När jag läser din text så slår det mig hur knepigt vårat förhållande som urbaniserade I-landsmänniskor har blivit till prylar och speciellt bruksobjekt som knivar men även alla andra saker som vi brukar och därmed endast har ett bruksvärde eller rättare sagt ett funktionsvärde, prylen ska fylla en funktion.
Jag har full förståelse och respekt för "som du sa, knivfreaks, knivfundamentalister och sagodyrkare" och deras intresse, liksom rullfantaster mm. Det finns något magisgt i vackra bruksprylar, nästan mer än vackra prydnadsprylar. Dessa prylfantaster "freaks" har också sitt berättigande, men dessa personer brukar sällan skryta över hur bra/bäst den är, vilket gör deras fascination respektingivande.
Men vad jag tycker du fick fram så bra det är detta att vi idag i väldigt stor utsträckning, då vi inte är jordnära brukare, har väldigt svårt att bedömma en produkts funktion och speciellt funktion koppplat till det den är avsedd för. I bristen på denna förmåga så sätter vi i många fall likhetstecken mellan mode, pris, utseende eller grupptyckande och = BRA produkt. Titta på många trådar om rullar, spön, motorer, batterier, båtar mm mm mm.
I en viss situation och till en viss typ av brukande så är den billiga sjöodugliga båten MYCKET bättre än den stora dyra båten med sjöegenskaper du aldrig i din vildaste fantasi skulle drömma om att utnyttja. Det kan tolkas som att i brist på självtillit, alltså jag kan inte själv bedömma om en produkt är bra eller fyller det behov jag har, då jag saknar dom kunskaper som brukare att göra. Så jag köper något dyrt, något som är på allas läppar, och något som marknadsförs starkt som det bästa. Sen kan jag med stolta ord proklamera ut så bra den är till allt för jag har ju köpt det bästa.
Detta beteende förstärker ju även min självkänsla som person. Då jag bevisligen har de kunskaper och den förmågan att avgöra hur bra funktion en viss pryla har så måste ju min kunskap som individ stå i paritet med den prylens pris och prestanda.
Men du beskrev det väldigt tydligt i din talan om knivar att det bästa är just den produkt som är avsedd för just den tillämpning du ska ha den till. Det får en att tänka till att det borde ju även gälla andra saker som vi brukar. Tex. båtar, fiskeprylar, mm mm.
Tyvärr så sitter nog dom flesta av oss i den sittsen att vi har svårt att göra den rätta bedömning. Själv kör jag Moraknivar rakt över till allt även om jag har olika modeller av Moraknivar. Nja det finns kanske några Helle-knivar och några fiskars. Så lite freak är man väl kanske ? ? ? ?
Moraknivsfreak
Då min ringa kunskap säger mig att dom funkar, men en dyr Gerber hade nog höjt min självkänsla.
Jag har full förståelse och respekt för "som du sa, knivfreaks, knivfundamentalister och sagodyrkare" och deras intresse, liksom rullfantaster mm. Det finns något magisgt i vackra bruksprylar, nästan mer än vackra prydnadsprylar. Dessa prylfantaster "freaks" har också sitt berättigande, men dessa personer brukar sällan skryta över hur bra/bäst den är, vilket gör deras fascination respektingivande.
Men vad jag tycker du fick fram så bra det är detta att vi idag i väldigt stor utsträckning, då vi inte är jordnära brukare, har väldigt svårt att bedömma en produkts funktion och speciellt funktion koppplat till det den är avsedd för. I bristen på denna förmåga så sätter vi i många fall likhetstecken mellan mode, pris, utseende eller grupptyckande och = BRA produkt. Titta på många trådar om rullar, spön, motorer, batterier, båtar mm mm mm.
I en viss situation och till en viss typ av brukande så är den billiga sjöodugliga båten MYCKET bättre än den stora dyra båten med sjöegenskaper du aldrig i din vildaste fantasi skulle drömma om att utnyttja. Det kan tolkas som att i brist på självtillit, alltså jag kan inte själv bedömma om en produkt är bra eller fyller det behov jag har, då jag saknar dom kunskaper som brukare att göra. Så jag köper något dyrt, något som är på allas läppar, och något som marknadsförs starkt som det bästa. Sen kan jag med stolta ord proklamera ut så bra den är till allt för jag har ju köpt det bästa.
Detta beteende förstärker ju även min självkänsla som person. Då jag bevisligen har de kunskaper och den förmågan att avgöra hur bra funktion en viss pryla har så måste ju min kunskap som individ stå i paritet med den prylens pris och prestanda.
Men du beskrev det väldigt tydligt i din talan om knivar att det bästa är just den produkt som är avsedd för just den tillämpning du ska ha den till. Det får en att tänka till att det borde ju även gälla andra saker som vi brukar. Tex. båtar, fiskeprylar, mm mm.
Tyvärr så sitter nog dom flesta av oss i den sittsen att vi har svårt att göra den rätta bedömning. Själv kör jag Moraknivar rakt över till allt även om jag har olika modeller av Moraknivar. Nja det finns kanske några Helle-knivar och några fiskars. Så lite freak är man väl kanske ? ? ? ?
Moraknivsfreak

Kommentera