KARP i stockholm

[elanen]

Limnos, var har du fått det ifrån att ruda måste leva i syrefattigt vatten. Finns inga belägg för det annat än att dom tål just syrefattigt vatten.
Dom lever precis lika bra där det är bra PH-värde ( 7 PH, dricksvatten ) eller högre.
Det måste till snabbt för nån kilosborre att ta en karp. Dom växer ju nästan ett kilo på ett år.
Därav min invändning mot dina predator misstankar.
Och torrlagda skärgårdsmarer har jag aldrig sett runt Stockholm.
Rassavikar, Bobäcken är ju kända skärgårdsmarer för oss specimenfiskare.
Där så gott som hela Stockholms specimenelit suttit och plockat ruda på ruda i bra storlek.
På Gotland har du ju det mest kända av alla rudavatten med bjässar i anslutning till havet.
Om din gäddterori skulle hålla så hade det vart tomt överallt i dom marerna.
Vet ett vatten i Orminge i Stockholm (sarvträsk, liten grund pöl) där det bara lever dammrudor.
Men där finns det ingen gädda var jag vet.
Dom rudor som vi fått i större vatten i Stockholm har inte varit under kilot och inte heller några jättar.
Öringesjön i Tyresö har ett stort bestånd av jätterudor. Och där finns det gott om gädda.
Ett vatten till i Rönninge (Flaten har jätterudor också) men inte mycket gädda.
Så nåt med rovfisk tror jag inte på.

[grindpalm]

En annan faktor som säkert kan begränsa karplek är att de bör ha neutralt eller helst svagt basiskt vatten, och det är inte så vanligt i våra trakter. Konkurrens borde kunna spela in också eftersom karpynglen kläcks sist av alla (möjligen någon sutare som är ännu senare), och därför får mycket konkurrens från andra fiskars yngel.

Nu börjar det likna nåt...
Visst kan predation och konkurrens begränsa yngelöverlevnaden för karp, men inte helt radera den till noll... inte varje år iallafall.

Det kan däremot fysikaliska och kemiska egenskaper hos vatten göra. För dessa parametrar gäller responserna mer "alla eller ingen"...

Jag har några trevliga resultat på detta när det gäller tofsmyggelarvers förekomst i försurade västsvenska sjöar. Antingen finns de eller inte, såklart, men när de finns påverkas de främst av konkurrens och predation eftersom vattenkvaliteten tillåter dem att existera där, men om de inte finns är detta kopplat till vattenkemiska förutsättningar och begränsningar.

Karprom utvecklas bara till yngel om vattenkemin tillåter det, och om yngel bildas så begränsas dessa av vattenkemi, predation och konkurrens. Om det bara var avhängigt på predation och konkurrens skulle någon individ klara sig varje år och vi borde då notera reproduktion av karp...

Kanske...

[Rassie]

Nu börjar det likna nåt...
Visst kan predation och konkurrens begränsa lekframgången för karp, men inte helt radera den till noll...

Det kan däremot fysikaliska och kemiska egenskaper hos vatten göra. För dessa parametrar gäller responserna mer "alla eller ingen"...

Jag har några trevliga resultat på detta när det gäller tofsmyggelarvers förekomst i försurade västsvenska sjöar. Antingen finns de eller inte, såklart, men när de finns påverkas de främst av konkurrens och predation eftersom vattenkvaliteten tillåter dem att existera där, men om de inte finns är detta kopplat till vattenkemiska förutsättningar och begränsningar.

Karprom utvecklas bara till yngel om vattenkemin tillåter det, och om yngel bildas så begränsas dessa av vattenkemi, predation och konkurrens. Om det bara var avhängigt på predation och konkurrens skulle någon individ klara sig varje år och vi borde då notera reproduktion av karp...

Kanske...

en sak som jag undrar över är om karpar leker hela livet ut? eller slutar de att bilda rom efter en viss ålder?

[limnos]

Elanen, rudor måste inte leva i syrefattigt vatten - men de kan, och eftersom de är så pissiga på att konkurrera i övrigt så är det ett av de få tillfällen de blir talrika.

Karpar går sällan från yngel till 1 kg på ett år. Åtminstonde inte hos oss. De olika "kullarna" jag hämtade från en stockholmssjö vägde ca 100g, 500gram och runt 1 kg. Det var så pass diskreta övergångar att jag antar att det var olika årskullar. De minsta hade troligen inte kläckts redan den sommaren, så var troligen 1+.

Vad tror du styr rudornas antal och storlek då? Gud? Gud placerar många små rudor i dammar utan predatorer? Få stora i sjöar med predatorer?

Limnos, var har du fått det ifrån att ruda måste leva i syrefattigt vatten. Finns inga belägg för det annat än att dom tål just syrefattigt vatten.
Dom lever precis lika bra där det är bra PH-värde ( 7 PH, dricksvatten ) eller högre.
Det måste till snabbt för nån kilosborre att ta en karp. Dom växer ju nästan ett kilo på ett år.
Därav min invändning mot dina predator misstankar.
Och torrlagda skärgårdsmarer har jag aldrig sett runt Stockholm.
Rassavikar, Bobäcken är ju kända skärgårdsmarer för oss specimenfiskare.
Där så gott som hela Stockholms specimenelit suttit och plockat ruda på ruda i bra storlek.
På Gotland har du ju det mest kända av alla rudavatten med bjässar i anslutning till havet.
Om din gäddterori skulle hålla så hade det vart tomt överallt i dom marerna.
Vet ett vatten i Orminge i Stockholm (sarvträsk, liten grund pöl) där det bara lever dammrudor.
Men där finns det ingen gädda var jag vet.
Dom rudor som vi fått i större vatten i Stockholm har inte varit under kilot och inte heller några jättar.
Öringesjön i Tyresö har ett stort bestånd av jätterudor. Och där finns det gott om gädda.
Ett vatten till i Rönninge (Flaten har jätterudor också) men inte mycket gädda.
Så nåt med rovfisk tror jag inte på.

[elanen]

Limnos, bor du uppåt landet. Det låter så i varje fall. Där är det ju inga slättsjöar direkt.
Att all fisk växer olika fort beror ju som alltid på tillgång och vilken konkurens det finns.
Dom karpar dom satt i Trekanten smällde på sig ordentligt med vikt på nåt år.
Karp som sätts ut i sjöar och vattendrag ligger ju på ett par hekto från start.
Är just för att minska dödligheten från dom enstaka gäddor som är kvar i det varma vattnet.
Alltså är det vid bäst temperatur som karpen sätts i och chansen för den halvt kokta gäddan att käka karp.
Det som tydligt visar sig i vårat gnabb är att det skiljer sig från ena delen av landet till andra delar.
Går inte att generellt säga att det är si och så i Sverige alla delar
Det gäller ju alla arter av fisk.
Och det är inget man kan läsa sig till.
Det är ju därför praktik är den bästa läraren och sen komplettera med läsandet.
Limnos, tycker att det är bra att du är påstridig och envis.
Det gagnar dig i långa loppet i ditt kunnande och i utbildningen.
Du blir med åren (containergubbe) vis och klok i ditt utövande.

[Mattiz]

Mycket intressant debatt, trevligt om det kan hållas på en så hög nivå som det faktiskt varit hittills (med vissa undantag)
Här kan man lära sig mycket om man har bra förmåga att sålla lite i informationen.
Tillåt mig tillägga att vetande är provisoriskt och man bör vara mottaglig för att rådande paradigm kan falsifieras om man anser sig tänka vetenskapligt.

Med det säger jag inte att jag förkastar någons teorier, endast att jag inte helt kan hålla med elanen i hans argumentation att limnos skulle tro sig veta det han faktiskt vet.

Haha fy fan vad jag slänger mig med till synes ovidkommande påståenden, jag var bara tvungen att tillägga nått i den rafflande striden mellan de bättre vetande debattörerna.

Funderade över Rassies fråga om vid vilken ålder karpar hamnar i klimakteriet, om dom nu gör det? Jag sätter en 5:a på att de bildar könsprodukter så länge de är i tillräckligt god kondition för att kunna avsätta energi till det. Alltså i stort sätt hela livet om förhållandena är tillräckligt bra som de flesta andra djur? Eller också har jag fel, då karpar kan bli mycket gamla(inget nämnt om hur gamla) och deras reproduktion avtar vid en tillräckligt hög ålder som hos människan?

Åter till nån som kan nått.

Oj vad långsam jag var, ni hann före

[Von__H]

Testa mörtsjön. Trevlig sjö och inte alls speciellt svårt att få stor fisk!

[limnos]

Containergubbar ska vi alla bli. Det ser jag fram emot. Då ska jag åka spark och pimpla med bergman och öga. Och skratta åt ynglingar som drar småabborrar i kanten.

Jag ska (snart) försvara min (doktors)avhandling som i huvudsak handlar om vad som styr artsammansättning och artrikedom i Svenska sjöar. Så bra med lite träning i munhuggning.

Ja, visst växer karpar så det knakar - inte sällan flera kilo om året, men inte från början. Därför sätter man dem när de är (minst) 500 gram i vatten där gädda finns (sportfiskarnas utsättningar av 150-grammare har haft en överlevnad på nära nog 0 i sjöar med gädda så vitt jag förstått).

Jag är baserad i Uppsala. Slättsjöarnas mecka. En av åldermännen på Avdelningen för limnologi odlade faktiskt karp norr om uppsala. Han hade några lekmogna karpar i en stor damm, så skördade han småkarp då och då. Ingen konkurrens att tala om, och endast predation från någon häger - men det blir inte speciellt varmt i skogarna runt Österbybruk!

Om du vill lära dig mer om rudorna så har det gjorts mycket vid Lund och Umeå universitet, även experimentellt.

[elanen]

Limnos, har utan att skryta en kompis på Sötvattenslabratoriet. Han började som duktig sportfiskare och har genom många år jobbat hos Sötvattenslab.
Brukar nån gång höra lite vad som är på gång.
Gav honom frågan om varför snorgärsen försvunnit ur många av sjöarna i Stockholm.
Var lika svårt var det för andra kunniga människor.
Han fick nåt slag i huvudet (skämt åsido) och blev fågelskådare.
Är väl det som kallas dubbel containergubbe.
Fast naturen hör ju sportfisket till.
Kan meddela dig att jag äger två sparkar, fiskar mycket med Bergman på sommaren, men utan öga och har länge nu skrattat åt pliggfiske.
Rudor är inte min favorit direkt utan gös och borre.
Sarv är nog en riktig favorit också.
Vackraste fisken, men som tur är smakar den container.

[elanen]

Vart nåt knas med texten. Vart lika svårt för honom att svara på om gärsen. Så ska det stå.