funderingsar om öring.

[Buddy_Lackey]

Har lite funderingar som det kanske finns några "experter" som vet svaret på.

1. Insjööring som går upp i älvar, gör dom det uteslutande för lek? Leker de flesta öringar på våren eller beror det på variant av öring? (lokalt exempel, i Klarälven verkar öringen gå upp för lek på våren, men i Norsälven på hösten)

2. När får öringen sin lekfärg, är det efter en tid i älven?

3. Äter öringen när den är på väg upp i älven? Jag har fått för mig att det är lättare att få på en öring på kroken än lax (även om "lätt" kanske inte är det rätta ordet...). Jag har själv fått lite havsöring och öring på lite diverse (löja, tubfluga, skeddrag, etc), men jag aldrig sett skymten av en lax..

Och till sist en fråga av mer hypotetisk katraktär:

4. Vad händer om man tar en bäcköring, låt oss säga på 500 gram, och släpper ner den i en insjö. Skulle den vara helt förvirrad, eller skulle den rent av kunna föröka sig? Naturen är ju inte helt "perfekt", det finns ju hybrider och så, så jag antar att viss slumpmässighet är en del av skaparens plan..

[Niklar]

Öring kan gå upp i älven för flera olika anledningar bland annat mat men havsöringar kan även gå upp för att slippa saltvattnet under kalla vintrar. All öring i sverige skall leka på hösten så vitt jag vet. Men vet att det kan skillja sig mycket i tid mellan olika öringstammar söker sig upp mot lekplatserna. Färgen får de när de börjar bli dags för lek. Havsöringar i sthlms skärrgård blir lekfärgade även fast några av dem aldrig kommer nära en å eller älv. Ja, öringen äter under hela lekvandringen, men kanske inte i samma grad som i vanliga fall. Till sista frågan svarar jag ja. All öring är i grund och botten samma art. Även om tiden har gett lite olika prägel till olika "stammar"

[Alessandro]

BL, bäcköring, det beror nog på ålder´n är min gissning, en ung bäcköring är nog mer anpassningsbar än en äldre?
Varför insjööring kan vandra upp i strömmande vattendrag, syrebrist kan väl vara en anledning förutom för släktet vidare.

[Buddy_Lackey]

tackar tackar, öringen är ju en fisk man vill förstå.. =)

[Flodström]

Öringen är anpassningsbar

Helt riktigt Niklar och Alessandro

Öringen leker på hösten och vandrar av den anledningen till älvar eller strömmar med lämpligt lekgrus

Foskningen vad gäller öringens vårvandringar är det sparsammare med, men det antas att det är en form av näringsvandring. D.v.s. att öringen söker sig till varmare vatten där djurlivet(=bytesdjur) vaknar till först. Ang. Klarälven på våren så är det altså av den anledningen.
Många olike arter söker sig upp i vattendrag på våren. En del fiskeslag s.s. Nors lekvandrar då och det är en av orsakerna till öringens vårvandring. När vattentempen närmar sig ca 13° rasar alla öringar ut från älven och fortsätter sitt ätande i sjön eller i havet för resten av vår-sommaren till det är dags att lekvandra på nytt.

En del insjööring kan mat/lekvandra också på sommaren och då tänker jag på Siljans öring och Storån. Om jag inte kommer i håg fel så är det den typ av öring man fiskar i Storån.

Man tager en bäcköring på 500 gram!!?? Det är vel ingen bäcköring, dom är vel mindre? Skämt å sido, här där jag bor i Norge är det mycket vanligt att fiska upp just bäcköring (m.h.a. elfiskeaggregat) och när man har samlat upp tillräckligt många så flyttas dom och sätts ut i fisktomma sjöar eller tjärnar med stor framgång. efter redan ett års tid kan så fiske starta och det är inte ovanligt att någon av de flyttade fiskarna redan då har passerat just "Dina" 500gram

Alessandro: skilnaden mellan äldre och yngre är att de äldre är könsmogen fisk. Av den anledningen växer dom inte lika mychet som när en yngre, omogen individ får obegränsad mattillgång. Får en omogen öring obegränsat med mat "hoppar den över" tidig könsmognad och äter/växer under en längre period än vid dålig födotillgång. Kruxet är att bli stor så fort som möjligt så att öringen till slut kan skifta från smådjursätande och gå över på fiskdiet. Då kan den bli riktigt stor innan den leker första gången.

MVH
Flodström

[Caro]

Har lite funderingar som det kanske finns några "experter" som vet svaret på.

1. Insjööring som går upp i älvar, gör dom det uteslutande för lek? Leker de flesta öringar på våren eller beror det på variant av öring? (lokalt exempel, i Klarälven verkar öringen gå upp för lek på våren, men i Norsälven på hösten)

2. När får öringen sin lekfärg, är det efter en tid i älven?

3. Äter öringen när den är på väg upp i älven? Jag har fått för mig att det är lättare att få på en öring på kroken än lax (även om "lätt" kanske inte är det rätta ordet...). Jag har själv fått lite havsöring och öring på lite diverse (löja, tubfluga, skeddrag, etc), men jag aldrig sett skymten av en lax..

Och till sist en fråga av mer hypotetisk katraktär:

4. Vad händer om man tar en bäcköring, låt oss säga på 500 gram, och släpper ner den i en insjö. Skulle den vara helt förvirrad, eller skulle den rent av kunna föröka sig? Naturen är ju inte helt "perfekt", det finns ju hybrider och så, så jag antar att viss slumpmässighet är en del av skaparens plan..

Att öringen stiger senare i Norsälven än i Klarälven beror på att i Norsälven sätts enbart Gullspångsöring ut medans i Klaräven sätts bägge stammar ut (plus vild Klarälvsöring). Klarälvsöringen är den fisk som stiger tidigast av alla Väner-stammar, kommer redan i slutet av maj.

[Linålen]

Fyller på här med att klarälvsstammen av öring ska rent genetiskt simma upp till 20 mil för att nå lekplatserna. Då måste den börja tidigt. April-maj. Att det är samtidigt med slommen i älva kan väl vara praktiskt.
Gullspångsstammen av öring ska bara några kilometer upp och ska även passera en lång vik fylld med predatorer. Då är det bättre att växa till sig ute i Vänern tills det är dax att inta lekplatserna. Deras lekvandring kulminerar generellt sett i augusti.
I havet, västkusten, Norge så intar ofta öring en sötvattensmiljö under vintern pga att saltvatten är skadligt/mindre bra för dem.
Någon nämnde även att det finns födovandringar upp i älvar hos öring.
Leken sker under september-december.
Lekdräkt startas när förutsättningar för lek infinner sig. Flerårslekare behåller del av lekdräkten under tiden mellan lekperioderna.
Öring är samma art oavsett var den befinner sig.

[Buddy_Lackey]

Gött att få lite svar =)

Förklaringen varför klarälvsöring stiger tidigare än norsälvsöring låter ju logisk. Men finns det andra öringsarter som stiger senare även i klarävlen, tex?

När man snackar med folk om detta (typ person i sportfiskebutiker) tycker jag att man får höra olika versioner av olika personer. Jag skulle vilja hålla på med den typ av forskning där man placerar sändare på fiskar i sjöar och sen analyserar hur dom rör sig, vandrar, etc.

[Buddy_Lackey]

Att jag nämde en 500 grams bäcköring (sånna finns ju också i hålor och liknande, även om det är över medel för de flesta bäckar) är för att jag ville ge den en rättvis chans att klara sig mot andra predatorer. Jag visste dock inte att man satte ut bäcköring på det sättet.

Jag fiskar ibland i ett "hemligt" tjärn i dom södrare delarna av värmland som har en (minimal) anslutning till en större sjö, och det händer ibland att folk fått silvriga större öringar i tjärnen (övrigt bestånd är gröngula bäckisar), och då har jag dragit slutsatsen att dom måste komma från den större sjön på tillfälligt besök..

[Caro]

Gött att få lite svar =)

Förklaringen varför klarälvsöring stiger tidigare än norsälvsöring låter ju logisk. Men finns det andra öringsarter som stiger senare även i klarävlen, tex?

När man snackar med folk om detta (typ person i sportfiskebutiker) tycker jag att man får höra olika versioner av olika personer. Jag skulle vilja hålla på med den typ av forskning där man placerar sändare på fiskar i sjöar och sen analyserar hur dom rör sig, vandrar, etc.

Det stiger inte några andra öringstammar i Klarälven än dessa två. Sker inte heller några "näringsvandringar" i Klarälven eller Norsälven, möjligtvis i mynningsområdet. Inte ens de enorma slomuppstegen i dessa älvar drar med sig öring högre upp i systemen.