Ursprungligen postat av diedose
Visa inlägg
Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder.
Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.
Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.
Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.
Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.
Källor :
Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Rapport 4830. Naturvårdsverket 1997.
Mat, miljö, rättvisa. Köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen. Jens Holm, Förbundet djurens rätt, 2000.
Life Cycle Assessment of Milk Production – A Comparison of Conventional and Organic Farming. Christel Cederberg, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK 1998.
The Amazon Towards the "Soybean Cycle". Renata Carvalho. Amazonia Papers, Friends of the Earth, Amazonia Program 1999.
A Diet for a New America. John Robbins. Stillpoint Publishing 1987.
En bransch i gungning. Sven Ståhl. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.
Kött åt de rika gör jorden fattigare. Alan Thein Durning och Holly B. Brough, Tillståndet i världen 92. Worldwatch Institute.
Miljöstörningar och hälsa. Naturvårdsverket 1993.
Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot. Claes Bernes. Naturvårdsverket 1993.
Rovfiske ödelägger haven. Hans Hellberg. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.
Världsfisket i kris. Susanna Baltscheffsky. WWF Eko 3/96.
Ät för livet! Förbundet Djurens Rätt/Svenska Vegetariska Föreningen 1997.
ÄT SMART – hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra. Centrum för Tillämpad näringslära 2001.
Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.
Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.
Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.
Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.
Källor :
Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Rapport 4830. Naturvårdsverket 1997.
Mat, miljö, rättvisa. Köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen. Jens Holm, Förbundet djurens rätt, 2000.
Life Cycle Assessment of Milk Production – A Comparison of Conventional and Organic Farming. Christel Cederberg, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK 1998.
The Amazon Towards the "Soybean Cycle". Renata Carvalho. Amazonia Papers, Friends of the Earth, Amazonia Program 1999.
A Diet for a New America. John Robbins. Stillpoint Publishing 1987.
En bransch i gungning. Sven Ståhl. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.
Kött åt de rika gör jorden fattigare. Alan Thein Durning och Holly B. Brough, Tillståndet i världen 92. Worldwatch Institute.
Miljöstörningar och hälsa. Naturvårdsverket 1993.
Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot. Claes Bernes. Naturvårdsverket 1993.
Rovfiske ödelägger haven. Hans Hellberg. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket.
Världsfisket i kris. Susanna Baltscheffsky. WWF Eko 3/96.
Ät för livet! Förbundet Djurens Rätt/Svenska Vegetariska Föreningen 1997.
ÄT SMART – hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra. Centrum för Tillämpad näringslära 2001.
okej
Lämna en kommentar: