fiske, en dyr hobby och livsstil?

[Gösta]

Ett tips är att skaffa hästtjej. Det bästa för fisket är ju självklart att inte ha tjej alls men k..en ska ju ha sitt som Frank Andersson så fint uttryckte det för några år sen
Hushållsekonomin blir ju inte den bästa Men med lite planering och smarta köp som Micke så klokt uttryckte det ovan får man det att gå ihop. Det viktiga är att få loss tiden till sin kära hobby och själavård. Med hästtjej är detta absolut inga problem då du knappt ser röken av henne. Å andra sidan får man bra kvalitetstid när man väl ses och man sliter inte lika hårt på förhållandet. Ser hur mina andra fiskevänner plågas när dom måste förhandla till sig tid och måste skramla ihop timmar till fiskekontot. Ofta pga att sambon inte har något eget fritidsintresse. Så mitt tips är att skaffa en livskamrat med ett brinnande intresse för sin hobby som bör kosta lite. Sen är det inga problem att motivera sina inköp samt hitta tid att åka ut.

En annan viktig aspekt för mig är att alltid ha medett miljötänk i mina inköp samt resor. Vill ju göra så liten negativ påverkan som det går på miljön. Här tycker jag fler av våra fiskebröder borde tänka till lite mer. Köra på alkylatbensin så mkt ekonomin tillåter. Ro båten eller köra elmotor kortare transportsträckor. Rannsaka sig själv om man verkligen behöver köpa 10 beten till eller skaffa det senaste spöt för att få 7% mer känsla. Köpa svensk utrustning/båtar i den mån det går. Svårt idag när nästan alla har sina fabriker utomlands. Sist men inte minst borde fler folk utforska sina sjöar i närområdet. Finns fortfarande guldkorn att upptäcka och man måste inte gå över ån efter vatten. För mig är det mkt mer värt att fånga storfisken i hemmavattnet än att fånga en fisk som kanske är lite större men som jag åkt runt halva landet för att fånga. Lev väl och ut och fiska miljömedvetet mina vänner så vi kan lämna efter oss denna hobby till nästkommande generationer.

Varför inte en tjej som gillar att fiska..?

[Leon]

Har kommit till insikt att det blir inte roligare med fler prylar därför gör jag mig av med lite grejer, går tillbaka till det stadiet där man hade färre prylar och försökte bli bättre på att använda dem istället för 78 olika tekniker.

[lausvik]

Jag gillar krizz inställning (även om jag tycker att en särbo bosatt vid attraktiva fiskevatten och med oregelbundna arbetstider är en bättre lösning). Fiske behöver inte var en prylsport eller särskilt dyrt. Att fiska är i vårt land på många ställen alldeles gratis. Det är något vi har anledning att vara tacksamma över och ta vara på. En användbar fiskeutrustning kostar inte särskilt mycket. I går, tex, såg jag några fullt nvändbara rullar som såldes för 125 kr/st. Det skulle gå lika bra att fånga fisk med någon av de rullarna som med, tex, en Shimano Stella för mer än trettio gånger så mycket. Man väljer själv (efter intresse, plånbok och de övriga prioriteringar man måste göra) hur dyr ens hobby ska vara. Jag vill påstå att det, om man äter fisk, fortfarande är möjligt att få fisket att gå med plus rent ekonomiskt (om man är hyfsat duktig och inte räknar den nedlagda tiden som en kostnad). Fisk är ju rätt dyr man numera. Att man sedan utan problem kan ruinera sig på fisket eller bränna tiotusentals kronor i månaden är en helt annan sak. Det kan man ju på i princip vilket intresse som helst om man ger sig tusan på det.

[Pennywise]

Mitt barndomsintresse för att fiska gädda återuppväcktes hösten 2012. Tidigare hade jag fiskat ungefär som vilken svensk campingfiskare som helst: I ljumma sommarkvällar från land med ett billigt teleskopspöset från Biltema och ett skeddrag i beteslåset.
Jag insåg ganska snart att en ny fiskeutrustning behövdes om jag skulle börja fiska mer. Första inköpet var ett gäddsetpaket med Mitchellrulle och -spö från Dogger. Till en början använde jag mig av en liten fiskeväska med axelrem som jag ärvt från min morfar. Den innehöll några Myranlådor med gamla spinnare och skeddrag (de största på 25 gram). Men både nyfikenheten på de nya dragen på marknaden och att de befintliga dragen var lite ålderstigna och, framför allt, för lätta för att kasta långt, gjorde att jag började köpa på mig nya beten.
De första inköpen handlade om lite nya fräscha skeddrag upp till 40 gram, Savagears 4-play wobblers, Svartzonkers spinnerbait och Mcmio tail. Egentligen var det väl bara skeddragen som jag visste hur de skulle fiskas, vilket fick till följd att tailbetet sattes i botten ganska omgående. De flesta nya dragen förvarades i morfars axelremsväska, fortfarande i sina orginalförpackningar.
Några gäddor blev det också. Intresset för gäddfisket hade nu åter tänts. För första gången började fiskepassen handla om flera timmars metodiskt och koncentrerat fiske, research av sjökort och kartor för att hitta lämpliga fiskeplatser och muntert trotsande av vädrets makter - i stället för att som tidigare gå ut kasta ett par timmar på måfå med skeddrag under högsommarkvällar då förhållandena egentligen inte var goda (för gäddfisket).
Under den kommande vintern och tidiga våren började jag sätta mig in i gäddfiskets teoretiska delar. Researchen skedde bland annat genom att läsa aktuella och arkiverade trådar på Fiskesnack, kolla Youtubefilmer, läsa fisketidningar och söka på google. Ganska snart började jag få upp ögonen för att gäddfisket handlade om att fiska med olika tekniker och beten beroende på årstid, väderlek och vattendjup.
För mig hade teknikerna för gäddfiske dittills handlat om spinnfiske kontra trolling. Eftersom att jag inte hade tillgång till båt föll valet naturligt på spinnfisket. Men under inläsningsperioden under vintern och våren fick jag upp ögonen för jerkbaitfisket.
Visst hade jag hört talas om jerkbait tidigare. Jag visste att man "slår" med spöt, men vad det innebar i praktiken hade jag inga kunskaper om. Men imponerad av "Gäddfeber" och liknade Youtubefilmer med monstergäddor kändes just denna teknik som ett naturligt nästa steg från spinnfisket. Jag köpte det mest prisvärda jerkbaitfiskeset jag kunde hitta, ett antal standardjerkbaits i olika färger och en jerkbaitlåda. Sedan tittade jag på bland annat Trummans utmärkta instruktionsfilm om jerkbaitteknik på Youtube flera gånger.
Våren kom sent 2013, samtidigt som mitt intresse för gäddfiske bara blev starkare. Så snart isen lossat var jag ute. Enligt nätets experter var gäddan då köldstel och skulle fiskas med långsam inspunna gummibeten och spinnstopp. En låda med gäddjiggar införskaffades till spinnsetet.
Gäddfisket slukade i stort all ledig tidig under våren och sommaren. Samtidigt fick jag ett jobb med bra lön och hade minskat mina tidigare krogbesök, med tillhörande notor, till noll.
Med pengar på fickan och alibit att det alltid var bättre att lägga pengar på en hobby än på krogen utökades fiskeutrustningen kontinuerligt, så väl vad gäller beten som annan material. Vad gällde beten besökte jag Carlssons i Vasastan, som hade utförsäljning under sommaren, så ofta att jag började komma på god fot med den annars sunt reserverade innehavaren. Webbutikernas rea-avdelningar inventerades även de grundligt.
I slutet av sommaren hade jag BFTs jerkbaitbag med fyra väl fyllda lådor med beten. Två av lådorna hade jerkbaits (fem bj, tre salmo och diverse annat), två av lådorna hade spinnfiskebeten (skeddrag, bombers, westin jerk och så vidare). Och så var det lådan med gäddjiggar, som nu också innehöll mindre jiggar för gös och abborre.
Under sommaren började också Mitchell-rullen fallera, så jag blev tvungen att skaffa en ny rulle till det ursprungliga setet. Innan hade jag dock hunnit byta lina en gång och spolat upp lina på en extraspole (har kvar rullen för eventuellt gäddmete). Valet föll på Penn Sargus, som sades vara mer robust, med ny lina på spole och extra spole.
Under den tidiga hösten stod jag alltså med en jerkbaitutrustning och ett lätt gäddspinnset för beten upp till -60 gram och BFT-väskan med två lådor beten till vardera set, plus jiggarna.
Men något fattades: Ett tyngre gäddspinnset. Jag spinnfiskade en del tyngre beten, som Super Sandra-jiggar, spinnerbaits och tailbeten, med jerkbaitsetet. Men framför allt det korta, styva jerbaitspöets begränsade kastlängd gjorde att jag började titta på annat.
I mitten på september köpte jag en Shimano Calcutta 301 D och ett spinnspö som anses vara ett av de bättre på marknaden. Prislappen hamnade på strax över 4 000 kronor, med lina. Till detta köpte jag några Salmo Fatso på rea, några spinnerbaits och några plus 20 cm-shadjiggar. Jag hade två wolftails på 23 cm sedan tidigare, som jag köpt "av misstag" till jerkbaitsetet.
Sedan hösten 2012 till i dag har jag alltså gått från Biltemas teleskopspö med små skeddrag och spinnare i en liten axelremsväska till:
* Ett lätt spinnfiskeset (haspel) för gädda, en Penn Sargus samt två BFT Jerkbaitlådor med drag och en låda med jiggar.
* Ett jerkbaitset med två BFT Jerkbaitlådor med jerkbaits (naturfärgade, ljusa, skrikiga).
* Ett tyngre spinnfiskeset för gädda med en låda Salmo Fatso, större tailbeten, större shadjiggar och spinnerbaits.
Till detta kommer BFT-väskan, Savagear XL-håven, tafsmaterial, stingermaterial, några verktyg, solglasögon, Berkleys digtalvåg, snabblim, krokar, samt en uppsättning vettiga outdoorkläder (byxor från Haglöfs, tre fyra underställ, två par skor, soft shell jacka etc).
Jag känner mig kluven.
Å ena sidan är jag nu väl utrustad och kommer troligen inte att behöva göra tyngre investeringar (som rulle och spö) kommande säsong. Några beten, linbyten, spötoppar och tafsar (har i och för sig material att göra egna nu) är väl oundvikligt att köpa på sig.
Å andra sidan rör det sig om inköp för väldigt höga belopp under bara ett och ett halvt år. Grovt räknat handlar det om i alla fall 15 000 kronor - antagligen mer.
Det sistnämnda känns jobbigt, då jag nu är arbetslös. Kanske skulle pengarna ha varit till bättre nytta på annat håll nu när min ekonomi krymper väsentligt. Kanske tappade jag kontrollen över vad som är rimligt att spendera på att dra upp några gäddor.
Men det har varit förbannat roligt.
Plötsligt laddas var färgskiftning i vattnet, var överhängande gren, var blekgul vasskant, var svagt uppskjutande sten, var förändring i vädret med värde. Mitt livs första gös landades en varm sommarnatt strax efter att solen sänkt sig i purpur. Mitt livs största gädda svepte med sin mäktiga stjärtfena iväg mot fortsatt liv från en badbrygga i Mälaren. I år hoppas jag på en silverblänkande havsöring eller en kiloabborre.
Behövs det en ny Shimano Stradic, ett 7-28 g-klassat toppspö och en låda lätta beten för det? Eller blir det kanske Penn Sargusen och morfars gamla skeddrag och spinnare som får duga?

Skitfiske.

[swiss_army_knife]

Jag har haft sambo länge nu å när jag skaffa båten 2012 fiska jag nästan en dag varje helg ibland 2dagar utan problem. på sommaren även kvällar med min sambo. Men sen vi fick våran dotter samma år, även anledningen jag skaffa båt va för att det va nu eller aldrig, innan hon föddes kände jag. Nu fiskar jag varannan helg en dag å det är jag nöjd med, med tanke på situationen, (även om jag vill fiska betydligt mer) men att bara få komma ut på sjön i vilket väder som helst den dagen är helt underbart. Jag kommer försöka få dotter fiske intresserad så småningom. Har t.ex tagit några wobbler å jiggar å gett henne å leka med (utan krokar såklart) hon älskar att bada med dessa, hon har även ett ismetespö (söndrigt) som hon leker slå pappa och mamma med, också positivt haha. Hon har även vart med i båten i somras älskade att åka, men inte när vi skulle fiska då blev det stora sjölarmet på sjön, så det va bara att åka runt runt å göra henne lycklig.

Sen när det kommer till pengabiten så gör jag så att jag gör alla "större" inköp i april efter min födelsedag. Då har jag sparat i nästan ett år några hundra varje månad i snitt. Så efter jul börjar jag kolla upp på sajter och i min lokala fiskeaffär va jag är i behov av Rullar, spön, drag, eller va det nu behövs, då har jag mycket tid och göra (listor) (blir alltid för mycket) men då får jag helt enkelt sitta å fundera starkt på vad jag verkligen behöver å vill ha, beroende av budgeten. Anledningen till att detta började va att jag spontan köpte mycket i början å pengarna tog snabbt slut efter räkningarna va betalda å det va inte populärt hos sambon. Så nu sparar jag som sagt å har alltid pengar på kontot så sambon är tyst å jag kan se framemot att handla i april det jag är i behov av. Sen såklart blir det alltid nåt drag här å lite krimskrams där när man kastat bort ett drag man älskar å vill ha ett nytt eller tafsmaterial å dylikt behövs. Men inga stora sponta köp längre och det uppskattas här hemma. Så nu i april ska jag köpa en ny Predator rulle, fiskekläder några Buster Jerks papegojfärg bästa dra jag haft men kastat bort 3st så måste bunkra upp, se får vi se om det finns pengar till mer eller om jag får vänta ett år till.......

[gabbu]

Fiske är en dyr hobby som bara blir dyrare eftersom jag hela tiden vill ha bättre prylar, större båt etc. Vettefan om det är roligare nu. Nån gång måste ju ens "vansinne" ta slut.
Mycket av glädjen ligger i förväntan och att vara på rätt plats vid rätt tid.
Får skylla på konsumtionssamhället vi lever i...
Men handen på hjärtat: var inte fisket roligare förr? när man inte släpade med sig lika mkt grejer ut?

[Chrisse]

Jo fiske är ju så dyrt som man gör det till. Kan kosta massor eller inget. Men ett är säkert det är betydligt billigare än min förra/andra intresse som är dragracing

[byggarn]

Fiske är en dyr hobby som bara blir dyrare eftersom jag hela tiden vill ha bättre prylar, större båt etc. Vettefan om det är roligare nu. Nån gång måste ju ens "vansinne" ta slut.
Mycket av glädjen ligger i förväntan och att vara på rätt plats vid rätt tid.
Får skylla på konsumtionssamhället vi lever i...
Men handen på hjärtat: var inte fisket roligare förr? när man inte släpade med sig lika mkt grejer ut?

Jag tror att det är likadant med de flesta fritidsverksamheter.....när det gått så långt att man börjar inse att man kanske lägger mer tid och pengar på just den verksamheten än man egentligen har ....då börjar lite grand av toppen på det roliga försvinna....och visst är det lätt att köpa på sig för mycket, inte minst på grund av den mer intensiva marknadsföring som bedrivs i media i dag och hur lätt det är att nås av all reklam om "måste ha" prylar via internet m.m
Men handen på hjärtat...var det egentligen roligare förr,när man kunde inse att man inte hade grejer som riktigt räckte till???

Men skämt åsido,det är som det gamla ordspråket lyder: "för mycket och för lite skämmer allt..."

[stahre87]

Det vi inte får glömma här är, "att den som har mest grejer när den dör vinner"
Viktig faktor

[anders@gäddfiske.se]

Och jag tänkte precis tvärtom, den som samlat minst skrot när han dör vinner...

Det kanske är dags för en ny trend, minimalistiskt fiske, bara dom prylar som verkligen behövs?

(Jag ligger själv jäkligt risigt till vad gäller skrotsamlandet)