se om någonting var på tok men hinner inte veva många vevtag innan en liten gädda hugger på den överdimensionerade mörten. Dagens första metgädda landad…
Vi fortsätter nöta på med såväl met- som jerkspöna men de få hugg vi får missas. Snart lånar Mille en Wolfcreek Skinny Wolf och det dröjer inte många kast innan det hugger. Kul!
Fisket fortsätter vara riktigt dåligt trots det fina vädret och jag börjar nästan förbereda mig för att nolla en av de första gångerna detta år, men så plötsligt hugger det på min McTail… Jag konstaterar att det är sällan jag blivit så glad för en så liten gädda. Vi avslutar dagen och konstaterar att fisket återigen var trögt trots det fina gäddvädret. Nåja, fiske kan inte alltid vara lätt!
Postat i:Fiskerapporter, Utrustning/beten
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
