[RULLMEK] Lite miniatyr-pyssel

[Mooki]

Sätt gavellagret på den lilla axeln


Stoppa in lagret i vevgaveln utifrån


Pressa på plats och fixera med låsringen


Sätt vevgaveln på plats överhela mekanikpaketet, skruva i gavelskruvarna


Notera att på den här rullen sluter det inte tätt mellan ytter- och innergavel, tätningen fixas senare av rullstativet


Förbered lagerkoppen och sätt den på plats

[Mooki]

Sätt fjäderbrickor och stjärnhjul på plats


Dags för nästa innergavel, Börja med den lilla underliga plastbrickan sedan kopparshimsen


Sedan lager och låsring

[Mooki]

Placera innergaveln i rullstativet och skruva i skruvarna


Dags för linspridaren


Sätt ihop delarna till linspridarröret


Sätt linspridarröret på plats (utan att sätta dit skruvarna)


Trä linspridaren på röret, kolla att överdelen hamnar rätt i stativets spår


Sen är det dags att fästa linspridarrörets skruvar

[Mooki]

Evighetsskruven träs i och låses med spårryttaren


Knivbult och knivbultskopp


Sätt tillbaka C-bromsoket på spolaxeln


Skruva på sidogaveln


Sätt spolen på plats.
OBS! Viktigt med frikopplingstryckets position i nästa moment! - så tjuvkika redan nu hur det bör vara.


På med vevgaveln och dra åt tumskruvarna


Dubbelchecka att frikoppling och inkoppling fungerar som det ska.
Dra dit vev, och allt annat småjidder som ligger och skräpar i botten av lådan och alltså måste tillhöra detta moment

Klart!

[Mooki]

Det här visade sig vara ett helt överflödigt inlägg nu när hela bildsamlingen är på plats.
Behåller dock utrymmet utifall det skulle dyka upp några nya spännande fakta om Hermann när Dödahavsrullarna avkodats klart.
I väntan på detta tänkte jag bara delge några iakttagelser...

Man verkar ha satsat ganska mycket på att reducera vikten, både huvuddrev och vevaxel är av aluminium.
Däremot har man kört en vanlig linspridare i mässing...?
Det är synd att man inte kan stoppa in UTs lättade linspridare (tror jag inte iaf), prestandan lär inte påverkas eftersom rullen har stillastående linspridare men utseendemässigt borde den passa bättre (åsså vinner man ytterligare några gram ).
På det hela verkar det i stort sett vara linspridaren och pinjongdrevet som är av tyngre metall, om man undantar allt småpjolter typ kopparshims, lager, skruvar och bromsstack.

Totalt sett känns rullen överarbetad, det jag hört är att den utvecklades av Pure Fishing i Japan av några ingenjörer som ville ta fram en dropshot-rulle.
Det verkar inte helt orimligt med tanke på att det är så mycket "special" i hela rullen att det måste vara i stort omöjligt att hitta gemensamma komponenter med normala ambor.
Så det känns som att utvecklingsarbetet inte bedrivits i Svängsta där man verkar ha en något mer konservativ hållning (vilket tilltalar mig).
Undrar just hur det påverkar reservdelstillgången långsiktigt...?

Trots ovanstående gillar jag rullen skarpt, den är väldans "smutt" och passar perfekt till lättare spinnfiske.

[BeBest]

Tackenom och bockenom ty detta är stor konst vi här skådar!

Då jag är ägare till Hermann von Wunderbaums reservrulle, den han använde till att framgångsrikt fördriva tiden med kan jag lugnt konstatera att det är mycket pickel och Huvva! med att plocka isär dem och vilket också bör påpekas, ett hopplöst företag att behålla centrifugalvikterna på plats och sedan återfinna dessa. Obekräftade rykten gör gällande att Sandåslandets kullar egentligen är restlämningar efter Hermann von Wunderbaums tappade vikter. Dessa bör följaktligen inhandlas i storförpackning och medföras per dagturssäck på varje fisketur!

Den här tråden kommer jag att knycka rakt av och lägga i min dator för kommande bruk! Sen ska rullen åter till ABU också. Det finns nämligen numera ett tickande i den som troligen kommer från det lager man måste ha specialverktyg att få bort.

[CDan]

Återigen en mycket litterär tråd av Mooki! Det störde mig lite allt snack om mekanik . Det som han kallar för bakgrund var egentligen huvudpunkten i det hela . För mig vill säga. Resten är ointressant! Jag vet att han kan meka med rullar. Jag vill åt hans högst belletristiska ”produkter”.

Hans inlägg från #7 till #15 var verkligen fina. Det rörde mig djupt



OBS: jag skämtar. Jag tycker att han gör ett mycket bra jobb!

[Mooki]

Hehe, det var trevligt med lite reaktioner

Apropå Belletti var han tydligen god vän med von Wunderbaums munskänk (Gunther), det var denne som genom sina prosaiska skildringar av dryckenskapens fördärv väckte den unge Giovannis vetgirighet, även hans musikaliska nyfikenhet stimulerades då Gunther förmådde honom att framföra sydtyrolska snapsvisor på torget medan Gunther stod med mössan i hand och insamlade mynt från förbipasserande.
Det inte många känner till är det strandhugg som gjordes på resan till nordkalotten där expeditionen hade en riktig brakfest, Giovanni var inbjuden och framförde bejublade alster som tydligen ska ha hörts ända till Bromölla.
Känns nästan överflödigt att behöva påpeka att strandhugget gjordes vid Sandåhamn i utkanten av Sandåslandet, Sandåhamn var på den tiden en betydelsefull kuststad för handeln med den spirande Mansan, den murmanske motsvarigheten till medeltidens tyska Hansa. Som BeBest konstaterat gjorde mängden borttappade C-bromsvikter att kustlinjen försköts och hela landskapet omformades, när man nu blickar ut över Sandåslandet har man svårt att föreställa sig den myllrande aktivitet som pågick här så sent som förra seklet med skonerter, ångfartyg och hästdroskor i en salig blandning.
Som en parentes bör även tilläggas att Giovanni Belletti stannade kvar i Sverige några år, han uppehöll sig i huvudstaden under antaget namn.
Namnet översatte han för enkelhetens skull rakt av, dvs Johan Bellman.

[CDan]

Det fattas en dikt i denna tråden, Mooki! Vi kan kalla den för dagens dikt! Kom igen!

[Hippo]

Tackenom och bockenom ty detta är stor konst vi här skådar!

Då jag är ägare till Hermann von Wunderbaums reservrulle, den han använde till att framgångsrikt fördriva tiden med kan jag lugnt konstatera att det är mycket pickel och Huvva! med att plocka isär dem och vilket också bör påpekas, ett hopplöst företag att behålla centrifugalvikterna på plats och sedan återfinna dessa. Obekräftade rykten gör gällande att Sandåslandets kullar egentligen är restlämningar efter Hermann von Wunderbaums tappade vikter. Dessa bör följaktligen inhandlas i storförpackning och medföras per dagturssäck på varje fisketur!

Den här tråden kommer jag att knycka rakt av och lägga i min dator för kommande bruk! Sen ska rullen åter till ABU också. Det finns nämligen numera ett tickande i den som troligen kommer från det lager man måste ha specialverktyg att få bort.

Antar att du menar det lager som sitter på spolen, bakom "tvärsprinten". På Mörrum-rullarna sitter oftast denna tvärsprint rätt löst och går att pressa åt ena hållet lite försiktigt...sedan bara att dra ut med en tång. Revo-serien har liknande konstruktion men där sitter de mer benhårt och kan om jag inte minns fel bara skjutas ut åt ett håll...