10-hugg på lax !

[SteveSl]

Ren bluff är det inte med miljöbilar men de som allt annat i världen är inte svartvitt. En sk miljöbil är mycket bättre än en "vanlig" bil men för den delen inte bra men bättre

Helt sant. Återigen, alla bäckar små... Eller för att dra en annan klycha, ingen kan göra allt men alla kan göra något. Det viktiga tycker jag är att man försöker förstå hur man själv påverkar. Oavsett om det gäller fiskbestånd, närmiljö eller något annat. Jag försöker inte tvinga någon att tycka att något är bättre än något annat, vi gör alla våra val. Jag äter inte köpt kött eller fisk, däremot egenfångad fisk, 1-2ggr i månaden, så har det vart i 15år. Oftast äter jag odlad vänerlax när det blir fisk.
Inser att att köra bil o båt knappast är bra, försöker minimera skadan genom att förbruka så lite som möjligt i bränsle(liten motor, rent skrov, elmotor mm), välja bättre alternativ som alkylat och diesel med hög biodiesel iblandning. Det handlar inte om att vi måste upphöra att existera, men man får försöka förstå hur vi bidrar till försämringen/förbättringen. Finns många val man kan göra om man vill i sin vardag som inte är så stora uppoffringar. Det är samtidigt lätt att vara "bättre" än mig. Låt bli bil o båt tex. Men man får försöka bidra på annat sätt efter förmåga.

[Jester Burk II]

Ren bluff är det inte med miljöbilar men de som allt annat i världen är inte svartvitt. En sk miljöbil är mycket bättre än en "vanlig" bil men för den delen inte bra men bättre

Du kan ju ta och fundera på vem som slösar naturresurser mest, han som kör en trettio år gammal bil som hålls i gång med återanvända delar från skrotade bilar, eller han som byter till en ny Prius vartannat år. Att bara glo sig blind på skillnaden i bränsleförbrukning ger en skev bild av verkligheten.

[Cedde]

Sv: 10-hugg på lax !

Du kan ju ta och fundera på vem som slösar naturresurser mest, han som kör en trettio år gammal bil som hålls i gång med återanvända delar från skrotade bilar, eller han som byter till en ny Prius vartannat år. Att bara glo sig blind på skillnaden i bränsleförbrukning ger en skev bild av verkligheten.

Jag behöver inte fundera. Det är klart att det är bättre att inte ta ut nya resurser men när man producerar en ny bil är det bättre med miljöbilar än inte

[mojoman]

Miljöbilar......finns dom.

I dags läget om man ska köpa en miljö bil är en sk miljödiesel det bästa alternativet. En prius spottar ut mer skit än vad en miljödiesel gör på E4:an. Eller vill regeringen och andra miljöfreaks att man ska ha en bil för varje ändamål. Elbil till och från jobbet och ladda den med "grön" el från vattenkraft, sen en miljödiesel för längre sträckor och en hybrid för blandad körning.

Vill du vara miljövänlig lägg ut 1 miljon plus parkering med el, "grön el" så klart. Får inte glömmas att bilparken måste förnyas minst var 3 år då reglerna ändras

I vissa lägen går miljötänkandet lite för långt !

[diedose]

Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder.

Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.

Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.

Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.

http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html

Källor :

Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Rapport 4830. Naturvårdsverket 1997.

Mat, miljö, rättvisa. Köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen. Jens Holm, Förbundet djurens rätt, 2000.

Life Cycle Assessment of Milk Production – A Comparison of Conventional and Organic Farming. Christel Cederberg, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK 1998.

The Amazon Towards the "Soybean Cycle". Renata Carvalho. Amazonia Papers, Friends of the Earth, Amazonia Program 1999.

A Diet for a New America. John Robbins. Stillpoint Publishing 1987.

En bransch i gungning. Sven Ståhl. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.

Kött åt de rika gör jorden fattigare. Alan Thein Durning och Holly B. Brough, Tillståndet i världen 92. Worldwatch Institute.

Miljöstörningar och hälsa. Naturvårdsverket 1993.

Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot. Claes Bernes. Naturvårdsverket 1993.

Rovfiske ödelägger haven. Hans Hellberg. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.

Världsfisket i kris. Susanna Baltscheffsky. WWF Eko 3/96.

Ät för livet! Förbundet Djurens Rätt/Svenska Vegetariska Föreningen 1997.

ÄT SMART – hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra. Centrum för Tillämpad näringslära 2001.

[Cedde]

Sv: 10-hugg på lax !

Så fiskebröder hur stoppar vi uttaget på svaga laxbestånd? Hur förmår vi sportfiskesverige att sluta bonka vid tävlingar osv

[Cedde]

Sv: 10-hugg på lax !

Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder.

Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.

Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.

Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.

http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html

Källor :

Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Rapport 4830. Naturvårdsverket 1997.

Mat, miljö, rättvisa. Köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen. Jens Holm, Förbundet djurens rätt, 2000.

Life Cycle Assessment of Milk Production – A Comparison of Conventional and Organic Farming. Christel Cederberg, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK 1998.

The Amazon Towards the "Soybean Cycle". Renata Carvalho. Amazonia Papers, Friends of the Earth, Amazonia Program 1999.

A Diet for a New America. John Robbins. Stillpoint Publishing 1987.

En bransch i gungning. Sven Ståhl. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.

Kött åt de rika gör jorden fattigare. Alan Thein Durning och Holly B. Brough, Tillståndet i världen 92. Worldwatch Institute.

Miljöstörningar och hälsa. Naturvårdsverket 1993.

Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot. Claes Bernes. Naturvårdsverket 1993.

Rovfiske ödelägger haven. Hans Hellberg. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.

Världsfisket i kris. Susanna Baltscheffsky. WWF Eko 3/96.

Ät för livet! Förbundet Djurens Rätt/Svenska Vegetariska Föreningen 1997.

ÄT SMART – hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra. Centrum för Tillämpad näringslära 2001.

Helt rätt.

[diedose]

Så fiskebröder hur stoppar vi uttaget på svaga laxbestånd? Hur förmår vi sportfiskesverige att sluta bonka vid tävlingar osv

Vi kan ju börja med att tillämpa no-kill på vildlax sen tror jag också att man får påverka sin närhet att göra samma sak. Till slut när vi är tillräckligt många så kanske vi kan få igenom en regel om det.

[Jester Burk II]

Miljöbilar......finns dom.

I dags läget om man ska köpa en miljö bil är en sk miljödiesel det bästa alternativet. En prius spottar ut mer skit än vad en miljödiesel gör på E4:an. Eller vill regeringen och andra miljöfreaks att man ska ha en bil för varje ändamål. Elbil till och från jobbet och ladda den med "grön" el från vattenkraft, sen en miljödiesel för längre sträckor och en hybrid för blandad körning.

Vill du vara miljövänlig lägg ut 1 miljon plus parkering med el, "grön el" så klart. Får inte glömmas att bilparken måste förnyas minst var 3 år då reglerna ändras

I vissa lägen går miljötänkandet lite för långt !

En bil för varje ändamål skulle nog inte vara helt fel om man hade möjligheten plats- och kostnadsmässigt. En större bil, gärna med fyrhjulsdrift, som båtdragare och en snål bruksholk för att köra till jobbet med och annan vardagskörning där man inte behöver lastkapaciteten eller dragstyrkan.
Tyvärr är det tvärtom idag då det är för dyrt att ha en anpassad dragbil förutom bruksbilen, istället måste den enda bilen vara dimensionerad för all körning med onödig bränsleförbrukning och ökat vägslitage som följd.

[Kalle Mandelstam]

Jag har en enkel regel eller en liten tankeövning som jag försöker använda vid bedömning av olika saker som händer i vårt samhälle. Mycket enkel, och jag har den även som signatur här nedanför. Myntad av en amerikansk miljökämpe i början av 1900-talet, Aldo Leopold.

A thing is right when it tends to preserve the integrity, stability, and beauty of the biotic community. It is wrong when it tends otherwise.

Alltså, fulöversatt: En sak är rätt när den verkar för att bibehålla integriteten, stabiliteten och skönheten hos det biologiska samhället. Den är fel om den verkar för motsatsen.

Inte alltid man kan själv som lekman kan avgöra hur komplexa förlopp påverkar vårt ekosystem i långa loppet, men gäller frågan det avsiktliga dödandet av en individ ur en hotad population så är svaret ganska givet.