Fördelar och nackdelar med att fiska gädda med Downsize:ad utrustning

[Silverbågen]

Rätt många här på FS ger uttryck för att de gillar att fiska gädda med lättare utrustning....en del har alltid gjort det.....och andra har tröttnat på att fiska med tunga grejer och bytt till lättare prylar...

I den här tråden tänkte jag att vi kunde diskutera för- och nackdelar med att köra med lättare grejer...

Själv gillar jag tanken med att köra med lättare grejer.....mest utifrån bekvämlighet tror jag...

En reaktion mot att gå mot downsizing som man ibland hör och som jag reflekterat en del över är att det skulle vara mindre skonsamt för fisken att drillas på lättare grejer....den drar på sig mer mjölksyra säger man....jämfört med om man relativt snabbt kan dra hem gäddan med starka linor, slirbromsar och spön med rejäl ryggrad.....

Jag undrar dock om de som resonerar så har fog för de här argumenten?

Jag tänker så här:

Om gäddan drillas på en lättare utrustning....med en lättare slirbroms som erbjuder gäddan ett mindre motstånd så kanske det är precis tvärt om.....de lättare motståndet gör att gäddan inte spjärnar emot lika mycket och även om drillningen tar lite längre så gör kanske det lägre motståndet att gäddan drar på sig mindre mjölksyra än om den tvingas kämpa emot starka bromsar och styva spön....

Som gammal simmare minns jag själv vad som gav mest mjölksyra.....att simma 25 meter med en gummislang fäst i ena bassängkanten och i ett bälte runt magen producerade betydligt mer mjölksyra än att köra ett 400 meterslopp med jämn arbetsbelastning....

Ordet är fritt!

/S

[harlequine]

Min tanke på detta ämne är att om jag kör "lättare" utrustning så tycker jag fiskekänslan eller bekvämligheten ökar då själva utrustningen fysiskt väger mindre och känns smidigare. Sen så tycker jag att en Bomber 16A kastas bättre med ett lite mjukare spö med kastvikt upp runt 50-60 gram än om jag tar ett spö klassat över 100 gram. Det finns fortfarande ryggrad i dessa spön, det är inga UL spaghettipinnar vi nu pratar om, utan klassiska gäddspön. Jag har inga problem att bända in gäddorna snabbt om det behövs utan det är en teknikfråga. Vid användande av beten i mindre storlek finns även en fördel med att endast kunna ha en trekrok på betet och jag har aldrig stingertafs på mina jiggar. Då bakre kroken är borta slipper gäddan få den i ögonen samt långt bak i gälbågarna. Att fiska hullinglöst är en självklarhet som också skadar gäddan mindre samt underlättar avkrokningen. Eftersom jag inte fiskar gädda sommartid så är varmt vatten och mjölksyra inget problem, och det är den tiden gäddorna har svårast att återhämta sig. Sen fiskar jag helst inte gädda på våren heller på grund av leken, vilket jag tycker fler borde fundera på då det troligen är bra mycket värre för gäddorna, än om jag en sen novemberdag kastar ut ett Atom i dimman med ett spö upp till 30 gram. Tyvärr är dagens gäddfiskare alldeles för kåta på att bända grova gäddor och anser att en 4 kilos är en snipa, vilket gör att själva fisket fokuserar på hur de stora exemplaren ska fångas. Därav trenden med STOOOORA beten och grov utrustning.

[Silverbågen]

Min tanke på detta ämne är att om jag kör "lättare" utrustning så tycker jag fiskekänslan eller bekvämligheten ökar då själva utrustningen fysiskt väger mindre och känns smidigare. Sen så tycker jag att en Bomber 16A kastas bättre med ett lite mjukare spö med kastvikt upp runt 50-60 gram än om jag tar ett spö klassat över 100 gram. Det finns fortfarande ryggrad i dessa spön, det är inga UL spaghettipinnar vi nu pratar om, utan klassiska gäddspön. Jag har inga problem att bända in gäddorna snabbt om det behövs utan det är en teknikfråga. Eftersom jag inte fiskar gädda sommartid så är varmt vatten och mjölksyra inget problem, och det är den tiden gäddorna har svårast att återhämta sig. Sen fiskar jag helst inte gädda på våren heller på grund av leken, vilket jag tycker fler borde fundera på då det troligen är bra mycket värre för gäddorna, än om jag en sen novemberdag kastar ut ett Atom i dimman med ett spö upp till 30 gram. Tyvärr är dagens gäddfiskare alldeles för kåta på att bända grova gäddor och anser att en 4 kilos är en snipa, vilket gör att själva fisket fokuserar på hur de stora exemplaren ska fångas. Därav trenden med STOOOORA beten och grov utrustning.

Flera poänger där Henke tycker jag......det handlar ju egentligen om att det är betesvikterna och inte vikten på den gädda man drömmer om fånga som styr vad som är lämplig utrustning...

För mig är det självklart att downzising inte handlar om att köra med för klena prylar....sådana som utsätter fisken för onödiga riske för linbrott etc...

Av den anledningen kör jag även med rejäla tafsar vid abborefiske.....och av samma anledning har jag även vid havsöringsfisket börjat använda wolfram/viretafs..

/S

[harlequine]

Flera poänger där Henke tycker jag......det handlar ju egentligen om att det är betesvikterna och inte vikten på den gädda man drömmer om fånga som styr vad som är lämplig utrustning...

För mig är det självklart att downzising inte handlar om att köra med för klena prylar....sådana som utsätter fisken för onödiga riske för linbrott etc...

Av den anledningen kör jag även med rejäla tafsar vid abborefiske.....och av samma anledning har jag även vid havsöringsfisket börjat använda wolfram/viretafs..

/S

Intressant är att vid havsöringfisket är det ingen som klagar på den fiskare som står med ett mjukt spö upp till 20 gram fast öringen kämpar bra mycket bättre än gäddan och kommer även den att få mjölksyra. Ska vi nu börja ta fram 100 gramsspöna om nu drömöringen som alla fiskar efter skulle kliva på och vinscha hem den planande på ytan? Eller har jag missat nått i gäddfisket som gör det så speciellt i denna fråga kring "lättare" utrustning?

[Magnus (Sthlm)]

För min del ligger den största fördelen i att utrustningen tar mindre plats och väger mindre vilket gör att jag lätt kan ta med en liten låda drag och spöt under armen vilket leder till fler fisketimmar. Sen tycker jag ett snabbt spö med kastvikt kring 50-60g kan kroka det mesta i gäddväg och sätta bra press på även den tyngsta gädda utan att kännas underdimensionerat. Att drillningen blir roligare är också en stor fördel i mina ögon, att dra ut lite på de minuterna när adrenalinet rusar till och få mäta sina krafter mot fiskens.

En annan fördel som jag upplever är färre tappade fiskar. Jag antar att det beror på de mjukare spöna som hänger med bättre i fiskens rörelser och dämpar rycken vilket även borde vara skonsammare mot fisken än att rycka i en stor trekrok som sitter fast i munnen på fisken med stum lina och telefonstolpe till spö.

[Sir Fish-a-lot]

Intressant är att vid havsöringfisket är det ingen som klagar på den fiskare som står med ett mjukt spö upp till 20 gram fast öringen kämpar bra mycket bättre än gäddan och kommer även den att få mjölksyra. Ska vi nu börja ta fram 100 gramsspöna om nu drömöringen som alla fiskar efter skulle kliva på och vinscha hem den planande på ytan? Eller har jag missat nått i gäddfisket som gör det så speciellt i denna fråga kring "lättare" utrustning?

Spöets maximala kastvikt går inte hand i hand med ryggrad och aktion. Toppen på ett öringspö må vara känslig men inte resten av spöt. Ett exempel: ett avonspö på 1,25 lbs kastar ju omkring 50 gram men då "laddar" man med mer än bara toppen vid utkast. Trots 50 grams kastvikt har ju avonspöt mycket klenare ryggrad.
Hade man fiskat öring med 100-gramsbeten så hade man anpassat spöet därefter...

[orient]

Nu har jag precis gått till ett lite mer följsamt spinnspö för gädda men grejen med ett styvt spö tycker jag är att gäddans knyckar känns rätt i handleden i stället för att spöt dämpar allt. Helt enkelt mer känsla och bättre direktkontakt med fisken.

[lausvik]

Nu har jag precis gått till ett lite mer följsamt spinnspö för gädda men grejen med ett styvt spö tycker jag är att gäddans knyckar känns rätt i handleden i stället för att spöt dämpar allt. Helt enkelt mer känsla och bättre direktkontakt med fisken.

Vad är det som är bra med att känna gäddans knyckar rätt i handleden? Tycker du att det är skönt, är det effektivare, skonsammare mot fisken eller något annat? Själv vill jag ha ett styvt spö när jag ska sätta mothugget men när fisken väl sitter på kroken är ett böjligare spö snarast en fördel.

[Barramundi]

Nu har jag precis gått till ett lite mer följsamt spinnspö för gädda men grejen med ett styvt spö tycker jag är att gäddans knyckar känns rätt i handleden i stället för att spöt dämpar allt. Helt enkelt mer känsla och bättre direktkontakt med fisken.

Där har du en bra poäng orient. Tycker som du att styvt spö kan ge bättre känsla än ett mjukt, eftersom det ger en mer omedelbar direktkontakt med fisken. Det har ju hänt att man fått gädda på ul-grejer och det kan jag inte säga har varit sådär superspännande. Visst känns fisken kanske "tyngre", men också mer som en stor plastpåse än som en fisk...

Med sedan är det skillnad på styva och grova spön. Ett jerkspö kan vara styvt men ändå ganska lätt. Då får man kanske inget supespöböj under drillen (om det är vad man är ute efter) men däremot känner man fiskens hugg och rörelser väldigt tydligt. De typiska "tungspinnspöna" på 8-9 fot och kastvikt upp till 200 gram eller mer är väl däremot normalt inte jättestyva, men däremot rejält grova (för att kunna kasta så tunga beten utan att knäckas). Och det är där jag tycker man börjar uppleva känslan av att utrustningen är för överdimensionerad och okänslig.

[sparetime]

Har aldrig brytt mig om att upsiza. Mina nya spö och rullar har ersatt gammal utrustning som räckte till för att fånga 10+ gäddor på -80 talet. Kastar sällan något tyngre än 60 gram..... 3-4 kg gäddor känns hur stabilt som helst på moderna spön och det finns massor av kapacitet kvar för de större exemplaren....