I väntans tider...

[Jock Scott]

Håller med. Sådana kräk ska ta en fet dos av sin egen medicin. Finns en annan och lika avskyvärd variant på det du råkade ut för med den där spån skallen. Det är när man precis har landat en fisk och det kommer någon ( sätt in lämplig svordom här ) ! Stolle rusande och nästan sätter sig i knät på en och börjar att fiska. C&R i all ära, men en sådan ful fisk kliar det i fingrarna att få bonka!

Fisk som hoppar på det sättet bryr jag mig aldrig om att ens försöka att fiska på nu mer. Det är stressad fisk av någon anledning? Vilken mycket sällan lär hugga.

[Troll]

Jag orkade inte riktigt med att ta det bråket som lär ha uppstått om jag börjat käfta... och han hade ändå landat "min" fisk, klockan var runt 23, och jag var pisstrött efter en heldags fiske... Men ser jag gubbjäveln igen (lär hända, han och några andra verkar mer eller mindre bo där) så blir det ingen etikett från min sida...

Jock:
Är det stress alltså? Tjeck!

[Troll]

För övrigt är jag grymt nöjd med BigDaddy-linan... astronomisk skillnad i räckvidd jämfört med Scierra Pike Line.
Ingen krokodil som klev på, men fick iaf iväg en av de tyngre flugorna 15+ meter, det bäddar ju för lite större framtida möjligheter.

[haggis82]

När fisken tokhoppar, så kan det vara syrebrist. Har även hört att de gör så för att "slå" loss löss. Men så klart även stress och andra saker.

[mojoman]

jagad fisk hoppar, kanske va en gädda efter den.....ibland kan man se löjor flyga o fara ute på sjön när abborren är på jakt. Samma sak med elritsor om de blir jagade

[Troll]

Skulle vilja se den gädda som är stor nog att i just den poolen ( halvmeterdjupt, rätt strömt vatten, ont om gömställen för större fisk) jaga upp kilo-stora bågar..

Revirstrider kanske? Det stod ju tre-fem bågar i det området (5x10 meter kanske).

Nå, hur var det med det där mothugget på torrflugenapp? Hur många sekunder måste isen i magen vara? Alla tips mottages tacksamt.

[Jock Scott]

Jag orkade inte riktigt med att ta det bråket som lär ha uppstått om jag börjat käfta... och han hade ändå landat "min" fisk, klockan var runt 23, och jag var pisstrött efter en heldags fiske... Men ser jag gubbjäveln igen (lär hända, han och några andra verkar mer eller mindre bo där) så blir det ingen etikett från min sida...

Jock:
Är det stress alltså? Tjeck!

Ja, det är stress. I går i Björka hade vi ett par sådana bågar som hade upprepade hopp uppvisningar på ungefär samma ställe.
Kan vara allt från ny fisk som är litet orolig över den nya miljön till gammal som som blir irriterad av att den nya firren far runt och stökar. Och till parasiter eller syre brist / för varmt i vattnet för att fisken ska tycka att det är trevligt t.ex.

Ca. 2 sekunder, är lagom att vänta innan man lyfter spöt. Eller använda den gamla, torrfluga, mothuggs ramsan God - save - the - queen i snabb takt.

[Jock Scott]

I går var jag som sagt och fiskade i Björka igen. Tyvärr så blåste det en hel del så det finns inte mer än ett par lugnare fickor där man slapp ducka för linan i mot eller medvinden. Vak, var det nästa obefintligt med. Lyckades iaf. klämma en 1.4 kg båge på en svart Klinkhammer # 12 under den sena eftermiddagen och tappa en annan, hyfsad båge efter några sekunders kamp på kvällen på samma fluga.

Blir mer och mer förtjust i att fiska båge med mitt klass 3 kit. Det ger P&T fisket en helt ny dimension. Och varje gång jag nu mer blir tvungen att ta till min # 5 utrustning så känns spöt som en påk.

Skulle dock aldrig drömma om att använda en # 3 utrustning till catch and release, eftersom det tar för lång tid att köra en kilo fisk eller större på denna utrustning.

[Haspelmannen]

Var idag på långvandring genom ett naturreservat utanför där jag bor. På tillbakavägen tog jag vägen hem längs med Svartån. Stannade till vid en kort och liten strömsträcka där jag åt andra halvan av min matsäck. Då fick jag se vak av fisk som tog precis under ytan. Började spana som den fiskenörd man är och såg ett stim färnor av fin kaliber.
Naturligtvis packade jag ihop och traskade raskt hem och packade ihop flugfiskegrejerna och cyklade tillbaka.

Jag provade med att sätta på en Adam st. 14 och pang satt den första färnan med en vikt på ca kilot.
Sedan blev det svårt med de andra. Jag satte på två olika spiders och march brown utan resultat, trots att flugorna kom mitt framför nosen på dem. Färnor är även dom svårflörtade.

Men så slog det mig att jag inte provat min favoritnymf, min svarta med guldskalle. Hur idiotisk kunde jag vara som inte tänkt på det från början.

Min svarta nymf knöts på och pang satt andra färnan som gav en rejäl fight. En vacker bjässe på ca 2 kg.
Sedan dröjde det inte länge fören nr. 3 tog min svarta nymf. Men det hade då ingen lust att hamna i håven. Den gjorde en rejäl rusning och siktade in sig på ett träd som hängde ut över vattnet med grenverk under utan. Det vara bara att gilla läget att se den rusa in bland grenverket och se tafsen flyga tillbaka, trots försök att försöka stoppa den.





Här rusade den 3:e färnan in och lossnade.

[Jock Scott]

Läckert! Det du berättar gör mig sugen på att testa Färna.