Jerkbaitfisket har växt och blivit en populär fiskemetod i dessa dagar. De viktigaste argumenten för detta fiskesätt är att fiskaren använder sig av ett betydligt aktivare fiske än vad som kan uppnås med det ordinära spinnfisket. Här gäller det att själv påverka betets gång för att nå bra resultat och få utdelning. Men det finns nackdelar, vid första anblicken går det att likställa mycket i praktiken med ryckfiske. Jag vet inte riktigt hur väl informerade länsstyrelse och fiskerättsinnehavare är om detta fiskesätt i deras vatten. Därfor kontaktade jag den statliga myndigheten - Naturvårdsverket för att få igång en diskussion. Jag lägger in mitt mail nedanför, dock fick jag ett autosvar om att de för tillfället är på tre veckors semester.
Bifogade bland annat dessa bilder, som visar att fisk felkrokas på sina naturliga rörelsemönster, och att därmed jerkbaitfiskarna är krafitgt överrepresenterade att kroka fisk på andra ställen än i mun- och svalj:
Nå, vad tycker ni, bör man tänka om gällande stora krokstorlekar och häftiga rörelser när man är väl medveten om konsekvenserna? Riskerna finns att ett fortsatt legitimerande av detta orättfärdiga fiske för med sig att ryckfisket blir accepterat rent etiskt och moraliskt´.
Hejsan
Jag visste inte riktigt vilken ansvarig myndighet, som vore bäst lämpad
att vända sig till angående en anmärkning på det svenska sportfisket.
Så jag prövar hos er. Är det möjligt, vidarebefordra gärna mitt
meddelande, alternativt tipsa om vart jag istället skall vända mig för att
hitta lämplig sakkunnig inom området. Hur som helst, jag har en synpunkt på en
relativt ny sportfiskemetod, som blommat upp de senaste åren
-"Jerkbaitfisket". Det är en metod som står nära det klassiska
spinnfisket, dvs vanligt fiske med spö och drag. Men det är mycket som
skiljer sig, "jerk" på Engelska står för innebörden med hela fisket
-"rycka,skaka", vilket alltså utgör tekniken och tillvägagångssättet.
Istället för att betet, och linan vevas in rycker man nu med korta spön
för att skapa grova rörelser.
Argumenten för detta fiske brukar vanigtvis vara att man likt flugfiskarna
vill kunna fiska mer aktivt, genom att själv stå för betets gång i
vattnet. Men det finns stora markanta skillnader: En flugfiskare fiskar i
regel, med få undantag nedströms för att inte riskera att felkroka en fisk
vilket strider mot etik och moral. Använs mending(hemtagning av betet mot
fiskaren) används mindre krokstorlek på lugnare vatten för att inte
riskera att fisk felkrokas. Trots det faktum att en fluga alrig kan mäta
sig med jerkbaitfiskarens wobblers i storlek. Jerkbaitfiskaren använder
sig vanligtvis av beten på upp till 75 - 125 gram försedda med minst två
trekrokar av de största storlekarna. Jag undrar om fiskerättsinnehavare
och länsstyrelsen är medvetna om detta ryckfiske och dess konsekvenser,
när tunga beten plogar i vattnet med häftiga rörelser.
Restruktioner vore kanske ett användbart medel, som skulle göra att
fiskaren är skyldig att gå ner i krokstorlek alternativt ta bort en av
3-krokarna som annars skadar fisken onödigt. Det som fick mig att
ifrågasätta moralen med denna sportfiskemetod är alla fiskar som krokas i
rygg, mage av "misstag" på grund av en kraftig hemryckning som annars är
till för att locka rovfiskar till hugg, då krokad i mun och svalj. Bifogar
bilder på braxen - en karpfisk, som annars inte ens hugger på drag, men
som nu felkrokats.
MVH/TIM
Jag visste inte riktigt vilken ansvarig myndighet, som vore bäst lämpad
att vända sig till angående en anmärkning på det svenska sportfisket.
Så jag prövar hos er. Är det möjligt, vidarebefordra gärna mitt
meddelande, alternativt tipsa om vart jag istället skall vända mig för att
hitta lämplig sakkunnig inom området. Hur som helst, jag har en synpunkt på en
relativt ny sportfiskemetod, som blommat upp de senaste åren
-"Jerkbaitfisket". Det är en metod som står nära det klassiska
spinnfisket, dvs vanligt fiske med spö och drag. Men det är mycket som
skiljer sig, "jerk" på Engelska står för innebörden med hela fisket
-"rycka,skaka", vilket alltså utgör tekniken och tillvägagångssättet.
Istället för att betet, och linan vevas in rycker man nu med korta spön
för att skapa grova rörelser.
Argumenten för detta fiske brukar vanigtvis vara att man likt flugfiskarna
vill kunna fiska mer aktivt, genom att själv stå för betets gång i
vattnet. Men det finns stora markanta skillnader: En flugfiskare fiskar i
regel, med få undantag nedströms för att inte riskera att felkroka en fisk
vilket strider mot etik och moral. Använs mending(hemtagning av betet mot
fiskaren) används mindre krokstorlek på lugnare vatten för att inte
riskera att fisk felkrokas. Trots det faktum att en fluga alrig kan mäta
sig med jerkbaitfiskarens wobblers i storlek. Jerkbaitfiskaren använder
sig vanligtvis av beten på upp till 75 - 125 gram försedda med minst två
trekrokar av de största storlekarna. Jag undrar om fiskerättsinnehavare
och länsstyrelsen är medvetna om detta ryckfiske och dess konsekvenser,
när tunga beten plogar i vattnet med häftiga rörelser.
Restruktioner vore kanske ett användbart medel, som skulle göra att
fiskaren är skyldig att gå ner i krokstorlek alternativt ta bort en av
3-krokarna som annars skadar fisken onödigt. Det som fick mig att
ifrågasätta moralen med denna sportfiskemetod är alla fiskar som krokas i
rygg, mage av "misstag" på grund av en kraftig hemryckning som annars är
till för att locka rovfiskar till hugg, då krokad i mun och svalj. Bifogar
bilder på braxen - en karpfisk, som annars inte ens hugger på drag, men
som nu felkrokats.
MVH/TIM
Nå, vad tycker ni, bör man tänka om gällande stora krokstorlekar och häftiga rörelser när man är väl medveten om konsekvenserna? Riskerna finns att ett fortsatt legitimerande av detta orättfärdiga fiske för med sig att ryckfisket blir accepterat rent etiskt och moraliskt´.
Kommentera