Havsvandrande gäddor

[Olof]

Dom leker ju i Rügen, men jag tror att dom gäddor som är födda där har ökad tolerans emot salt, ta en gädda ifrån t.ex Hornavan och släpp ut där och det blir inte samma resultat.

Bräckvattenslekande gäddor har problem över 8 promille att få rommen att kläckas. Det stämmer det du säger Alessandro, att gäddorna är av olika populationer är anpassade till olika salthalt. Men att Löddegäddorna vandrar upp beror på att de ska leka i sötvatten. Har nog inte med syreupptag att göra överhuvudtaget. Vad jag tror och har sett är att det är sötvattensmigrerande populationer i östersjön, och dessa kan inte leka i brackvatten, de är inte anpassade fysiologiskt för det. Det finns även brackvattenspopulationer, men de verkar minska stadigt där det är problem med rekryteringen (rommen utvecklas, ynglen kläcks, men påträffas inte sedan i hög utsträckning, dör förmodligen av svält, i problemområden som sthlms yttre skärgård, gotland samt kalmarsund) Vi måste vara rädda om våra bäckar och åar som mynnar i Östersjön...

[Alessandro]

Bräckvattenslekande gäddor har problem över 8 promille att få rommen att kläckas. Det stämmer det du säger Alessandro, att gäddorna är av olika populationer är anpassade till olika salthalt. Men att Löddegäddorna vandrar upp beror på att de ska leka i sötvatten. Har nog inte med syreupptag att göra överhuvudtaget. Vad jag tror och har sett är att det är sötvattensmigrerande populationer i östersjön, och dessa kan inte leka i brackvatten, de är inte anpassade fysiologiskt för det. Det finns även brackvattenspopulationer, men de verkar minska stadigt där det är problem med rekryteringen (rommen utvecklas, ynglen kläcks, men påträffas inte sedan i hög utsträckning, dör förmodligen av svält, i problemområden som sthlms yttre skärgård, gotland samt kalmarsund) Vi måste vara rädda om våra bäckar och åar som mynnar i Östersjön...

Tror minskningen också har att göra med att torsken minskat så dramatiskt
i Ö-sjön, torsk är nämligen ett passande byte för gäddan, bra kroppsform, inga vassa fenor som abborre/gös som kan fastna i halsen, simmar sakta och
är inte nån match för en sprinter som gäddan.

[elanen]

Man kunde lätt få den uppfattningen att havsvandrande gäddor och abborrar var en egen art.
Är väl inte bara i Skåne dom går upp i åar.
Finns det bara djup och ståndplatser. Är ju åar platser för fisk året om. Sen att det finns kust inom räckhåll med stora arealer med rovfisk. Blir det ju inte sämre.

[Olof]

Tror minskningen också har att göra med att torsken minskat så dramatiskt
i Ö-sjön, torsk är nämligen ett passande byte för gäddan, bra kroppsform, inga vassa fenor som abborre/gös som kan fastna i halsen, simmar sakta och
är inte nån match för en sprinter som gäddan.

Det kan vara en bidragande orsak, men att torsken har fiskats ut påverkar främst ekosystemet genom en topdown effekt. Skarpsillen som torsken förut åt ökar lavinartat, och vad äter skarpsillen? Jo djurplankton, och vad äter gäddans och abborrens yngel i första stadiet? djurplankton.. Gäddans yngel svälter ihjäl på kusterna. De gäddor som föds i bäckarna kan klara den kritiska första tiden, och sen bidra till ett kustbestånd. Djurplanktontätheter har minskat rejält sedan Östersjön blev skarpsillsdominerat jämfört med när det var torskdominerat.

[Brownie]

Det kan vara en bidragande orsak, men att torsken har fiskats ut påverkar främst ekosystemet genom en topdown effekt. Skarpsillen som torsken förut åt ökar lavinartat, och vad äter skarpsillen? Jo djurplankton, och vad äter gäddans och abborrens yngel i första stadiet? djurplankton.. Gäddans yngel svälter ihjäl på kusterna. De gäddor som föds i bäckarna kan klara den kritiska första tiden, och sen bidra till ett kustbestånd. Djurplanktontätheter har minskat rejält sedan Östersjön blev skarpsillsdominerat jämfört med när det var torskdominerat.

Svårt att tänka mig att gäddynglen skulle svälta ihjäl pga
födokonkurransen från den dominerande skarpsillen.
Det skulle ju även betyda att gäddan kan urskilja skarpsillen
och dess belastning på förotillgången.
Födokonkurrans har ju alltid funnits från den ena eller andra
arten.

Tror även det är att överskatta gäddans tankekapacitet att
mena den skulle kunna lägga sin rom så strategiskt att ynglen
skulle ha bättre födotillgång i åarna än i havet. Gäddan har
ju sedan urminnes tider (innan skarpsillens dominans) gått
upp i sötvattnen för att leka.
Jag tror den går upp och leker för att den har en nedärvd
instinkt att lägga sin rom på översvämmad mark nära vassen.

Alla som fiskat gädda i skärgårdens innervikar eller som klafsat
genom vassbältet längs en sjö en dag i mars, vet hur gärna
gäddan leker just där. Det plaskar ju precis överallt.

[lex]

"Tror även det är att överskatta gäddans tankekapacitet att
mena den skulle kunna lägga sin rom så strategiskt att ynglen
skulle ha bättre födotillgång i åarna än i havet. Gäddan har
ju sedan urminnes tider (innan skarpsillens dominans) gått
upp i sötvattnen för att leka.
Jag tror den går upp och leker för att den har en nedärvd
instinkt att lägga sin rom på översvämmad mark nära vassen."

Tror knappast att Olof menade att det var en uttänkt strategi från gäddans sida, utan att de bestånd som är genetiskt programerade att gå upp i åar och leka är en förutsättning för beståndet av kustgädda nu när skarpsillen konkurrerar om födan med yngeln från gäddorna som lekt i havet.

[Brownie]

Det är möjligt att han inte menade det.

Om det nu inte är en uttänkt strategi av gädda så
är ju alternativet att det skulle vara genetiskt förprogrammerat.
Precis som du säger.

Men det är föga troligt att förprogrameringen har ett direkt
samband med skarpsillens plötsliga dominans. Dominansen
är ju ett resultat av männikskans plötsliga ingrepp i ekosystemet.
Det är ju svårt att tänka sig att gäddan skulle ha ett slags inbyggt
eller förprogrammerat beteende som har ett samband med
mäniskans plötsliga inverkan i naturen.

Gäddan har ju fungerat oförändrat i miljontals år. Förändringar i
dess beteende har säkert tagit tiotusentals år. Jag tror att gäddans
drift att leka i söt, grunt och vassbevuxet grundområde har att göra
med bästa möjliga överlevnadschanser för dess avkomma.
Det är nog alla överens om.

Men jag tror inte att des vana att leka sött och grunt har att göra med
skarpsillens plötsliga dominans orskat av människans ingrepp att göra.

Ännu ett argument mot, är att skarpsillen äter på djup mellan
circa 4 och 30 meters djup, medan gäddyngel mumsar på
20-100 cm:s djup. De konkurerar alltså inte ens på samma område.

[lex]

Men jag tror att Olof menade att gäddan som lekte i brackvatten blev utkonkurrerad av skarpsill och de gäddor som växer upp i åar senare vandrar ut i brackvattnet och bidrar till att bibehålla en stam av brackvattengädda.

Sedan att skarpsillen och gäddyngel inte äter på samma ställen och därmed inte konkurrerar vet jag inget om. Men jag skulle tro att det kan vara så att om sksillen betar ner djurplanktonen så blir den totala massan i havet till antalet färre. Plus att det i många vatten kan bli algblomning och liknande problem med grumligt vatten etc som kan göra det svårt för gäddan att jaga då de ju jagar till stor del med synen.

[Olof]

Men jag tror att Olof menade att gäddan som lekte i brackvatten blev utkonkurrerad av skarpsill och de gäddor som växer upp i åar senare vandrar ut i brackvattnet och bidrar till att bibehålla en stam av brackvattengädda.

Sedan att skarpsillen och gäddyngel inte äter på samma ställen och därmed inte konkurrerar vet jag inget om. Men jag skulle tro att det kan vara så att om sksillen betar ner djurplanktonen så blir den totala massan i havet till antalet färre. Plus att det i många vatten kan bli algblomning och liknande problem med grumligt vatten etc som kan göra det svårt för gäddan att jaga då de ju jagar till stor del med synen.

Håller med till 100 %, exakt så jag menar. En teori nu som fiskeriverket jobbar med är just att skarpsillen betar ned djurplankton ute Östersjön, och att öppna kuststräckor är beroende av inflöde av djurplankton från Östersjön. Detta är inte verifierat än, men de områden som är drabbade har just öppna kuststräckor. I områden där det är skyddad skärgård verkar brackvattenlek fungera, och de områdena har troligtvis en intern produktion av djurplankton.
Många teorier, kul att folk skriver och tänker lite.

[Brownie]

Men jag tror att Olof menade att gäddan som lekte i brackvatten blev utkonkurrerad av skarpsill och de gäddor som växer upp i åar senare vandrar ut i brackvattnet och bidrar till att bibehålla en stam av brackvattengädda.

Sedan att skarpsillen och gäddyngel inte äter på samma ställen och därmed inte konkurrerar vet jag inget om. Men jag skulle tro att det kan vara så att om sksillen betar ner djurplanktonen så blir den totala massan i havet till antalet färre. Plus att det i många vatten kan bli algblomning och liknande problem med grumligt vatten etc som kan göra det svårt för gäddan att jaga då de ju jagar till stor del med synen.

Okej! Nu hajar även jag vad han menar. Om nu skarpsillens
belastning på födan leder till hot mot gäddbestånden får
forskarna avgöra.

Och vad det gäller Olofs teori om betydelsen av gäddans syn
i dess jaktstrategi så kan jag säga att sidolinjen leder den
fram till bytet tills den kan se den och därmed hugga.
Det kan man läsa i Olle W. Nilssons bok "varför hugger inte fisken".
Gammal som gatan men baserad på fakta och iaktagelser i
akvarier.

Klart att varken fisk eller människa gillar att vara i algblommigt
vatten med för gäddans del tror jag mest att
syrebrist, brist på bytesfisk och igenslemmade gällar är det som tränger
den ifrån de blommande områdena. Algblommningen kan ju täcka hela
ytter och innerskärgården så vart ska gäddan ta vägen?