Här kommer en big game rapport från Thailand där jag spenderat mina 3 senaste veckor. Ha i åtanke när ni läser rapporten att jag lider av jetlag och tröttheten är överhängande.
Tre veckors semester i det asiatiska paradiset låter ju helt klockrent i mångas öron, självklart om man bortser från att vi hade 2 soldagar av 21 möjliga, inbrott på rummet och mobiler, kontokort, kläder, mp3 spelare, pengar och allt annat av värde stals till det ska tilläggas att den thailänska polisen pratar ingen engelska och åker vespa.
Men fiska skulle ingen kunna hindra oss ifrån.
Vi hade kikat runt lite på nätet innan den 12 timmar långa resan ner och allt såg seriöst ut men vi var fast beslutna att inte springa rakt in i en turistfälla så vi stämmde av läget med en del företag på plats och valde till slut det som vi uppfattade som mest seriöst. Min fiskekamrat för dagen, en rutinerad man av brittisk härkomst gjorde klart för kaptenen innan avfärd från hamnen att vi var rutinerade fiskare och vi hade betalat för att få fiska och inte att guiden skulle fiska åt oss, efter mycket kroppsspråk och lite prat uppfattade vi att han hade förstått oss.
Dagens destination gick rakt ut i havet i västlig riktning från Phuket och 3 timmars resa fram till den kant vi skulle trolla vid. Inte vilken kant som helst utan det gick från 90 meter ner till 200 meter och området skulle vara berikat på Sailfish och Marlins enligt våran Thailänska guide.
Riggen var 6 spön som vi fiskade med 35-40cm stora gummi bläckfiskar, 2 rappala magnum i klassiskt rödvitt och vit-orange och på mitten spöna hade vi häcklor med mindre bläckfiskar. Under förmiddagen hade vi enbart ströhugg på häcklorna och vi drillade några tonfiskar med 4-5 kg på topp. Otåligheten som började krypa i kroppen var delad med min engelske fiskekamrat när skulle drömhugget komma?! vad vi inte visste var att det skulle komma och det skulle komma två gånger om!
Det var dags för lunch och vi disskuterade tackelbyte med guiden när nån skrek i radion på obegriplig thai och kapten skrek upphettsat tillbaka, jag och den brittiska killen ( Scott ) utbytte några fundersamma blickar medan guiden förklarade för oss att det var den andra båten som hade rapporterat att dom drillade en Blue Marlin av fin kaliber.
Vi avslutade lunchen väldigt snabbt och gick ut på akterdäck igen, jag och Scott var i full färd med att veva in hecklorna för att byta till yttligare 2 vobblers när hugget kom, Linutlösaren på höger arm hade smällt och rullen gav från sig ett skrik som gav mig gåshud guiden som hade händerna fria kastade sig över spöt likt en panter, skriket vart högre och högre sen stannade den upp och guiden gjorde ett par mothugg och sedan en kort rusning och linan gick av, smällen när den grymt grova nylon linan smällde var obeskrivligt och tomheten var enorm och guiden skrek rakt ut i besvikelse.
Dagen fortlöpte med några Tonfiskar som följd innan det var dags för nästa hugg som kom på höger trollingarm men vi han knappt reagera innan den var borta, fisken hade tagit betet från sidan och sedan fortsatt och trasslat in sig i linan på insidan av den enligt guiden och återigen en stor besvikelse och tomhet fyllde kroppen.
Det var dags för hemgång och tre timmar resa innåt land.
Vi sa inte mycket under hemfärden men blickarna var långa och tomma.
Tre veckors semester i det asiatiska paradiset låter ju helt klockrent i mångas öron, självklart om man bortser från att vi hade 2 soldagar av 21 möjliga, inbrott på rummet och mobiler, kontokort, kläder, mp3 spelare, pengar och allt annat av värde stals till det ska tilläggas att den thailänska polisen pratar ingen engelska och åker vespa.
Men fiska skulle ingen kunna hindra oss ifrån.
Vi hade kikat runt lite på nätet innan den 12 timmar långa resan ner och allt såg seriöst ut men vi var fast beslutna att inte springa rakt in i en turistfälla så vi stämmde av läget med en del företag på plats och valde till slut det som vi uppfattade som mest seriöst. Min fiskekamrat för dagen, en rutinerad man av brittisk härkomst gjorde klart för kaptenen innan avfärd från hamnen att vi var rutinerade fiskare och vi hade betalat för att få fiska och inte att guiden skulle fiska åt oss, efter mycket kroppsspråk och lite prat uppfattade vi att han hade förstått oss.
Dagens destination gick rakt ut i havet i västlig riktning från Phuket och 3 timmars resa fram till den kant vi skulle trolla vid. Inte vilken kant som helst utan det gick från 90 meter ner till 200 meter och området skulle vara berikat på Sailfish och Marlins enligt våran Thailänska guide.
Riggen var 6 spön som vi fiskade med 35-40cm stora gummi bläckfiskar, 2 rappala magnum i klassiskt rödvitt och vit-orange och på mitten spöna hade vi häcklor med mindre bläckfiskar. Under förmiddagen hade vi enbart ströhugg på häcklorna och vi drillade några tonfiskar med 4-5 kg på topp. Otåligheten som började krypa i kroppen var delad med min engelske fiskekamrat när skulle drömhugget komma?! vad vi inte visste var att det skulle komma och det skulle komma två gånger om!
Det var dags för lunch och vi disskuterade tackelbyte med guiden när nån skrek i radion på obegriplig thai och kapten skrek upphettsat tillbaka, jag och den brittiska killen ( Scott ) utbytte några fundersamma blickar medan guiden förklarade för oss att det var den andra båten som hade rapporterat att dom drillade en Blue Marlin av fin kaliber.
Vi avslutade lunchen väldigt snabbt och gick ut på akterdäck igen, jag och Scott var i full färd med att veva in hecklorna för att byta till yttligare 2 vobblers när hugget kom, Linutlösaren på höger arm hade smällt och rullen gav från sig ett skrik som gav mig gåshud guiden som hade händerna fria kastade sig över spöt likt en panter, skriket vart högre och högre sen stannade den upp och guiden gjorde ett par mothugg och sedan en kort rusning och linan gick av, smällen när den grymt grova nylon linan smällde var obeskrivligt och tomheten var enorm och guiden skrek rakt ut i besvikelse.
Dagen fortlöpte med några Tonfiskar som följd innan det var dags för nästa hugg som kom på höger trollingarm men vi han knappt reagera innan den var borta, fisken hade tagit betet från sidan och sedan fortsatt och trasslat in sig i linan på insidan av den enligt guiden och återigen en stor besvikelse och tomhet fyllde kroppen.
Det var dags för hemgång och tre timmar resa innåt land.
Vi sa inte mycket under hemfärden men blickarna var långa och tomma.
Bifogade filer
sigpic
Kommentera