UL-fiske och etik. Var går gränsen?

[Korsdraget]

Utrustning efter det jag skall fiska gäller för mig. Lättare jiggspö till abborre, tyngre grejer till gäddan osv.

[lausvik]

Intressant frågeställning, speciellt eftersom jag själv ställt frågan till mig själv då och då. En del av mig tycker egentligen att UL-fiske är av ondo. Eftersom det ger onödigt långa drillningar vilket ger fisken onödigt mkt mjölksyra osv. Tycker helt enkelt det blir lite för mkt "onödigt lek med fisken, på dess bekostnad"

Det där måste vara det starkaste argumentet mot C&R snarare än ett relevant argument mot UL.

[mojoman]

Mycke skumt har man läst här på forumet, men detta som lästes nyss tar nog priset.

Nätfångad fisk har mer mjölksyra än spöfångad och köttet var inte lika gott......Tror jag skrattade 15min. Äter årligen nätfångad fisk och spöfångad fisk och märker ingen skillnad alls. Kanske borde tillaga fisken nästa gång innan den äts upp

Sen till huvudämnet UL-fiske. Håller på med detta själv och ser inga som helst problem med att få upp fiskarna, visst fighterna blir lite längre men så mycke mer underhållande. Att inte fisken klarar sig pga drillningen det kan hända vilken fiskare som helst oavsett klass på utrustningen.

Flugfiske är väl UL om nått är där släpps fisken tillbaka utan problem, du tar upp en öring på 1kg snabbare med ett UL kit än med flugfiske kit för ändamålet.

Men däremot köra med 0.40 flätlina och använda sig av 3-krokar som är som mindre ankare med ett stenhårt mot hugg ser jag mer som ett hot mot fiskarna. Ibland när man ser dessa gäddfiskare göra sina mothugg blir man förvånad att de inte ryckt av huvudet på fisken.

Vilken fisk blir mer stressad ? Den med ett mini ankare inborrat i skallen som vevas in med raketfart eller den som har en mindre krok i mungipan som får fightas lite ?

[lausvik]

Helt klart verkar det som om dagens svenska fiskare ser annorlunda på saken än vad vi gjorde för några decennier sedan. Egentligen är det litet märkligt eftersom utrustningen i många avseenden är såpass mycket bättre idag än vad den var när jag började min sportfiskarkarriär att man idag kan använda betydligt lättare grejor än vad som var praktiskt då. En 0,10 mm superlina håller ju ofta ungefär samma brottstyrka som vad en 0,35 nylonlina höll på 70-talet och med dagens material/teknik så kan ju en spöklinga klassad för beten upp till 12 gram vara betydligt längre och spänstigare men ändå lättare än de spön som då fanns att tillgå.

det där med vad som är skonsamt för fisken kan man diskutera in absurdum. Klart är att det skonsammaste är att lämna den i fred men om vi nu ska fortsätta med vårt fiske så är det, åtminstone för mig, så att drillningen av en hyfsad fisk hör still glädjeämnena och att använda så brutalt överdimensionerade spön och linor som verkar vara dagens lösen skulle göra den delen av fisket ointressant för mig. Jag ska (har jag lärt mig)akta mig för att här på forumet uttrycka några åsikter om vad som är respektive inte är sportfiske men att så snabbt som möjligt winscha in den fisk som huggit för att lika snabbt slänga tillbaka den i vattnet är i alla fall inget som tilltalar mig.

[sparetime]

Jag tillhör nog de som snarare ha en betydligt grövre utrustning än vad som är nödvändigt än de som kanske har en onödigt lätt utrustning.
I de vatten jag fiskar mest kan de mycket väl hända att en riktigt grov fisk kliver på och då vore det trist att behöva låta den gå iväg med en lång lina fästad i käften....
Däremot håller jag med Lausvik, ser ingen anledning att veva in fisken i 190, en lagom drillning för att fisken och jag inte ska skada oss vid landning oberoende av om den ska avlivas eller släppas tillbaka..... en trekilos havsöring får gärna ha gått sig lite trött även om utrustningen skulle tillåta att man bara vevar upp den på land......en helvild fisk bland linor krokar och knivar kan lätt bli lite stökigt för alla parter... så en lagom drillning är alltid att föredra......

[Sg]

Det är skonsammare mot fisken att så snabbt som möjligt återutsättas (om man har som mål att returnera den) Det är nog delvis sant att många idag använder grövre utrustning framförallt till gädda än vad som användes "förr" vilket förmodligen har att göra med att det blivit väldigt populärt att fiska med stora beten under senare år. Jerks, Tailbeten, stora jiggar mm. Det fodrar ju grova spön.

Jag vill dock inte påstå att det säljs lite "lätta" spön idag. Tvärtom. Min uppfattning som säljare är att väldigt många fortfarande vill använda så lätt utrustning som möjligt till det mesta de vill fiska. Sen går det lite i trender. Arbetar man med försäljning kan man exempelvis tydligt se att det vissa år säljs mer 7 fotsspön medan det andra år säljs mer 8fotsspön. Nu betyder ju inte längre spön automatiskt en högre kastvikt men rent generellt kan man nog säga att det ändå pekar åt det hållet.

[lausvik]

Skonsammast mot fisken är att låta den simma i fred. Om vi nu bestämt oss för att inte göra det inställer sig en rad frågor, särskilt om man ska bekymra sig om sk etik. En skola säger att det visserligen är OK att dra upp en massa fisk man inte har någon som helst användning för bara man gör det snabbt och sedan sätter tillbaka den. En annan att man inte drar upp fisk man inte tänker använda (men naturligtvis sätter tillbaka fisk under minimimått eller fisk man av annan anledning inte tänker använda) och avlivar den så snabbt och smärtfritt som möjligt. Fiskar man enligt den senare, låt oss kalla den för den gamla, skolan så är det naturligtvis (åtminstone ur etisk synpunkt) av underordnad betydelse om fisken är utmattad efter drillningen. allt sportfiske kan naturligtvis sägas vara "onödigt lek med fisken, på dess bekostnad" och den enda ur etisk synpunkt invändningsfria hållningen är, uppenbarligen, att inte ägna sig åt sk sportfiske.

För mig ligger en stor del av sporten i sportfisket att fånga fisken med lätta redskap. Inte nödvändigt sk UL-grejor utan anpassade efter omständigheterna. Dock anser jag det vara dålig sport att, tex, vid allt fiske där man kan tänkas få en gädda på kroken använda utrustning dimensionerad för att man ska kunna winscha in en svensk rekordgädda utan att den hinner få mjölksyra. De allra flesta gäddor som fångas på spö är små. Inte ens femkilosfiskar är särskilt vanliga.

Det här med C&R har vi importerat från de brittiska öarna där mycket av sportfisket bedrivs i små och hårt fiskade vatten, där samma exemplar fångas om och om igen och där man av tradition väger fiskarna på grammet. Det fisket får de, för min del, gärna behålla själva. Själv har jag inte vägt någon fisk de senaste tjugo åren och att använda levande varelser enbart som leksaker har jag svårt för (även om det är roligt att få en fin fisk på kroken).

UL-fiske i strikt mening (med extremt lätta spön under sex fot och små haspelrullar laddade med max 0,15 nylonlina (eller motsvarande) är en elegant, effektiv och rolig metod om man vill bedriva ett spännande fiske efter liten fisk såsom abborre, näbbgädda eller småöring. Det är naturligtvis inte grejor lämpade att fiska efter grov gädda eller lax. Däremot använder jag gärna UL-redskap i vidare mening - tex lätta 10-fotsspön för beten upp till max 15 gram och en liten haspelrulle med bra broms laddad med 0,10 flätlina när jag kastar efter havsöring vid kusten eller en "bassutrustning" vid mitt spinnfiske efter gädda. Jag har hittills aldrig tappat någon fisk på grund av för klen utrustning och alla de fiskar jag satt åter har för egen maskin och i synbarligen god kondition kunnat simma från platsen.