Tackelfunderingar bottenmete

[kenwald]

Har sysslat med bottenmete några år nu och försöker ständigt utveckla mitt fiske och experimentera mig fram för att få bättre resultat. Något jag funderat mycket på är valet av tackel i olika situationer. Jag har mestadels använt ett glidande tackel oavsett art och upplever att det har fungerat bra för det mesta, ibland har jag gjort ett omvänt pater-noster för att få upp betet lite och det har många gånger gett omedelbart resultat. Tycker dock ofta att ett klassiskt pater noster med längre kroktafs är det som förespråkas och rekommenderas när man läser trådar eller guider på nätet men har inte riktigt förstått varför. Vad är fördelen med att ha en separat tafsbit till sänket kontra att ha ett linjärt tackel utan motstånd? Handlar det om att tafsen får en annan rörelse, eller är det bolt-effekten från sänket som kan vara en fördel? Min erfarenhet när jag använt pater noster är att det är mycket mer trasselbenäget samt att man ibland faktiskt kan missa att man har fisk på om det är smått, sänkets motstånd är för tungt för att det ska ge indikation i toppen. Detta upplever jag inte med det glidande tacklet, men jag kan också känna att det är "onödigt" med glidande då jag inte använder mig av den glidande funktionen på det viset, jag har stängd bygel och krokar när det blir indikation i toppen. Vad har ni för åsikter i ämnet? Är inte ute efter att hitta nåt rätt eller fel utan hade bara varit kul att få lite tankar och delad erfarenhet!