Tryckskadad gös vid VJ?

[Old Firehand]

Citerat från Bartolomew & Bohnsack 2005, "Although we found no studies of their effectiveness, another potential way to release fish with expanded air bladders is the use of ‘‘release sinkers’’ (Anonymous, 1993; Bohnsack, 1996).
One device consists of a line attached to a weighted, barbless hook passed through the upper jaw of a fish to be released. The weight rapidly takes the fish to depth where it is re-pressurized, reducing the volume of the air bladder. A sharp tug on the line releases the fish, and the weighted rig is retrieved for future use (Figure 11). Potential advantages of this device are that fish do not need to be punctured, risking further injury, and the rapid return to depth reduces their risk of predation and exposure to thermal stress at the surface."


Kan vara en bra teknik för att återutsätta risk som utsätts för tryckskada. Letade lite snabbt men fann inga artiklar som undersökt punktering av simblåsa för just gös. Totalt sett ökade överlevnaden för fisk som fick punkterad simblåsa i fyra studier medan punkteringen inte var signifikant skiljd från kontrollgruppen i två studier (olika arter i de olika studierna, alltså ska man vara försiktig med att dra paralleler till andra arter).

Hej Tobias "MastaPike" Fränström; Det där med "Release Sinkers" för att sänka ner fisk med simblåsan i munnen till sjöbotten igen låter intressant. I ett mer utvecklat perspektiv skulle metoden kanske kunna rädda många fiskar med simblåsa från en plågsam död vid C&R både i hav och insjö.

Att sticka hål på simblåsan för att få ur luften (gasen) ur den till vattenytan uppdragna fisken låter inte tilltalande. Vad händer med exempelvis en Abborre, Gös eller Uer med punkterad simblåsa när fisken som vanligt vill anpassa sig vertikalt efter rådande barometertryck och djup?
Nothing is for ever!
Old Firehand
www.trumman.com - där dina pengar räcker längst!

[MastaPike]

Hej Tobias "MastaPike" Fränström; Det där med "Release Sinkers" för att sänka ner fisk med simblåsan i munnen till sjöbotten igen låter intressant. I ett mer utvecklat perspektiv skulle metoden kanske kunna rädda många fiskar med simblåsa från en plågsam död vid C&R både i hav och insjö.

Att sticka hål på simblåsan för att få ur luften (gasen) ur den till vattenytan uppdragna fisken låter inte tilltalande. Vad händer med exempelvis en Abborre, Gös eller Uer med punkterad simblåsa när fisken som vanligt vill anpassa sig vertikalt efter rådande barometertryck och djup?
Nothing is for ever!
Old Firehand
www.trumman.com - där dina pengar räcker längst!

Vet inte exakt. Har inte läst på något inom det specifika ämnet och vet inte ingående hur studierna utförts, ex. hur överlevnaden kontrollerats eller under hur lång tid den återutsatta fisken observerats. Men jag kan ta reda på det och återkomma med ett svar!

Vad jag ivartfall vet är att fisk kan läka en trasig simblåsa om skadan är liten. Frågade fiskfysiologen stefan nilsson, professor vid göteborgs universitet om detta en gång, men fick inget svar på hur lång tid etc. det skulle ta.

För den som är intresserad rekommenderar jag att läsa Bartholomew et al. (2005). I denna studie studerades resultaten från 274 studier c&R studier på många olika fiskarter. De faktorer som främst gav upphov till dödlighet var krokning i vitala organ, användandet av naturliga beten (djupare krokning), djupt krokad fisk, fångstens djup (tryckskador), varmare vattentemperaturer (större påfrestning), typ av krok samt hanteringstiden från krokning till återutsättning.

Bartholomew A, Bohnsack J.A 2005. A review of catch-and-release angling mortality with implications for no-take reserves. Reviews in Fish Biology and Fisheries 15: 129–154, 2005

[Rofl]

Vet inte om det är vad de tidigare som skrivit syftat på men i länder som t.ex. Nederländerna kastar man gösen med huvudet före ner i vattnet så att de iaf kommer till ca 1m djup varefter gösen brukar klara sig, förutom trycket som utjämnas lite så får antagligen gösen en syrekick vilket gör att den orkar simma vidare längre ner.

[MastaPike]

Hallå.

Slängde ett snabbt öga åt litteraturen på området. Tyvärr verkade det inte som om någon av de artiklarna jag sökte fanns tillgängliga i de databaser jag har tillgång till, så jag kunde endast läsa abstrakts från två rapporter men redovisar lite resultat från dessa.

1. Detta är kanske den mest intressanta rapporten för gös då den undersöktes på en släkting, yellow perch (Perca flavescens).

I detta försök fångades abborren på 10 och 15m. Fångad abborre fick tre behandlingar mätning (kontrollbehandling), mätning+märkning och mätning+märkning+punkterad simblåsa. Efter fångst togs fisken till en odlingsanläggning för fisk för observation. Fisk som drillats hem enl. "trappstegsmodellen" dvs. att den pumpas hem i etapper hade lägre dödlighet än fisk som enbart drillades upp så snabbt som möjligt. Denna effekt var större för fisk fångad på 10m än 15m. Fisk med punkterad simblåsa hade en högre överlevnad än fisk med icke punkterad simblåsa. Efter försöket (eller under, vet ej) återutsattes märkt fisk med punkterad simblåsa som överlevde en längre tid och kunde återrapporteras via sportfiskare.

2. I ett experiment på Stormunnad bass användes en fångst-återfångstmetod där återfångstfrekvensen jämfördes mellan fisk som:
*hade simblåsa i svalget som punkterades (n=76)
*fisk utan simblåsa i svalget, sim blåsan punkterades ändå (n=49)
*fisk utan simblåsa i svalget som återutsattes utan punktering (n=159)

(n=antalet individer inom behandlingen)

Ingen skillnad i återfångst hastighet fanns mellan fisk med punkterad/icke punkterad simblåsa. Dock väldigt svårt att dra slutsatser från detta försök om man inte läst rapporten.


För de som inte vet kan jag skriva lite om simblåsan och varför just en fisk som gös är känsligare än ex. en gädda.

Physostomer och physoclister

Simblåsan anläggs under embryonalutvecklingen som en utväxt från främre delen av magtarmkanalen. Hos många arter avsnörs senare förbindelsen mellan simblåsan och svalget, och simblåsan blir då helt sluten. En sådan simblåsa kallas "physoclist". Hos andra arter blir förbindelsen (som kallas "ductus pneumaticus") kvar hela livet. Denna typ kallas "physostom".

När simblåsan skall tömmas hos en physostom fisk kan den helt enkelt spotta ut gasen via svalget (ni kanske sett en gädda "rapa" exempelvis). Simblåsan hos en physoclist fisk fungerar på ett annorlunda sätt och för att denna ska kunna tömma simblåsan krävs det att gasen kan diffundera ut till underliggande blodkärl, vilket är en mycket långsammare process vilket leder att fisken lättare blir tryckskadad vid exempelvis C&R fiske. Vad är då fördelen med öppen/stängd simblåsa? En nackdel med öppen simblåsa som gädda har är att den hämtar sin luft till simblåsan genom att snappa luft i ytan och svälja den, problemet är att dessa fiskar inte kan leva på så stora djup eftersom de inte kan ta med sig tillräckligt med luft för att få neutral flytförmåga då det blir tillräckligt djupt. Det finns även fördelar med öppen simblåsa, t.ex. kan ålen använda sin simblåsa som en enklare amfibielunga och andas med den! Bör även nämnas att simblåsor ser vitt skiljda ut mellan alla arter och många typer av specialiseringar, allt från att använda dom till lungor till att ha simblåsor som kan leva på tusentalsmeter av djup.

[Old Firehand]

Hallå.

Slängde ett snabbt öga åt litteraturen på området. Tyvärr verkade det inte som om någon av de artiklarna jag sökte fanns tillgängliga i de databaser jag har tillgång till, så jag kunde endast läsa abstrakts från två rapporter men redovisar lite resultat från dessa.

1. Detta är kanske den mest intressanta rapporten för gös då den undersöktes på en släkting, yellow perch (Perca flavescens).

I detta försök fångades abborren på 10 och 15m. Fångad abborre fick tre behandlingar mätning (kontrollbehandling), mätning+märkning och mätning+märkning+punkterad simblåsa. Efter fångst togs fisken till en odlingsanläggning för fisk för observation. Fisk som drillats hem enl. "trappstegsmodellen" dvs. att den pumpas hem i etapper hade lägre dödlighet än fisk som enbart drillades upp så snabbt som möjligt. Denna effekt var större för fisk fångad på 10m än 15m. Fisk med punkterad simblåsa hade en högre överlevnad än fisk med icke punkterad simblåsa. Efter försöket (eller under, vet ej) återutsattes märkt fisk med punkterad simblåsa som överlevde en längre tid och kunde återrapporteras via sportfiskare.

2. I ett experiment på Stormunnad bass användes en fångst-återfångstmetod där återfångstfrekvensen jämfördes mellan fisk som:
*hade simblåsa i svalget som punkterades (n=76)
*fisk utan simblåsa i svalget, sim blåsan punkterades ändå (n=49)
*fisk utan simblåsa i svalget som återutsattes utan punktering (n=159)

(n=antalet individer inom behandlingen)

Ingen skillnad i återfångst hastighet fanns mellan fisk med punkterad/icke punkterad simblåsa. Dock väldigt svårt att dra slutsatser från detta försök om man inte läst rapporten.


För de som inte vet kan jag skriva lite om simblåsan och varför just en fisk som gös är känsligare än ex. en gädda.

Physostomer och physoclister

Simblåsan anläggs under embryonalutvecklingen som en utväxt från främre delen av magtarmkanalen. Hos många arter avsnörs senare förbindelsen mellan simblåsan och svalget, och simblåsan blir då helt sluten. En sådan simblåsa kallas "physoclist". Hos andra arter blir förbindelsen (som kallas "ductus pneumaticus") kvar hela livet. Denna typ kallas "physostom".

När simblåsan skall tömmas hos en physostom fisk kan den helt enkelt spotta ut gasen via svalget (ni kanske sett en gädda "rapa" exempelvis). Simblåsan hos en physoclist fisk fungerar på ett annorlunda sätt och för att denna ska kunna tömma simblåsan krävs det att gasen kan diffundera ut till underliggande blodkärl, vilket är en mycket långsammare process vilket leder att fisken lättare blir tryckskadad vid exempelvis C&R fiske. Vad är då fördelen med öppen/stängd simblåsa? En nackdel med öppen simblåsa som gädda har är att den hämtar sin luft till simblåsan genom att snappa luft i ytan och svälja den, problemet är att dessa fiskar inte kan leva på så stora djup eftersom de inte kan ta med sig tillräckligt med luft för att få neutral flytförmåga då det blir tillräckligt djupt. Det finns även fördelar med öppen simblåsa, t.ex. kan ålen använda sin simblåsa som en enklare amfibielunga och andas med den! Bör även nämnas att simblåsor ser vitt skiljda ut mellan alla arter och många typer av specialiseringar, allt från att använda dom till lungor till att ha simblåsor som kan leva på tusentalsmeter av djup.

Hej Tobias " MastaPike " Fränström; Tack för ett bra och dokumenterat, uttömmande svar. Det innebär att det inte är någon större risk för fisken att försiktigt sticka hål på simblåsan om den är kraftigt uppblåst före återutsättandet. Rofl, att släppa en Gös vertikalt med huvudet före ner i vattnet bör, som du skriver, öka Gösens möjlighet att snabbt simma ner i djupet och återhämta sig. Står man upp i båten och släpper Gösen vertikalt med huvudet före kan det tänkas att den dyker ännu djupare...
Go for the Big Ones!
Old Firehand
www.trumman.com - där dina pengar räcker längst!